Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Övedsklosters godsarkiv


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/31130:01
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/0drjDYZxpqQd6CdxpuUfO0
ExtraID31130
Omfång
55 Hyllmeter  (-)
892 Volymer  (-)
0,01 Hyllmeter  (Mindre tilläggsleverans i dec. 2014.)
Datering
1776–2008(Tidsomfång)
1804–1985(Huvudsaklig tid)
VillkorJa
VillkorsanmFör tillgång till handlingar i serie H 6 krävs arkivbildarens tillstånd i det fall handlingarna är yngre än 40 år.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd), Annika Tergius
Arkivförteckning (godkänd): Förteckning nr 44/2009., Arkivet ordnat och förtecknat av arkivassitenterna Kristina Haraldsson och Ann-Christin Nicklasson samt arkivarie Annika Tergius.
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Övedskloster
Kategori: Gård

Innehåll

Inledning (äldre form)Övedskloster är beläget i Öveds sn i Färs härad. Egendomen har anor långt tillbaka i tiden och den förste med säkerhet kände ägaren till marken var ärkebiskopen Egil i Lund. Under mitten av 1100-talet anlades ett premonstratenserkloster på egendomen vilket kom att kalla Insula sanctae Trinitatis, den Heliga Trefaldighetens ö vars namn anspelade på närheten till Vombsjön. Klostret var verksamt fram till tiden för reformationen då det drogs in till danska kronan. Egendomen var då betydligt större än den ärkebiskop Egil en gång förvärvade.

Efter reformationen gavs den sedan som förläning till olika danska herremän bl a Tyge Krabbe vilken erhöll den 1594. Under hans tid eldhärjades egendomen och förmodligen försvann de sista resterna av premonstratensernas byggnad då. Tyge Krabbe lät uppföra en ny gård 1606. Genom byte mellan den danske kungen Christian IV och adelsmannen Otte Lindenov och hans hustru Anna Brahe 1614, kom Övedskloster i privat ägo. Vid Otte Lindenovs död fyra år senare, övertog sonen Henrik Lindenov egendomen men sålde den 1666 till den svenske fältmarskalken Carl Mauritz Lewenhaupt (1620-1666).

Lewenhaupt hann dock aldrig sätta sin prägel på Övedskloster då han dog samma år som han förvärvade det. Han efterträddes då av sina två söner Sten Casimir (1664-1687) och Carl Gustaf Lewenhaupt (1662-1703). Den förste dog ogift och barnlös och Carl Gustaf och hans hustru Amalia Vilhelmina von Königsmarck blev nya ägare. Carl Gustaf blev i samband med kriget mot Sachsen 1700, dömd till döden p g a av landsförräderi men dog på vägen tillbaka till Sverige 1703. Hans son Charles Emil Lewenhaupt (1691-1743) blev då ny ägare till godset. Även han blev dömd till döden men blev till skillnad från fadern, även avrättad genom halshuggning 1743. Hans son med Beata Cronhielm af Hakunge (1700-1728), Adam Lewenhaupt (1725-1775) fick ärva hans skånska egendom. Adam hade valt att ta värvning i den franska armén och tillbringade nästan all tid där och valde därför att 1753 sälja Övedskloster till sin svåger Hans Ramel (1724-1799).

I och med Hans Ramels köp av Övedskloster, börjar den nya och än idag gällande eran för egendomen. 1766 lät Hans Ramel stifta ett fideikommiss av Övedskloster med underlydande egendomar bl a Svansjö och Åsums gårdar och sedan dess har släkten Ramel varit godsets innehavare.
Hans Ramel var son till Malte Ramel eller ”Rike Ramel” som han kallades av sin samtid. Hans Ramel kom själv att få ett tillnamn i samband med att han övertog faderns egendomar vi dennes död 1752, nämligen ”Bygge-Hans”. Han är känd för eftervärlden genom sina praktfulla slottsbyggen, vackra och funktionella ekonomibyggnader och inte minst alléer och vägar. Han gifte sig 1746 med Amalia Beata Lewenhaupt (1726-1810), även hon en stor personlighet. De fick tillsammans fyra söner, Malte (1747-1824), Charles Emil (1750-1826), Hans Henrik (1752-1791), Otto (1754-1817) och en dotter Elisabeth Sofia Amalia Beata (1753-1850). Det var under deras tid som det Övedskloster vi kan se idag tillkom. Ritningarna till den nya anläggningen, inkluderande kyrka, togs fram av Carl Hårleman (1700-1753) redan i samband med förvärvet, men eftersom denne avled strax därpå, blev det hans lärling Jean Eric Rehn (1717-1793) som fick avsluta arbetet. Corps de logiet uppfördes 1763-1776 och kyrkan 1759-1761.

