Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Reuterswärdska samlingen


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/0642
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/UgVFGVLDGaQAprRidowOJ0
Omfång
1,95 Hyllmeter 
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Kungsklippan)

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr: SSA/15253

Förteckning 642









Förteckning

över

Reuterswärdska samlingen
Inledning (äldre form)År 1943 överlämnade till stadsarkivet sterbhuset efter kaptenen och f.d. regementsintendenten Knut Axel Hakon Reuterswärd, som avlidit samma år, ett paket med handlingar. Vid närmare undersökning ha dessa visat sig bestå av delar, som härröra från olika medlemmar av den Reuterswärdska ätten. Den gren av ätten, om vilken här är fråga, hörde hemma i Småland. Knut Axel Hakon Reuterswärd var född 1873 på Åkershult i Korsberga socken, Östra härad. Fadern var sedermera överstelöjtnanten Knut Axel Herman Reuterswärd och modern Elisabeth Lindström, dotter till godsägaren Leonard Jonatan Lindström och hans hustru Anne Eugenie de Gonon. Leonard Lindström var född 1795 i Östhammar, där hans fader var stadsfiskal. I unga år begav han sig till S:t Petersburg, där han ägnade sig åt grosshandelsrörelse. I den ryska huvudstaden träffade han också sin blivande maka, som var född 1811 i staden Everux i Frankrike. Hösten 1846 flyttade han med sin familj åter till Sverige och slog sig ner på den av honom inköpta egendomen Ed i Voxtorps socken, söder om Värnamo.

Knut Axel Herman Reuterswärd (1838-1931) var son till överstelöjtnanten Carl Gustaf Reuterswärd (1791-1865) och hans hustru Eleonora Christina Carlheim-Gyllensköld (1795-1869). Han var ägare till frälsesäteriet Björnskog i Hultsjö socken, Västra härad, som hans fader kaptenen Per Emanuel Reuterswärd (1753-1807) genom köp 1786 förvärvat av kaptenen A.C. Laurin, adopterad av Klöfverfeldt. I den levnadsteckning, som Knut Axel Herman R. författat, uppger han, att fadern Carl Gustaf 1826 tillköpte sig Björnskog av sin moder, som hette Sofia Quast och som var dotter till grosshandlaren i Stockholm, tit. kommerserådet Magnus Quast Petersson, med förbehåll bl.a. att hon och hennes ogifta dotter Maria Sofia (1787-1875) fingo sitta orubbade i stora huvudbyggningen. Detta förbehåll gällde länge, ty modern dog först 1852, 99 år gammal. En annan egendom, som Carl Gustaf R. förvärvade, var säteriet Erikstad i Vittaryds socken, Sunnerbo härad, vilken egendom tidigare tillhört ätterna Stenbock af Toftaholm, Sparre m.fl. och senast innehafts av generalmajor Johan Gustaf Hägerflyckt och dennes arvingar. Sedermera kom även frälsesäteriet Åkershult, som ursprungligen var adliga ätten Rosenqvists stamgods, i hans ägo. Detta frälsesäteri hade sedan 1834 innehafts av överstelöjtnat Fredrik Anders Reuterswärd (1780-1858) med hade efter hans död sålts till en inspektor Santesson. Carl Gustaf R. återbördade det emellertid 1859 till ätten. När sedan hans son Knut Axel Herman 1864 gifte sig med Elisabeth Lindström köpte han Åkershult av sin fader för 40.000 rdr. I levnadsteckningen säger han att han mången gång fått bittert ångra sin obetänksamhet och sitt stora oförstånd att på skuld, utan att äga något, köpa en "nedrutten egendom". Räntorna överstego, uppger han, 2.000 kronor, och egendomen avkastade de första åren ingenting. Hans lön som 2. löjtnant var 800 kronor. Åkershult ägde han sedan till 1889. Från hans innehav av Åkershult finnes en räkenskapsjournal bevarad.

Den ovan nämnda, av Knut Axel Herman Reuterswärd utarbetade levnadsteckningen, som förts fram till 1929, innehåller åtskilligt av intresse rörande de här uppräknade släktgårdarna, livet på dem och även andra bidrag till tidens historia. I en volym, som iordningställts av hans son Knut Axel Hakon och som fått titeln "Reuterswärdska familje bref m.m. från flydda dagar", ha samlats diverse brev och anteckninar, som äro förknippade med åtskilliga äldre släktmedlemmar. Här observeras sålunda brev till Carl Gustaf R. och Knut Axel Herman R. Vidare märkas brev till Eleonora Christina Reuterswärd, f. Carlheim- Gyllensköld, däribland ett från översten och Sveriges chargé d'affaires i Wien Anders Fredrik Reuterswärd, daterat 2 mars 1810. Denne Reuterswärd är identisk med den person, som förklädd åtföljde Ludvig XVI och Marie Antoinette på deras flykt 1791, då de grepos i Varennes. Utom här omtalade handlingar innehåller volymen en hel del tillfällighetspoesi (bl.a. för Eleonora Christina Gyllensköld) samt uppgifter om inventarier på Åkershult. Slutligen ha även här sammanförts åtskilliga brev till och från Knut Axel Hakon R. och andra av honom samlade brev och kort.

Huvuddelen av den till stadsarkivet 1943 överlämnade handlingar, som Knut Axel Hakon Reuterswärd under sin livstid sammanbragte. Han var såsom redan sagts född 1873. Efter avslutade skolstudier inträdde han på den militära banan, avlade regementsintendentsexamen 1895, blev s.å. regementsintendent vid Älvsborgs regemente i Borås och kvarstod där till 1913, då han blev redogörare vid krigsskolan å Karlberg, sedermera intendent och kasernofficer. Sin tjänst vid Karlberg slutade han 1925, då han inträdde i tjänstgöring vid intendenturstaben. 1930 fick han avsked.

Knut Axel Hakon Reuterswärd torde vara mest känd för sitt kultur- och personhistoriska intresse. Han bildade Karlbergsmuseet samt hopbragte för krigsskolans räkning en värdefull samling karlbergiana. Över huvudtaget hyste han ett brinnande intresse för Solna och dess kulturminnesmärken. I tal och skrift meddelade han sina rön och forskningar på detta område. 1924 utkom hans skrift ”Anteckningar om Stallmästaregården” och 1933 ”Haga rediviva”. Dessutom medverkade han med smärre uppsatser i Solna hembygdsförenings årsskrift: ”Gyllenhielms fiskarstuga” (1927-1928), ”Solnaminnen” och ”Prästernas inslag i Stallmästaregårdens historia” (1930-1931) samt ”När Bellman bodde i Solna” (1932-1934).

I den av honom bildade samlingen ingår ett stort antal brev till honom, dels från hans familj, föräldrar och syskon, dels från diverse olika personer. Bland breven från syskonen återfinnas också några brev från hans svägerska, den kända operasångerskan Matilda Jungstedt. Vidare märkas diverse kulturhistoriska uppsatser och manuskript av hans hand. Han har dessutom samlat en hel del tidningsartiklar och anteckningar om restauranger och värdshus i Stockholm, bjudningskort till bröllop och andra tillställningar, annonser och kondoleanser i samband med dödsfall, tack- och vykort m.m.

Knut Reuterswärd var mycket verksam i den Reuterswärdska släktföreningen. Bland de till stadsarkivet överlämnade handlingarna finnas föreningens räkenskapsverifikationer för åren 1920-1930.

Stockholm den 14 juni 1951.
Nils Staf

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Senast ändrad2020-06-12 15:14:41