Sök i arkiven
Genvägar MENY

Bjurbäckens bruk  (1602 – 1890)

Organisation (upphörd)

KategoriFöretag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Järnbruk och manufakturverk)
Alternativa namn
Bjurbäckshyttan
HistorikJärnbruk och manufakturverk 1602-1890.

ÄLDRE ARKIVHISTORIK:

Bjurbäckens Bruk

I norra delen av Lungsunds socken i östra Värmland började industriepoken redan 1602, då en stångjärnshammare anlades vid Bjurbäcken. Omkring 1610 byggdes där en masugn. Kort tid därefter anlades ytterligare en hammare, en knipphammare (en typ av lätt hammare med ganska hastig gång). 1626 såldes halvparten av knipphammaren till Olof Hammarsmed på Asphyttan. Denne lät bygga om hammaren till en stångjärnshammare. Omkring 1630 byggdes ännu en hammarsmedja vid Åmånnefors en halv kilometer norr om Bjurbäcken.
1680 uppges att hamrarna vardera kunde prestera en tillverkning på 600-700 skeppund vardera. Masugnen stod länge öde, då ägarna fann stångjärnssmidet mer lönande. En betydande prisskillnad rådde mellan stångjärn och tackjärn. Dessutom fanns det gott om tackjärn i Bergslagen.

Det gick åt mycket kol till verksamheten. Dels hade bruksägarna egna skogar och dels köpte man kol från den närmaste omgivningen.
Stångjärnsproduktionen måste reduceras efter hammarkommissionens undersökning. I Bjurbäcken måste två härdar läggas ned. 1754 uppsattes efter tillstånd en stjärthammare med vattenhjul avsedd för husbehovssmide. 1796 fick bruket tillstånd att förädla 100 skepp-pund av det egna stångjärnet till spik, söm, hästskor, bandjärn och bultjärn mot att man reducerade stångjärnssmidet med 25 skepp-pund. Vid denna tidpunkt omfattade Bjurbäckens bruk masugn, stångjärnssmedja och manufakturverk och vid Åminnefors en stångjärnssmedja.

1841 lades verksamheten i hyttan ned. På 1840-talet infördes lancashiremetoden. För Bjurbäcken medförde detta att en räcksmedja inrättades där och i Åminnefors en smältsmedja. 1890 blev det sista arbetsåret, då även smidet upphörde.

Litteratur: Gustav Ekman: "Ur Storforsverkens historia" Anteckningar (1921)

Jalmar Furuskog: "De värmländska järnbruken" (1924)

Arvid Ernvik: "Östvärmländska järnbruk' (1968)

(Kjell Johansson 1983)
Hänvisningar till orter
Storfors kommun (Verksamhetsort)
Lungsunds församling (Verksamhetsort)
Lungsunds kommun (Verksamhetsort)
ÖverordnadStorfors bruk (1840)
Se ävenÅminnefors bruk
ReferenskodSE/ARKIS/71016
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/1Fsfihh8CaQPR2Yc2csSb0
HuvudkällaTryckt litteratur
Källår2006
Om postens upprättandeUppgifterna hämtade från:
Kvarnbratt, Thomas - Nycklar till brukssamhället
Arkivbeskrivning
Bjurbäckens Bruk (Värmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal))
 
Bjurbäckens Brukshandel (Värmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal)) (Kassaböcker 1876-1880, kopieböcker 1875-1880 m.m.)
 
Bergmästaren i Västra distriktet, Filipstad (Värmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Arkivcentrum Värmland, Zakrisdal)) (Volym F V a.5: Bjurbäcks och Åminnefors bruk: Undersökningsprotokoll 1813-1822, värderingsprotokoll 1848-1870, inkomna handlingar 1666-1670, Bergskollegi beslut, resolutioner och tillståndsbevis 1689-1845 m.m.)
 
Storfors bruk (Värmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal)) (Dossierarkivet)