Hans Ramel dog 1799 och efterträddes av sin son Malte (1747-1824). Han var gift med sin kusin Amalia Beata Gustaviana Lewenhaupt (1749-1804) men dog barnlös 1824. Malte Ramel vistades under större delen av sin ägandetid på annan ort och egendom sköttes av inspektoren Carl Cronholm. Malte Ramel efterträddes av sin bror Charles Emil (1750-1826), gift med sitt kusinbarn (tillika hans svägerskas brorsdotter) Ulrika Amalia Lewenhaupt (1787-1869) men även han dog barnlös redan 1826. Övedskloster övergick då till deras brorson Hans Ramel (1807-1856), son till Otto Ramel (1754-1817) och hans första hustru Ulrika Sture (1775-1812). Han var gift två gånger, första med Ebba De la Gardie (1813-1843) och andra med Augusta von Dardel (1816-1905). När han dog 1856 övertogs godset av äldste sonen i första giftet, Otto Povel Ramel (1833-1900). Han gifte sig 1863 med Charlotte Antoinette Lovisa Ulrika von Blixen-Finecke (1845-1928). Av deras tre barn tog äldste sonen Hans Otto Ramel över efter faderns död (1867-1957), gift med Hilda Fanny Elisabet Cederström (1870-1962). De fick tillsammans sex barn, varav två söner. Den äldste sonen, Otto Bror Ramel (1896-1983) gift med Margareta Wrangel von Brehmer (1902-1983), arrenderade en tid Svansjö gård under Övedskloster men blev aldrig fideikommissarie. Vid Hans Ottos död blev det istället Ottos son, Hans Ramel (1925-2009) som tog över. Hans Ramel var under sin livstid Övedsklosters sjunde fideikommissarie. Han var gift med Marie Madeleine Louise Leopoldine Douglas (1927-). Sedan 1980 har godset drivits av deras son Otto Ramel (f. 1950).
Övedskloster tillhör en av de fideikommissegendomar i Sverige som har ansökt om och erhållit permutation. Ett av skälen till att detta har beviljats är dess speciella kulturhistoriska värde.
Kärnverksamhet utgörs idag av lant- och skogsbruk samt uthyrningsverksamhet av fastigheter. Lantbruket utgörs av 1573 ha odlingsbar mark totalt, betesmark och träda medräknat och skogsbruket bedrivs på 1635 ha. Därutöver har man fram till 2008 drivit Öved Horse Event, en internationell fälttävlan för hästar.

Till en början utgjorde Hans Ramels arv efter fadern, Malte Ramel, ett stort antal egendomar nämligen Maltesholm i Östra Sönnarslöv sn, Löberöd i Hammarlunda sn, Sireköpinge i Sireköpinge sn, Hviderup i Gårdstångas sn, Västerstad i Västerstads sn samt Svansjö i Öveds sn, Tullesbo i Skartofta sn och Åsum i Södra Åsums sn.
Maltesholm såldes av Amalia Beata Lewenhaupt till sondotterns man Axel Gabriel De la Gardie (1772-1838) gift med Christina Gustava Ramel (1783-1819). Sedan 1933 ägs slottet av familjen Palmstierna.
Västerstad överläts av Amalia Beata Lewenhaupt på sonen Malte Ramel 1800 vilken 1817 lät sälja den till sin svåger Jakob Gustaf Pontusson De la Gardie (1768-1842) gift med Christina Amalia Hedvig Adelaide Sparre af Söfvdeborg (1778-1811).
Det nya slottet på Löberöd började uppföras 1798 och blev Bygge-Hans sista projekt. Vid hans död 1799 ärvdes egendomen av dottern Elisabeth Sofia Amalia Beata gm Gustaf Adolf Sparre af Söfvdeborg (1746-1794). Hon avstod dock egendomen till dottern Christina Amalia Hedvig Adelaide gm Jacob Gustaf Pontusson De la Gardie. 1863 sålde arvingarna godset till Otto Ramel (1833-1900) till Övedskloster vars bror Henrik Alexander (1848-1928) övertog det och sålde det 1917. 1997 köptes det tillbaka av Knut Ramel (f. 1954).
Tullesbo har anor tillbaka till 1300-talet och har hört samman med Övedskloster sedan mitten av 1700-talet. Det nuvarande corps de logiet efter ritningar av Jean-Eric Rehn uppfördes från början som ett änkesäte till Bygge-Hans hustru, men kom aldrig att fungera som det. Egendomen utgörs idag av två olika gårdar med olika ägare.
Ingelstad köptes 1838 av Hans Ramel (1807-1856) men såldes åter efter bara några år.

