Sök i arkiven
Genvägar MENY

Folkets hus- och parkförening Parkaden upa, Härnösand  (1900 – 1998)

Organisation

KategoriFörening. Ospecificerad (B - Ekonomiska föreningar)
HistorikH I S T O R I K
Depå 1
10607 Föreningen Härnösands Folkets hus och park upa (Parkaden)
Vid ett möte med NOV- logen III Strid och Seger den 19 augusti 1900 framkom ett förslag om att bilda ett bolag för byggandet av ett Folkets hus i Härnösand. En kommitté tillsattes under ordförandeskap av G A Granat. Kommittén lade fram sitt stadgeförslag vid ett möte den 18 november 1900, varid föreningen Folklets hus u p a i Härnösand bildades med P Lindström som ordförande.
Föreningen hyrde först lokal medan olika lokaliseringsförslag dryftades. En tomt köptes i Bondsjöstaden och Ångermanlands första Folkets hus kunde invigas den 21 december 1902. Mark till en park inköptes och Folkets park invigdes midsommarafton 1903.
Parken kompletterades med olika byggnader - först hade man en utomhusscen och 1920 fick man ett teaterhus. Den 6 augusti 1926 brann Folkets hus ner, varvid åtskilliga föreningars arkiv och inventarier förstördes. Lokaliseringen av ett nytt Folkets hus dryftades i flera år. 1933 tog man ett provisorium i besittning, den om- och tillbyggda serveringspaviljongen. Folkets husfrågan fortsatte att diskuteras men något nytt Folkets hus byggdes inte. Däremot invigdes den s k Parkaden den 2 oktober 1970.
På 1970- talet utvidgades parken och en omfattande markplanering genomfördes. En bowlinghall, minigolfbana, ny danspaviljong och utescen togs i bruk.
I slutet av 1980- talet totalrenoverades Parkaden för 12 miljoner kronor. Denna renovering ledde till stora budgetunderskott och ränteutgifter under flera år. 1993 visade verksamheten överskott i kassan tack vare att danserna gått mycket bra och att konferenserna och bowlingen ökat. Därefter vände det dock ner igen och verksamkheten gick med förlust. Hösten 1997 fick Härnösads kommun gå in och amortera på ett av Parkadens lån. Föreningen klarade inte av att betala räntorna på ett 4 miljonerslån till Spintab. Den 16 december 1998 försattes Föreningen Härnösands Folkets hus och park i konkurs. Efter konkursen ägs Parkaden av kommunens helägda bolag Härnösands Näringsfastigheter AB.
Under årens lopp har verksamheter som dans, revyer mässor, bingo, bowling m m bedrivits i Folkets park. Parkföreståndartjänsten, som inrättades 1905, har bl a innehafts av Ragnar Träff 1924-1965, Rune Göransson 1965-1980, Dan Johansson 1980-1989 och Sune Håård 1990-1998.
Ur Svenska Folkrörelser V Folkets hus och Parker 1939:
Föreningen Folkets hus bildades 1900. 1902 uppfördes det första Folkets hus. Det nedbrann emellertid 1926 och ersttes 1932 med det inom Folkets park nu befintliga huset. Byggnadskostnad: 100 000 kr. Insatt andelskapital: 132 235 kr. (gemensamt för Folkets hus och park). Taxeringsvärde: 90 000 kr. Föreningens lokaler omfatta en stor sal med läktare, scen, scenloger och rekvisitarum, vestibul och garderob, B-, C-, och D-salar, expedition och arkiv. Till A-, B-, och C-salarna höra serveringslokaler och kök. Antalet sittplatser i de olika salarna är resp. 465, 100 och 40. Såväl sommar som vinter gästas företaget av teatersällskap.
I slutet av 1890-talet började fackföreningsrörelsen få fast mark i Härnösand. Av arbetarekommunens protokoll från den "förhistoriska" tiden finner man, att denna organisation var hyresvärd för övriga arbetareorganisationer i staden, i det den lyckats förhyra en lägenhet vid Tullportsgatan 3, nuvarande Storgatan 2. Bland hyresgästerna märktes nykterhetslogen Strid och seger av NOV. I denna loges protokoll av 19 aug. 1900 finner vi, att G. A. Granat väckte förslag om att bilda bolag för ett Folkets husbygge, "Alla medlemmar voro med om förslaget", säger protokollet, och en kommitté tillsattes med uppdrag att utreda frågan och till nästa möte inkomma med förslag. Arbetet därmed tycks ha gått mycket raskt, för efter två månader voro förarbetena undangjorda. Folkets husföreningen bildades i nov. samma år. Sedan förestod den ingalunda lätta uppgiften att samla in pengar. Andelarna i föreningen lödo på 10 kr., ett efter dåtida förhållanden rätt svåröverkomligt belopp för fattiga timlönsarbetare, och teckningen gick därför ej raskt.
