Arkiv

AMU-center i Uddevalla med filialer i Lysekil, Hunnebostrand och Strömstad, arkiv

Grunddata

Referenskod

SE/GLA/15279

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/Jjew3gHtrH6cyG018W43t3

Omfång

3,3 Hyllmeter (-)

Datering

1979

–

1985

(Tidsomfång)

Villkor

Nej

Arkivinstitution

Riksarkivet i Göteborg (depå: Polstjärnegatan)

Arkivbildare/upphov

AMU-center i Lysekil, m. fl.

Kategori: Statlig myndighet. AMU-center c1952-1985

Innehåll

Ordning & struktur	Arkivnummer GLA/15279 Förteckning över AMU-center i Lysekil, med Hunnebostrand och Strömstad, arkiv
Allmän anmärkning	Alternativnamn: AMU-center i Lysekil Namnet AMU-center började användas tidigast 1972, då meddelade Skolöverstyrelsen "att benämningen omskolningsverksamhet i fortsättningen skall vara arbetsmarknadsutbildningen (AMU).
Inledning (äldre form)	AMU-center i Uddevalla med Hunnebostrand, Lysekil och Strömstad HISTORIK och ARKIVBESKRIVNING AMU = arbetsmarknadsutbildning Fram till slutet av 1950-talet var arbetsmarknadsutbildningen av ganska begränsad omfattning. 1960 deltog ca 15 000 personer i omskolningskurser som var föregångare till det som senare blev AMU. Omskolningsverksamheten som började på 1940-talet var främst inriktad på arbetslösa personer. Man skulle ut i arbetslivet så fort som möjligt. Budgetåret 1966/67 fick man tillstånd till försöksverksamhet även för icke arbetslösa med inriktning på utbildning avseende bristyrken. Det pedagogiska ansvaret för vuxnas yrkesutbildning låg hos KÖY (Kungliga Överstyrlsen för Yrkesutbildning) t o m 1964. Fr o m 1965 var SÖ (Skolöverstyrelsen) tillsynsmyndighet över omskolningsverksamheten och senare AMU avseende kursplaner och undervisning. SÖ svarade också för den administrativa och ekonomiska ledningen av AMU. Skolöverstyrelsens regionala organ var redan fr o m 1962-01-01 Kursstyrelsen, deras uppgift var främst kursplanering och återrapportering. Kursstyrelsen tillsatte också Kursnämnderna som skulle finnas för varje yrke eller grupp av närliggande yrken. Det skulle finnas en Kursstyrelse för varje län. Kursstyrelserna skulle vara egna arkivbildare. Så har det dock inte alltid varit i praktiken. I Göteborgs och Bohus län har Kursstyrelsen för arbetsmarknadsutbildning dock ordnats och förtecknats som ett eget arkiv, så som det 1986 beslutades efter AMU:s omorganisation. Se Kursstyrelsen i O-läns arkiv. Budgetåret 1979/80 var antalet deltagare i olika AMU-utbildningar totalt drygt 140 000 personer. Av dessa deltog närmare 2/3 (90 000) i utbildning anordnad av SÖ. Övrig AMU-utbildning fördelades meallan företagsutbildning, utbildning i det reguljära utbildningsväsendet samt utbildning anordnad av organisationer med flera. Antalet SÖ-anställda inom AMU uppgick 1980 till närmare 6 500 personer. Tillsynsmyndighet för verksamheten, avseende utbildningen, var SÖ. AMU-centren upphörde 1985-12-31. För Författningar se SFS 1966:368; 1977:141; 1978:612; 1979:528. Arbetsmarknadsutbildningen kom fr o m 1986-01-01 att ligga under Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och Länsarbetsnämndera (LAN). Både AMS och LAN var redan tidigare tillsammans med bl a kommunerna, delaktiga i omskolningsverksamheten. Man fick nu större frihet att anordna lokalt anpassade utbildningar och började i större utsträckning sälja utbildningar direkt till företagen. Namnet AMU-center Uddevalla med Hunnebostrand, Lysekil och Strömstad är formellt riktigt men Uddevalla var länge ett AMU-center utan egen undervisningsverksamhet. Lysekil, Hunnebostrand och Strömstad som alla kallades filialer, var de som bedrev verksamheten. Uddevalla hade så sent som 1980 ännu ingen som helst kursverksamhet, man räknade då med att AMU-center Uddevalla skulle bli färdigställt vis årsskiftet 1982/83. Verksamheten vid filialerna Lysekil, Hunnebostrand och Strömstad, som startades 1979, var främst inriktad mot olika verkstadsmekaniska yrken och utbildningar inom plåt och svets. Det förekom också specialistutbildningar för stensättare i Dingle och för plastlaminatörer i Kungshamn. Vid mitten av 1980talet gavs också en del så kallade "Flaskhalsutbild´ningar", dvs utbildning inom olika bristyreken. Det gällde då inte endast utbildning för industrin utan även inom vård, storhushåll och detaljhandeln. Frekventa handlingar: Lysekil, Hunnebostrand och Strömstad Serie B 2 Kopior av elevernas betyg och intyg 1980-1985. Handlingarna är sorterade efter utbildningsort och elevernas födelseår. Serie D 1 Elevkort 1979-1986. Korten är sorterade efter utbildningsort och elevernas födelseår. Elevkorten från 1986 är i regel kopior gällande elever som började sin utbildning innan organisationsförändringen 1985 och som avslutafde sin utbildning senare. Serie F 1 A Personalakter t o m 1985. Akterna är ordnade efter de anställdas födelseår. Serie G 1 Tjänstgöringsjournaler 1980-1985.

