Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Södra Tulldistriktschefsämbetets i Malmö arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/10943
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/KRa0zPSpHI7Swwqk29VP16
Omfång
6,5 Hyllmeter 
Datering
1813–1870(Tidsomfång)
VillkorNej
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning 1975/27
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Södra Tulldistriktschefsämbetet i Malmö (1813 – 1870)
Kategori: Statlig myndighet. Tullmyndigheter, övriga regionala och lokala

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr LLA/10943

Förteckning 27/1975









Förteckning

över

Södra tulldistriktschefsämbetets i Malmö arkiv





































Förteckningen upprättad 1975 av
amanuens Jan Dahlin.
Inledning (äldre form)Arkivbeskrivning över Södra tulldistriktschefsämbetet i Malmö 1813-1870

I. HISTORIK

Tullväsendet hade före 1813 varit organiserat i vad som kallades tullarrendesociteten, men från staligt håll fanns ett stort missnöje med det praktiska handhavandet. Det stora problemet var vad man kallade "lurendrejeriet"; detta lurendrejeri innebar att smuggling och korruption föreföll att florera för mycket. Bidragande var också de dåtida protektionistiska strömmingarna. Kontroll var mottot i tiden.

Tullväsendet blev omorganiserat: Tulldirektionen (från 1824, Generaltullstyrelsen) blev det centrala organ som fick handha verksamheten. Man inför 1813 en regional kontrollfunktion - södra tulldistriktet är ett sådant exempel. Denna organisering i distrikt stadfästes dock ej förränn 1825.

Södra tulldistriktet bestod av de båda skånelänen, och dess första chef blev lndshövdningen i Malmöhuslän, Willhelm af Klinteberg. Detta var en markering av den vikt man lade vid tullhanteringen från stadsmaktens håll.

för att ta ytterligare krafttag mot lurendrejeriet, smuggling med mera, beslutades att kustbevakningen 1833 skulle ställas på "miliciefot". Vad man härmed konkret syftade till var att ge en bättre beväpning - så att man om det behövdes kunde ta i med hårdhandskarna.

År 1870 beslutade riksdagen att indraga tulldistriktschefsbefattningen för att istället låta chefsbefattningen gå under benämningen "Befälhavaren för kustbevakiningen i Skåne". Denna förändring förefaller dock att ha varit mest kosmetisk, men i arkivhänseende innebär den en ny arkivbildare.

ORGANISATIONSPLAN 1837-1870

Generaltullstyrerlsen
(1813-1824, kallad: Tulldirektionen)

Södra tulldistriktchefsämbetet
- Distriktschef
- Distriktchefssekreterare
- Tullfiskal

Tullkammare Kustbevakning
-Helsingborg
-Landskrona
-Malmö
-Lund (Kustbevakning fanns ej i Lund)
-Ystad
-Kristianstad/Åhus

-Trelleborg (fr.1866)

Tullstationer

ARBETSUPPGIFTER PÅ OLIKA NIVÅER - ENLIGT ORGANISATIONSPLAN

Tulldistrikstchefen: Hans uppgift var " att vaka över tullförfattningarnas behöriga handhavande och riktiga tillämpning samt tillse att Generaltullstyrelsens föreskrifter blev skyndsamt och ordentligt befodrade till verkställighet". Nyckelbegrepp iverksamheten var kontroll, inspektion och inte minst disciplin.

Tulldistriktschefssekreteraren: Denne var andre man vid ämbetet, med likartade arbetsuppgifter som ovan.

Tullfiskalen: Denne hade att sköta de judiciella åliggande i distriktet, med en åklagares befogenhet. Tullfiskalens arbetsuppgifter kunde delegeras till respektive tullkammare.

Under Södra tulldistriktschefsämbetet sorterade Tullkammare respektive Kustbevakning (fr. 1837)

Tullkammare: Dessa placerades i stapelstäderna. Tullkamrarnas upgifter var att uppta och redovisa tull, tullbeviljning, andra skatter, införselavgifter och utöva kontroll över hndelstrafiken. En del av tullkamrarna var tullförvaltaren. Underställd denne stod närmast tullkontrollören och kustinspektören.