Styrelsen försökte allt ifrån första dagen att få till stånd ett fastighetsköp men ännu 1902 var frågan olöst. Då hyrde föreningen övre våningen i det hus, där arbetarekommunen dittills hållit till. Redan i febr. samma år uppsades emellertid föreningen och stod därmed på bar backe. Kravet på att Folkets husstyrelsen skulle ordna lokalfrågan blevo allt enträgnare. Arbetarekommunen och Verdandilogen lyckades visserligen hyra en lägenhet Nordhem på Vagnsta utjord, men läget var mindre lämpligt. Vid samma tid blevo en hel del tomter föreslagna till inköp och bland dessa en tomt nr 65 på Rotudden. Styrelsen ingick till stadsfullmäktige med begäran att friköpa den. Där uppträdde emellertid samma person, som hade gjort styrelsen uppmärksam på tomten, såsom konkurrent och stadsfullmäktige gåvo honom företräde till köpet. Bland föreslagna tomter var även en i Bondsjöstaden, och stenarbetare E. Eriksson utsågs till att underhandla om köp av den. Om denna underhandling säga protokollen märkvärdigt nog ingenting, utan nästa sammanträde avhandlar man utan vidare Folkets husbygget på den inköpta tomten. Och i december hölls invigningsfest.
Folkets park, som har samma styrelse som Folkets hus, anlades 1903. Anläggningskostnad: 200 00 kr. I parken uppfördes 1920 en teater med tak, där det finns 597 sitt- och 700 ståplatser, dansbana med tak, nöjesanordningar och friluftsservering. Styrelsen nedlägger ett mycket stort intresse på att försköna sin park. Många barrträd ha fått ge vika för blomsterrabatter och häckar för att ge mera luft och friskhet åt området, vilket trots all ans bevarat sin karaktär av naturpark. Under årens lopp ha sammanlagt över 1 000 teaterföreställningar, 7- 800 konserter och solistuppträdanden givits i parken.
Teaterföreställningarna i parken voro redan tidigt livligt frekventerade. Det kan sålunda nämnas, att Karin Swanström 1915 var engagerad en hel månad, varunder hon gav ett 15-tal föreställningar. Bondkomiken har däremot aldrig haft någon jordmån i Härnösand. Samma år utrustades teatern med ett reglerbart skyddstak av tältduk, det första i parkerna. Man byggde då också en serveringspaviljong med veranda för omkring 7 000 kr. Den stod färdig året därpå, och Gottfrid Palm skrev efter ett besök i parken, att byggnaden var "den mest vackra och idylliska jag har sett. Man kan önska att alla parker hade en liknande serveringsbyggnad, ty den pryder verkligen sin plats i en folkpark". På området funnos därjämte vid denna idpunkt en musikestrad och en danspaviljong. 1919 började den nya teatern uppföras. Året därpå framstod den som en av de bästa och största av landets parkteatrar. Vid 25-årsjubileet den 22 juli nio år senare var stadens borgmästare bland hedersgästerna. I samband därmed gjorde landshövding Karl Stenström ett uttalande om parken, vari det bl. a. hette: "- - - i stigande grad blivit av värde för inbyggarna i vår stad och dess omnejd. För egen del har jag med än en gång övervarit föredrag och konserter, som varit för mig värdefulla och väckt intresse, och jag vet att detsamma är fallet med folk av olika slag och läggning ibland oss".
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/FAY1/1_10607
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/kkSdcyfXlQP6yqLVpUja98
SpråkSvenska
ExtraID1_10607