Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Direktör Jean Silfvings Samling


Grunddata

ReferenskodSE/VA/51016
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/iEqtXYvciakyPEMiyESJX9
Omfång
0,2 Hyllmeter  (51/85.)
Datering
1570–1915(Tidsomfång)
ArkivinstitutionVärmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Arkivcentrum Värmland)
Arkivbildare/upphov
Silfving, Jean (Direktör) (1887 – 1969)
Kategori: Person (släkt). Ej klassificerade personer
 
Mölnbacka bruk (1628 – 1931)
Alternativa namn: Mölnbacka bolag  (1839 – )
Alternativa namn: Mölnbacka solidariska bruks- och sågverksbolag  (1839 – )
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Järnbruk, sågverk)
Kategori: Företag. Processindustri (Träsliperi)
 
Apertins Gård (1200-tal)
Kategori: Gård. Gårdar
 
Lignell, Anders (1787-02-11 – 1863-04-13)
Kategori: Person (släkt). Pedagogiskt arbete (Lärare)
Kategori: Person (släkt). Religiöst arbete (Kyrkoherde)
Kategori: Person (släkt). Författare (Författare)
Kategori: Person (släkt). Politiker (Riksdagsman)
Kategori: Person (släkt). Övriga ej yrkesklassificerade personer (Teologie doktor)
 
Alsterlund, Johan Wilhelm (1821-07-04 – 1891-05-25)
Kategori: Person (släkt). Pedagogiskt arbete
 
Domkapitlet i Karlstad (– 1999)
Alternativa namn: Karlstads stifts domkapitel
Kategori: Statlig myndighet. Domkapitel

Innehåll

Allmän anmärkningFörteckningsnummer 44/85
Inledning (äldre form)Direktör Jean Silfvings Samling

Direktör Jean Silfving: Värmlands samling.

