Niklasdamms bruk  (1666 – )

Organisation (upphörd)

KategoriFöretag. Lantbruk och fiske, ospecificerat (Lantbruksrörelse)
KategoriFöretag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Järnbruk, sågverk, kvarn)
Alternativa namn
Niklasdams bruk
Niklasdamms AB
Niklasdams AB
HistorikJärnbruk 1666-1863, sågverk, kvarn, lantbruksrörelse. Uppköpt av Uddeholm 1928.

----------

ÄLDRE ARKIVHISTORIK:

Niklasdams bruk

Norr om staden Kristinehamn i Varnums socken, anlades strax före och efter 1650 tre järnbruk. Sist av de tre anlades 1666 Niklasdams bruk vid Niklasdamsälven. Stångjärnshammaren byggdes på älvens västra strand, d v s i Ölme socken. Byggherre var borgmästare Ekebom i Kristinehamn. Vid anläggning av ett stångjärnsbruk krävdes häradsattest över köp av mark, strömrätt och skog.
Bergmästaren skulle utfärda tillståndsbevis att skog fanns som räckte till brukets behov, samt att bruket inte var till förfång för något annat bruk. Tvist uppstod med ägaren till de två andra hamrarna nedströms i älven, Älvbron och Spjutbäcken, generalinspektoren Crispin Flygge. Efter dennes död fortsatte hans änka striden. Vid förlikning 1681 erhöll änkan Sigrid Ekehielm äganderätten till Niklasdam. Efter nya tvister utfärdades först 1687 privilegium för Niklasdams hammare, som under tvisterna stått oanvänd. Tackjärnet skulle levereras från en ägarinnan tillhörig masugn i Lungsunds socken. Malmen till masugnen forslades från Nordmarksgruvan i Färnebo socken. 1695 var årssmidet 450 skeppund, vilket omkring 1740 utökades till 700 skeppund. Under brukets hela existens användes den tyska smidesmetoden.

Från 1700 ägdes bruket av Gunnar Låstbom och senare av hans arvingar. Efter 1766 torde stångjärnshammaren ha flyttats över älven till Varnumsidan. 1790 ansågs att Niklasdams hammare var för gammal och borde ersättas med en ny. 1814 uppfördes en ny stångjärnssmedja. Liksom den gamla hade den två härdar. 1822 genomgick smedjan en grundlig reparation. En ny smedja på den gamlas plats uppfördes 1840.

1837 förde Niklasdams bruk 1 103 skeppund stångjärn till Kristinehamns järnvåg. 1841 vågfördes 1 430 skeppund och 1847 1 953 skepppund stångjärn. 1852 fick Niklasdam tillstånd att uppföra en ny hammare. Därför vågfördes och utskeppades 7 733 skeppund stångjärn. Då hade 1846 lagen om näringsfrihet trätt i kraft.
Niklasdams produkter, plattjärn och fyrkantjärn till största delen, utskeppades via Göteborg till England och Tyskland. Smidet vid Niklasdams bruk upphörde 1863. Efter smidets upphörande ägnade sig brukspatronen åt sågverksrörelse. Ett nytt sågverk hade uppförts 1860. 1928 förvärvades Niklasdams AB av Uddeholm.

Litteratur: Arvid Ernvik: "Östvärmländska järnbruk" (1968)

(Kjell Johansson 1983)
Hänvisningar till orter
Kristinehamns kommun (Verksamhetsort)
Varnums församling (Verksamhetsort)
ÖverordnadUddeholms AB (1928)
ReferenskodSE/ARKIS/71313
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/Rsu1iXJPg4IFTRm5ZvEQl0
HuvudkällaTryckt litteratur
Källår2006
Om postens upprättandeUppgifterna hämtade från:
Kvarnbratt, Thomas - Nycklar till brukssamhället


Arkivbeskrivning
Brukspatron Axel Julius Juhlin (Värmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal)) (Volym 1 och 5: Arrendekontrakt, handlingar angående försäljning av inventarier till Niels Chr. Jensen 1900.)
 
Bergmästaren i Västra distriktet, Filipstad (Värmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Arkivcentrum Värmland, Zakrisdal)) (Volym F V a: 37: Värderingsprotokoll 1754-1837, privilegier 1687, undersökningsprotokoll 1837 m.m.)
 
Storfors bruk (Värmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal)) (Volym Ö 3: 1: Protokoll och kassarapporter för Niklasdamms bruk 1873-1877.)
 
Niklasdams bruk/AB (Värmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal))
 
Ölme häradsrätts arkiv (Värmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Arkivcentrum Värmland)) (Volym F IV: 4: Brukspatron Olof Hagbergs konkurshandlingar 1835.)