Arkivet
Övedsklosters godsarkiv innehåller den blandning av privata, judiciella och driftshandlingar som är karaktäristiskt för godsarkiven. Något som dock är särskiljande för Övedsklosters arkiv är att det helt och hållet saknas räkenskaper, kontrakt m fl handlingar från tiden innan 1799. Detta har sin förklaring i att Hans ”Bygge-Hans” Ramel uppmanade sin personal att bränna alla handlingar vid hans död, vilken inträffade just 1799.
Godsarkivet är idag delat i två delar driftshandlingarna vilka utgör merparten av arkivet förvaras i Landsarkivet i Lund. Detta med undantag för köpekontrakt och lantmäterihandlingar som tillsammans med de allra äldsta dokumenten och de av mer privat karaktär förvaras på Övedskloster. Nedan kommer endast att redogöras för de delar av arkivet vilka förvaras i Landsarkivet.
Arkivet har tidigare ordnats och förtecknats men bedömdes vid leveransen till Landsarkivet 2008 vara i behov av vissa ändringar vilka resulterat i en ny förteckning. Den äldre förteckningen med sin arkivbeskrivning ingår dock i volym E 1:1 i arkivet. I samma volym ingår även en förteckning över de delar av arkivet vilka inte medtogs vid leveransen till Landsarkivet.
Räkenskaperna går tillbaka till 1804 och utgörs då av månadsräkningar med verifikationer vilka ingår i serie B 8 A. Mellan åren 1804-1818 fördes dessa kvartalsvis för att sedan fram till 1839 föras månadsvis. Därefter började man föra huvudbok, kassabok med hjälpbokföring i form av t ex koncept- och specialböcker. Cornetten Cronholm skötte räkenskaperna på Hviderup och Löberöd från 1799 men senare även på Maltesholm och Övedskloster vilket förklarar det bestånd av räkenskaper som finns från alla dessa gårdar från ungefär samma tidsperiod. Efter 1892 introducerade ännu fler specialböcker och samt särskilda huvudböcker för hushållet vilka löper fram till 1956. 1986 infördes ADB i bokföringen.
I arkivet ingår även en del handlingar i tvistemål samt bouppteckningar och förmyndarskapshandlingar rörande anställda. Övedskloster hade ett system med sparbanksböcker för sina anställda vilka förvaltades av godsägaren. Handlingar rörande dessa ingår i serie A 3. Godset hade även en egen fattigvårdsinrättning och senare även ålderdomshem varifrån en del handlingar finns bevarade i serierna D 1 och D 2.
Merparten av de privata handlingarna förvaras fortfarande på Övedskloster men en del har överförts till Landsarkivet. Det gäller t ex Hans Ramels handlingar rörande Malmöhus läns hushållningssällskap och det s k Gellivare Bolag. I slutet av 1840-talet sålde det svenska kungahuset sina stora egendomar i Norrbotten i Sverige. En av intressenterna i malmfälten var Frans Henrik Kockum (1802-1875) vilken tillsammans med fem storgodsägare i Skåne, bl a Hans Ramel skapade ett bolag för exploatering av malm. Förhållandena var dock besvärliga, transportmedel saknades helt och hållet och det rådde exportförbud på malm. 1850 var bolagets ekonomi så dålig att man bad konungen att köpa tillbaka egendomarna vilket han även gjorde året därpå. Bland dessa handlingar finns bl a en skildring av en resa upp till Norrbotten för att studera egendomarna.
Engagemangen i omgivningen avspeglar sig även i en del ingående arkivbildare såsom Öveds sandstensbrott, ombildat i början av 1900-talet till Öveds Stenindustrier AB, Färs härads hingstar och Åsums kontrollförening i vars styrelser fideikommissarien ofta varit ordförande. Bland Hans Otto Ramels privata handlingar återfinns en hel del handlingar rörande Hyby fideikommiss vilket han delvis förvaltade åt sin svärfar Wollmar Wrangel von Brehmer och sedan helt kom att förvalta under arvskiftet efter honom. Under en period drevs även en stav- och drittelfabrik, en kvarn och ett bageri vid Övedskloster men det finns endast ett fåtal handlingar bevarade efter dessa verksamheter.
Andra handlingar helt specifika för Övedskloster är de handlingar som rör det s k Högfeldtska stipendiet eller Stipendia Hoegfeldtiana vilket inrättades 1806 av läraren i Södra Åsum, Anders Högfeldt. Skolhuset i Åsum uppfördes 1808 med hjälp av pengar från Amalia Beata Lewenhaupt. Skolan hade dock varit igång ett antal år innan dess d v s bra många år innan folkskolestadgan kom 1842. Det speciella för Åsums skola, bortsett från stipendiet och godsägarnas beskyddande hand, var den växelundervisning som bedrevs här under lång tid. Stipendiet var även instiftat så att läraren skulle undervisa eleverna i tyska.
Bland driftshandlingarna märks även den mängd handlingar vilka rör Vombsjöns reglering. Regleringen startade redan 1936 och den första vattendomen föll 1957 när Malmö stad ville hämta dricksvatten från Vombsjön. Därefter följde 33 år av stridigheter rörande Vombsjön innan ett förlikningsavtal mellan Malmö stad, Sydvatten och markägarna kunde nås 1990. I arkivet ingår även handlingar rörande de stora besättningar av nötkreatur som gården haft samt en del handlingar rörande fåravel och det rapphönseri man tidigare hade.

Annika Tergius, oktober 2009

Volym B 10:9 inordnad i arkivet 2016. Handlingarna överlämnade från Lunds universitet 2014.

Källor:
Övedsklosters godsarkiv
www.ovedskloster.com
Elgenstierna, Gustaf 2004: Svenska adelns ättartavlor, cd-versionen
Gods och Gårdar i Sverige, cd-versionen
Kjellberg, Sven T. 1966: Svenska Slott och herresäten. Allhems förlag, Malmö
GallringsbarNej

Kontroll

Skapad2009-05-04 16:06:40
Senast ändrad2018-11-14 08:37:52