Från J. Silfvings änka förvärvade riksarkivet 1971 (Acc. 23/1971) en samling papper om Värmland. Endast en mindre del därav äro skrivna av Silfvings egen hand eller äro avskrifter som gjorts för hans räkning. Andra ha på olika sätt samlats av Silfving.
En avsevärd del ha uppenbarligen avsöndrats från de samlingar i Kristinehann, som hopbragts av prosten Anders Lignell och kollegan J.W. Alsterlund. För huvuddelen av dessa samlingar, numera i Värmlandsarkiv, har Daniel Toijer redogjort i Värmland Förr och Nu XXXV (1937), s. 9 ff. I den Silfvingska samlingen märks brev till T Lignell, bl. a. från C. G. Styffe, flera lägg av anteckningar och, avskrifter om Visnums härad samt Lignells kopiebok med värmländska medeltidsbrev. Enligt Lignells anteckning på frampärmens insida har han avskrivit detta brev i bibliotek och arkiv i Stockholm under riksdagen 1844; notisen är daterad 31 dec. 1844. Volymen omfattar 336 sidor och är det ena kvartsband, som Lignell omtalar under 1844 i sin självbiografi (utg. av D. Toijer i Skrifter utg. av Värmlands museum 3, 1955). s. 65-66. Det andra kvartsbandet, som Lignell i självbiografien säjer omfatta 800 sidor, torde vara det band om 818 sidor från åren 1844-45, innehållande handlingar från 1500- och 1600-talen, som upptages i förteckningen över Lignells samling i Kristinehamn som nr XXV (Värmland förr och nu XXXV, s. 54 f.), medan förteckningens band XXVI tillkommit först 1845-51. Kvartbandet i Silfvings samling slutar med ett ortregister, s. 307-318. En. avskrift av ortregister, i folio ingår också i Silfvings samling, liksom ett personregister, också i folio.
Avskrifter av medeltidsbrev i Lignells kopiebok äro i allmänhet ej tagna efter orginalbreven utan efter Örnhjälms, Peringskiölds och Brocmans diplomatarier, E.M. Fants disputtioner etc., och man bör därför räkna med datering- och avskrivningsfel av olika slag. Kvartbandet omfattar ej blott de brev, som 1844 tillhörde kungl. Biblioteket, utan också Tidösamlingen brev om Värmland och brev om Värmland i Liljegrens förteckning över Engströmska samlingens pergamensbrev. Därtill komma märkiligt nog enstaka brev, som då funnos i erskild ägo i Värmland och åtminstone delvis nu äro försvunna. Kvartbandet är därför en mycket användbar hjälpkälla vid forskningar i Värmlands medeltid. Jag har därför rekommenderat den flitige värmlandsforskaren Arvid Ernvik i Kristinehamn (folkskolelärare och fil. hedersdoktor) att taga den till hjälp. Så har också skett, tyvärr utan nödig kontroll mot originalbrevens texter, i Ernviks utgåva (1977) av Erik Fernows Beskrivning över Värmland och i Ernviks bok "Värmländsk medeltid "(1983).
Några nummer i Silfvings samling synas vara helt fristående.
Ett tjockt kvartohäfte med titeln "Pro memoria Till Gräsmarks sockens historia" och namnteckninen "O. Jönsson" inneanteckningar och avskrifter om denna socken i Fryksdals härad.
En inbunden anteckningsbok i duodesformat (?) innehåller som huvudparti "malm och Grufvor samt Fynd. Anledningar och Berättelser m.m.", väsentligen från Värmland. Anteckningarna ha gjorts 1858-75 av en onämd, som några gånger talar om sin "broder Jöns". För forskningar om värmländska gruvfyndigheter torde anteckningarna inte vara utan värde.
Betydligt mindre värde har ett kvartohäfte "Utdrag af Gyllenii egenhändiga Biografi", vilket enligt anteckning på pärmens insida "Tillhört A. Fryxell." "Diarium Gyllenianum Eller Petrus Nagni Gyllenii dagbok 1622-1667" utgavs av C. J. Gardberg och Daniel Toijer.
Originellare äro två foliolägg, det ena "Från Falbygden och Billingetrakten. Minnen och anteckningar från det svunna seklet" (60 sidor), det andra "Mellan Vänern och Vättern" (60 sidor). Båda äro undertecknade "Göteborg i maj 1915, F.W. B-n, författare". Enligt en blyertspåskrift bodde författaren F.W. Berggren på Carl Gustafsgatan i Göteborg. För mig är han helt okänd.
Ett kuvert innehåller i original 118-133 av en dombok 1608 för olika delar av Värmland.
I original finns också ett dombrev 10 febr. 1570 från Visnums härad. Det är ett fastebrev på "Sundt". Ett annat fastebrev från Visnums härad i original är daterat 19 nov. 1626 och gäller Iserud (i Rudskogs socken), likaså ett fastebrev 18 febr. 1699 och ett 19 mars 1748 samt ännu ett 16 mars 1758, alla om, Iserud.
Från karlstads domkapitels arkiv härrörs troligen några skrivelser till kapitlet ang. komministraturen i Södra. Råda 1723-26. Ur samma arkiv kommer väl också en innehållsförteckning till en volym kungl. Brev 1576-1708.
Flera handlingar från 1700-1800-talet synes härstamma från värmländska bruks- eller släktarkiv: Mölnbacka, Apertin, Löwenhielm, von Gertten m.m.
Åtskilliga provisoriska bestämningar av papper ur Lignells samling ha gjorts på fascikelomslag eller på handlingarna vid min genomgång.
Eftersom hela Silfvings samling är av påfallande lokalt Värmländskt intresse och till betydande del måste vara avsöndrad från den Lignellska samlingen och dess fortsättningar, förefaller det sig lämpligt ur forskaren och även ur Riksarkivets synpunkter, att samlingen överlämnas (ev. som deposition) till Värmlandsarkiv, där huvuddelen av Lignells samling nu förvaras.
Dock bör före överlämnandet den ovannämnda Lignells kopiebok Xeroxkopieras (ej mikrofilmas), likaså de tillhörande ort- och personregistren. De underlätta nämligen all medeltidsforskning rörande Värmland på ett påfallande sätt. Det gäller också sådan forskning, som endast delvis behöver kännedom om orter eller personer, i Värmland under medeltiden.

Stockholm 26 april 1985.

Kontroll

Senast ändrad2021-05-24 08:49:05