Sök i arkiven
Genvägar MENY

Just nu går det inte att beställa arkivmaterial till läsesal, felsökning pågår.
bild
Arkiv

Karlstads Föreläsningsanstalt, Karlstad


Grunddata

ReferenskodSE/FAS/FA_4887-1
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/DQmlFjdz5Q3M0TW1Sye2T5
ExtraIDFA_4887-1
Omfång
0 Hyllmeter 
20 Volymer 
Datering
1898–1959(Tidsomfång)
ArkivinstitutionFöreningsarkivet i Värmland
Arkivbildare/upphov
Karlstads Föreläsningsanstalt, Karlstad (1898)
Kategori: Förening. Ospecificerad (Bildningsorganisation)

Innehåll

ArkivhistorikKARLSTADS FÖRELÄSNINGSANSTALT, i huvudsak efter ett föredrag av läroverksadjunkt August Bergh med anledning av anstaltens 20-årsjubileum, 1919.
I september 1898 gjorde rektor A Dahlman en motion i stadsfullmäktige angående föreläsningsverksamhet för arbetare i Karlstad. Det vore, som motionären yttrade, till stort gagn om dylika föreläsningar kunde anordnas. Det vore särskilt angeläget i ett samhälle sådant som Karlstad med dess börjande betydenhet såsom industristad. Föreläsningarna torde ordnas så att statsbidrag skulle kunna utverkas. Lämpligast vore enligt motionärens mening, att stadsfullmäktige tog saken mera omedlebart om hand. Han föreslog därför att stadsfullmäktige ville utse en styrelse på exempelvis fem personer för anordnande av föreläsningar för arbetare samt ställa till styrelsens förfogande ett anslag på 300 kronor.
Fullmäktige biföll detta vid sammanträde den 11 oktober 1898 och föreningen kallades Karlstads Föreläsningsanstalt.
Till styrelseledamöter utsågs doktor J A Forslund ordförande, doktor C Fristedt, domprost G Jacobsson, faktorn E Andersson (sedermera Ankers) och bokhållaren A Nyberg kassaförvaltare.
Den nyinrättade föreläsningsanstaltens första föreläsning hölls den 15 januari 1899 av doktor Forslund å Högre allmänna läroverket och behandlade ämnet "Ett långt liv." Under vårterminen 1899 hölls sedermera ytterligare 22 föreläsningar.
Under föreläsningsrörelsens första tid anlitade man så gott som uteslutande föreläsare från Karlstad; läkare, lärare, jurister och andra. Ex adjunkt Wallmo, redaktör Mauritz Hellberg, doktor Hugo Severin, adj A Bergh, fru Gerda Hellberg, fröken Tyra Freding och W Björkhagen. För att få programmet mera fylligt och omväxlande anlitade man senare även krafter från andra håll. ex Stockholm, Uppsala, Göteborg och Lund och en mängd andra platser. Bland de många föredragshållarna kan nämnas Dr Lydia Wahlström, dr Iwan Bratt, docent Nils Holmgren, dr Gulli Petrini, professor Einar Hellqvist, och kyrkohistorikern Hjalmar Holmqvist.
För att föreläsningarna skulle bli till verkligt gagn fordrades dock att åhörarna blev i tillfälle att också bedriva studier. Detta hade också föreläsningsstyrelsen arbetat för. Så hade t ex läroverksadjunkt August Bergh vid föreläsningarna tillhandahållit billig litteratur i de ämnen föreläsningarna behandlat. Styrelsen tog också upp frågan om biblioteksverksamhet i samband med föreläsningarna. Efter en motion ang biblioteksfrågan år 1912 av August Bergh, som då var ordförande i Föreläsningsanstalten, beslöt Stadsfullmäktige att i staden upprätta ett kommunalt bibliotek, benämnt Karlstads stadsbibliotek. Föreläsningsanstaltens styrelse fick i uppdrag att företa anstalter om bibliotekets iordningsställande. Sedan detta uppdrag slutförts öppnades biblioteket för allmänheten den 1 september 1914. Samma år beslöt också Stadsfullmäktige att ställa föreläsningsanstalten och det nyupprättade stadsbiblioteket under samma ledning. Ordförande i Karlstads stadsbiblioteks- och föreläsningsstyrelse blev läroverksadjunkt August Bergh, en post som han innehade till 1928. Karlstads stadsbibliotek kan sägas vara det förmämsta synliga uttrycket för föreläsningsanstaltens verksamhet.
August Bergh skiver vidare:
"En faktor som man mer och mer börjat räkna med inom folkbildningsarbetet är sången och musiken. Föreläsningsprogrammen uppger numera allmänt musik eller sångaftnar under terminen. Även här i Karlstad har föreläsningsstyrelsen de senare åren också anordnat sådanda aftnar, vilka vunnit en synnerlilgen stor anslutning. Ex violinisten Carl Nordberger, pianisten mademoiselle Natalie Bedoire, Julia Tideström och vissångaren T Scholander.
Stadsfullmäktige hade från början uppställt såsom villkor för anslag, att föreläsningarna skulle vara avgiftsfria för allmänheten, men år 1908 beslöto fullmäktige medgiva styrelsen rätt att upptaga en mindre inträdesavgift. Denna bestämdes till 10 öre vid vanliga föreläsningar varjämte årskort å 1 krona berättigade till samtliga föreläsningar.
Lokalfrågan har berett föreläsningsstyrelsen rätt stora bekymmer. Det har varit ett ständigt ambulerande mellan olika lokaler, bl a ordenshusen i Klara och Haga, KFUM:s lokal, Högre Allmänna Läroverket och ibland Elementarskolan för flickor. När skolstyrelsen ställde Herrhagsskolans ståtliga högtidssal till disposition, syntes detta vara en god lösning."
Källor:
Karlstads stifts- och läroverksbiblioteks handskriftssamling, Samlingar af diverse innehåll, volym 34.
Kjelll Frediksson: Karlstads stadsbiblioteks historia.
Sammanställt av Kerstin Wallquist den 12 juli 2007.

Kontroll

Skapad2019-11-26 11:53:01
Senast ändrad2024-03-01 09:28:34