Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Aspenäs säteris arkiv - GLA/A0333


Grunddata

ReferenskodSE/GLA/10291
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/BYmxXw5trH6cyG018W43t3
Omfång
0,4 Hyllmeter 
5 Volymer 
Datering
1645–1958(Tidsomfång)
1723–1927(Huvudsaklig tid)
VillkorNej
VillkorsanmÖppet
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Fört m hist 39/67, A0333
Register, övriga: Bilaga (pdf)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Göteborg (depå: Polstjärnegatan)
Arkivbildare/upphov
Aspenäs säteri (1645)
Kategori: Gård

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr GLA/10291

Privatarkiv A 333

Förteckning 39/1967







Förteckning

över

Aspenäs säteris arkiv
Inledning (äldre form)De handlingar, vilka år 1966 överlämnades till landsarkivet, äro en liten spillra av det en gång utan tvivel rika arkivet på Aspenäs. De arkivbildare, som efterlämnat papper, äro följande: Överkommissarie Anders Cederflycht, som under åren 1727-1730 inköpte Björboholms, Aspenäs och Angereds säterier. Aspenäs köptes av arvingarna efter major Mauritz Lilje, död i Moskva år 1710. Vid Anders Cederflychts död 1747 övertogs Aspenäs av hans änka Anna Maria Cederflycht, som redan år 1748 sålde godset till lagmannen, baron Nils Lilliecreutz. Denne pantsatte emellertid samtidigt Aspenäs, Angered och Björboholm till handlanden Niclas von Jacobson, som slutligen köpte godset år 1763. Därefter övergick Aspenäs år 1775 genom köp till Niclas von Jocobsons son, Jacob von Jacobsson. År 1780 upprättades ett kontrakt, enligt vilket Jacob von Jacobsson skulle sälja Aspenäs till grosshandlare Samuel Bagge i Göteborg. Köpet skedde år 1782. Efter Samuel Bagges död frånsåldes en del hemman under Aspenäs av änkan Anna Elisabeth Bagge. Efter hennes död köpte tolagskamreraren i Göteborg Johan Jacob von Holten Aspenäs av arvingarna år 1821. 1836 såldes godset till Johan Jacob von Holtens son, Herman Fredrik von Holten, som i sin tur sålde det år 1840 till ryttmästare Tage Johan Follin. 1856 köptes Aspenäs av lantbrukare J. Theodard Noring, som därefter sålde godset till f. d. norske medborgaren Hans Barthold Butenschön. Butenschön övertog Aspenäs den 1 mars 1859 och behöll det till sin död år 1870.

Aspenäs säteris arkiv består så gott som uteslutande av handlingar från och med Anders Cederflychts köp fram till Hans Barthold Butenschöns tillträde. Huvuddelen av arkivalierna utgöres av domboksutdrag. Bortsett från köpebreven saknas originalhandlingar. Särskilt påfallande är frånvaron av räkenskaper. Blott en enda räkenskap för år 1774 är bevarad. Två intressanta arkivalier tillfördes arkivet så sent som 1958, då Johan Jacob von Holtens Stamm-Baum och Fragmenter utur min Biographie överlämnades till Lerums kommun, som numera förvaltar Aspenäs. Ett pergament brev från år 1750 finnes. Den äldsta bevarade handlingen, brevet den 6 maj 1645 ang. flottningen förbi Jonsered, är av största betydelse, eftersom Vättle härads dombok 1645 började först den 31 oktober detta år. Brevet är tryckt i Edgren, F. E., Vädtle härad, Göteborg 1887, s. 160 f. Den av Edgren använda otryckta beskrivningen över Vättle härad av Severin Jocobsson Ström, som inlämnades till Göteborgs domkapitel år 1758, förvaras i Hvitfeldtska högre allmänna läroverks biblioteks manuskriptsamling (Se förteckning I: 19 i förteckningar över arkiv utanför landsarkivet). Severin Ströms beskrivning trycktes år 1897 i Göteborg av Hugo Brusewitz förlagsexpedition.

Vid arkivets ordnande ha de ursprungliga buntarna bibehållits. Innehållsförteckningar ha utarbetats till varje bunt eller fascikel. I arkivförteckningen ha handlingar samt kartor och ritningar förtecknats var för sig. Därefter följa kopior av innehållsförteckningarna i de enskilda buntarna och fasciklarna.

Kopior av innehållsförteckningarna som finns i varje volym se maskinskriven arkivförteckning.

Ämnesord

Ämnesord, person/institution
von Holtens Stamm-Baum Johan J.

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Senast ändrad2022-10-25 15:39:35