Tillgänglighet

Sekretess

Nej

Kontroll

Skapad	1999-05-27 00:00:00
Senast ändrad	2018-01-10 16:06:27

AMU-center i Uddevalla med Hunnebostrand, Lysekil och Strömstad

HISTORIK och ARKIVBESKRIVNING

AMU = arbetsmarknadsutbildning

Fram till slutet av 1950-talet var arbetsmarknadsutbildningen av ganska begränsad omfattning. 1960 deltog ca 15 000 personer i omskolningskurser som var föregångare till det som senare blev AMU.

Omskolningsverksamheten som började på 1940-talet var främst inriktad på arbetslösa personer. Man skulle ut i arbetslivet så fort som möjligt.

Budgetåret 1966/67 fick man tillstånd till försöksverksamhet även för icke arbetslösa med inriktning på utbildning avseende bristyrken.

Det pedagogiska ansvaret för vuxnas yrkesutbildning låg hos KÖY (Kungliga Överstyrlsen för Yrkesutbildning) t o m 1964. Fr o m 1965 var SÖ (Skolöverstyrelsen) tillsynsmyndighet över omskolningsverksamheten och senare AMU avseende kursplaner och undervisning. SÖ svarade också för den administrativa och ekonomiska ledningen av AMU.

Skolöverstyrelsens regionala organ var redan fr o m 1962-01-01 Kursstyrelsen, deras uppgift var främst kursplanering och återrapportering. Kursstyrelsen tillsatte också Kursnämnderna som skulle finnas för varje yrke eller grupp av närliggande yrken. Det skulle finnas en Kursstyrelse för varje län.

Kursstyrelserna skulle vara egna arkivbildare. Så har det dock inte alltid varit i praktiken. I Göteborgs och Bohus län har Kursstyrelsen för arbetsmarknadsutbildning dock ordnats och förtecknats som ett eget arkiv, så som det 1986 beslutades efter AMU:s omorganisation. Se Kursstyrelsen i O-läns arkiv.

Budgetåret 1979/80 var antalet deltagare i olika AMU-utbildningar totalt drygt 140 000 personer. Av dessa deltog närmare 2/3 (90 000) i utbildning anordnad av SÖ. Övrig AMU-utbildning fördelades meallan företagsutbildning, utbildning i det reguljära utbildningsväsendet samt utbildning anordnad av organisationer med flera.

Antalet SÖ-anställda inom AMU uppgick 1980 till närmare 6 500 personer.

Tillsynsmyndighet för verksamheten, avseende utbildningen, var SÖ. AMU-centren upphörde 1985-12-31. För Författningar se SFS 1966:368; 1977:141; 1978:612; 1979:528.

Arbetsmarknadsutbildningen kom fr o m 1986-01-01 att ligga under Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och Länsarbetsnämndera (LAN). Både AMS och LAN var redan tidigare tillsammans med bl a kommunerna, delaktiga i omskolningsverksamheten. Man fick nu större frihet att anordna lokalt anpassade utbildningar och började i större utsträckning sälja utbildningar direkt till företagen.

Namnet AMU-center Uddevalla med Hunnebostrand, Lysekil och Strömstad är formellt riktigt men Uddevalla var länge ett AMU-center utan egen undervisningsverksamhet. Lysekil, Hunnebostrand och Strömstad som alla kallades filialer, var de som bedrev verksamheten. Uddevalla hade så sent som 1980 ännu ingen som helst kursverksamhet, man räknade då med att AMU-center Uddevalla skulle bli färdigställt vis årsskiftet 1982/83.

Verksamheten vid filialerna Lysekil, Hunnebostrand och Strömstad, som startades 1979, var främst inriktad mot olika verkstadsmekaniska yrken och utbildningar inom plåt och svets.
Det förekom också specialistutbildningar för stensättare i Dingle och för plastlaminatörer i Kungshamn.

Vid mitten av 1980talet gavs också en del så kallade "Flaskhalsutbild´ningar", dvs utbildning inom olika bristyreken. Det gällde då inte endast utbildning för industrin utan även inom vård, storhushåll och detaljhandeln.

Frekventa handlingar:

Lysekil, Hunnebostrand och Strömstad
Serie B 2 Kopior av elevernas betyg och intyg 1980-1985. Handlingarna är sorterade efter utbildningsort och elevernas födelseår.

Serie D 1 Elevkort 1979-1986. Korten är sorterade efter utbildningsort och elevernas födelseår. Elevkorten från 1986 är i regel kopior gällande elever som började sin utbildning innan organisationsförändringen 1985 och som avslutafde sin utbildning senare.

Serie F 1 A Personalakter t o m 1985. Akterna är ordnade efter de anställdas födelseår.

Serie G 1 Tjänstgöringsjournaler 1980-1985.

Serier (17 st)

Referenskod	Titel	Anmärkning
A	PROTOKOLL		Läsesal
A 1	Ledningsgruppens protokoll	Se serie A 2.	Läsesal
A 2	Övriga protokoll
B	ARKIVEXEMPLAR AV UTGÅENDE SKRIVELSER		Läsesal
B 1	Utgående skrivelser
B 2	Kopior av elevernas betyg och intyg	Serien i kartonger. I personnummerordning.
C	DIARIER		Läsesal
C 1	Diarium med sökregister	Serien i kartonger.
D	REGISTER OCH LIGGARE		Läsesal
D 1	Elevkort	Serien i kartonger. I personnummerordning. Kopior av elevkort för elever som har slutat efter 1985.
D 2	Statistikkort, lärare och annan personal
E	INKOMNA HANDLINGAR		Läsesal
E 1	Inkomna skrivelser	Serien i kartonger.
E 2	Inkomna protokoll	Serien i kartonger.
F	HANDLINGAR ORDNADE EFTER ÄMNE		Läsesal
F 1	Handlingar rörande personalen	Serien i kartonger.
F 2	Övriga ämnesordnade handlingar