Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Drottningholms slottsbyggnadskommitterade 1906-1913

Drottningholm

Grunddata

ReferenskodSE/RA/56505/56505.3
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/LzXyXnrNrT8hTYi8CG0vU0
ExtraID56505.3
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby

Innehåll

ArkivhistorikFörutom in- och utgående handlingar finns en rad serier med ämnesordnade handlingar, till exempel kontrakt med mera (F III), handlingar angående hushållningen (F IV) och angående brandväsen (F V), personalhandlingar (F VIII), slottsrättshandlingar (F IX).

Räkenskaper finns som tidigare nämnts från 1662 och framåt (G I). Härtill kommer koncepträkenskaper (G IIa-d) och en del specialräkenskaper som koncepträkenskaper för löningsmedlen 1786-1799 (G III), koncepträkningar för byggnadsmedlen 1792-1831 (G IV), taxerings- och avlöningsrullor 1787-1797, 1831-1843 (G V), annotations- och avräkningsböcker 1754-1771 (G VIa-b) och trädgårdsräkenskaper 1792-1804, 1881-1939 (G VIIIa-b). Nämnas bör också Drottning Lovisa Ulrikas handkassa 1755-1756 (G VII).
Inledning (äldre form)Johan III lät 1579 sin byggmästare Willem Boy uppföra ett stenhus vid dåvarande kungsgården Torvesund (källa: Gunnar Mascoll Silfverstolpe och Åke Stavenow, Drottningholm i Svenska slott och herresäten, n.f. 2, 1932-33 och Bo von Malmborg, Drottningholm i Slott och herresäten i Sverige, De kungl. slotten, bd 1, 1971). Byggnadsarbetena torde ha pågått till mitten av 1580-talet. Efter drottning Katarina Jagellonica kallades slottet Drottningholm.

Slottet ägdes från 1603 av Gustav Vasas änkedrottning Katarina Stenbock. Efter hennes död 1621 bytte slottet ägare flera gånger och innehaddes bl. a. av riksamiralen Carl Carlsson Gyllenhielm. 1653 erhöll pfalzgrevinnan Maria Euphrosynae (Magnus De la Gardies maka) slottet i gåva av änkedrottning Maria Eleonora. Magnus De la Gardie lät nu Jean de la Vallee restaurera och mordernisera slottet.

Magnus De la Gardie sålde, den 16 februari 1661, Drottningholm eller snarare besittningsrätten till slottet (enligt 1655 års reduktionsbeslut skulle Drottningholm indragas till kronan, men Karl X Gustav hade medgivit Maria Euphrosynae besittningsrätt till slottet på grund av nedlagt arbete) till riksänkedrottningen Hedvig Eleonora. Samma år i december brann slottet ned. Hedvig Eleonora lät Nikodemus Tessin d.ä. uppgöra ritningar till ett nytt slott. Byggnadsarbetena påbörjades 1662 och fortsatte de närmaste decennierna under Tessin d.ä:s ledning. Efter dennes död 1681 fortsattes inrednings-arbetet under sonen Nikodemus d.y:s ledning.

Efter Hedvig Eleonoras död tillföll slottet drottning Ulrika Eleonora d.y. och ärvdes vid hennes död 1741 av Fredrik I. Denne gav 1744 Drottningholm i gåva till Lovisa Ulrika.

Lovisa Ulrika lät 1745-1746 Carl Hårleman uppgöra ritningar för en tillbyggnad av slottet. Arbetet påbörjades våren 1746 och var färdigt i mitten av 1750-talet.

De längor som förenade slottets flyglar med de fyra yttersta hörnpaviljongerna hade då påbyggts med en våning, liksom de längor, som i norr och söder förenade dessa paviljonger. Samtidigt utförde Carl Hårleman moderniseringar i det inre i tidens rokokostil.

1777 tvingades Lovisa Ulrika, på grund av dåliga affärer, sälja Drottningholm liksom sina där förvarade samlingar av konst, böcker, medaljer och naturalier till staten. Slottet ställdes sedan till Gustav III:s disposition.

Gustav III gjorde Drottningholm till en medelpunkt för sitt glada hovliv. Han genomförde en del förändringar i slottets inre miljö i nyklassicismens anda. Han lät också Adelcrantz anlägga en engelsk park.

Efter Gustav IV Adolfs avsättning 1809 kom slottet i stort sett att stå obebott och började så småningom förfalla.

1846 började Oskar I, delvis med egna medel, att restaurera slottet. Rikssalen förvandlades till en "salle des contemporains" med samtida konungaporträtt, italienska marmorspislar och moderna parkettgolv. I stensalen ordnades ett minnesrum över Karl XIV Johan.

Även under Oskar II:s regering genomfördes en del förändringar i den inre miljön. Konungen lät bland annat Agi Lindegren inreda den nuvarande Oscarssalen i barockstil med utgångspunkt från tapetsviten över Heros och Leanders historia.

1907-1911 genomgick Drottningholm en omfattande restaurering under ledning av professor Erik Lallerstedt och överintendenten John Böttiger.


Slottsarkivet den 12 september 1980
Christer Danielsson

Kontroll

Skapad2009-06-23 15:52:11
Senast ändrad2016-09-27 11:13:46