Kustbevakning: Dessa sorterade fram till 1836 under de kustnära tullkamrarna. Därefter blev de ställda direkt under tulldistriktschefsämbetet. Geografiskt var man dock fortfarande knutna till tullkamrarnas distrikt. Genom att kustbevakningen sedan 1833 hade ställts på "milicifot" fick man 1835 en förändring gällande titulaturen, vilket innebar att exemplevis kustinspektör hädanefter benämdes kustchef.

INNEHAVARE AV SÖDRA TULLDISTRIKTSCHEFS ÄMBETET

1813-1825 Wilhelm af Klinteberg
1825-1832 Claes Hallencreutz
1832-1853 Lars Adolf Prytz
1854 Vakant, t.f. chef M. U. Bellander
1855- 1863 Nils Georg Thestrup
1863-1866 Carl Ashley Ekströmer
1867-1870 Claes Axel Meurling

II. SÖDRA TULLDISTRIKTCHEFSÄMBETES ARKIV

ARKIVHANDLINGARNA

Ämbete fungerade som sammanhållande länk -stabsfunktion - mellan Generaltullstyrelsen och tullkamrarna. Detta förhållande speglas genom arkivhandlingarna, vars stomme är korrespondans och vissa räkenskaper, med innehåll som inrapporteringar, direktiv och förfrågningar.

Då det här är fråga om ett avslutat arkiv blir det här i huvudsak att hänvisa till arkivförteckingarnas olika serierubriker. Därutöver kan särskilt nämnas:

-Serie B: Månadsrapporter och årsberättelser. Vad som även kan förekomma här är information över strandade skepp, lurendrejerimål och utskeppade laster.

-Serie D: Vidare kan här poängteras ade personella berättelserna; med deras antecedentia; med personliga kommentarer och omdömen.

SÖKINGÅNGAR

Arkivförteckning
Personella berättelser
Diarier för inkomna handlingar:
- 1825-1860
- 1864-1870
Diarier för utgående handlingar:
-1832-1852
I Landskrona Tullkamares arkiv: Serie D5e:1
-Register över utkomna författningar rörande Tullverket, 1658-1835.


III. REFERENSER OCH YTTERLIGARE INFORMATION

TULLHISTORISKA FÖRENINGEN OCH TULLMUSEET

År 1978 bildades Tullhistoriska föreningen, vars syfte är att väcka och bevara intresset för tullhistoria, samt fungera som stödförening för Tullmuséet. Föreningen sprider kunskap i tullhistoria genom föredrag och sammankomster. Tillsammans med Tullmuséet ger föreningen ut årsboken Argus.

Tullmuséet grundades 1927. Sedan 1958 är det inrymt i Dalarö tullhus. Muséets samlingar omfattar tullhistoria och smuggling genom tiderna.

Muséet har öppet för besök under sommaren. Annars besök efter överenskommelse.

Museichef: Jan Berggren
Adress: Tullmuséeum , 130 54 Dalarö
Tele: 08- 501 511 17

SVENSK FÖRFATTNINGSSAMLING

Härunder följer några utdrag ur SFS, med relevans till förändringar i tullväsendet.

- SFS 1825: s. 152. Landet blev indelat i åtta tulldistrikt. Motivet var att öka kontrollen så att tullförfattningar följdes och att "okunnighetens misstag tillrättavisa".

- SFS 1831: s.109. Sjötullrätterna nedlägges och ärendena överflyttas till rådhusrätten.

- SFS 1833: s.23-27. Kustbevakningen: "Att bevakningskorpsen ställas på miliciefot"

-SFS 1835: nr 38. Kustbevakningen ställs under krigsartiklarna och under gällande krigslagars bestraffningsgrader

- SFS 1837: nr 30. Kustbevakningen ställs direkt under distriktschefen från att tidigare ha sorterat under Tullkammaren.

-SFS 1870: nr 58. Regler och instruktioner för den nyinrättade befattningen, Befälhavaren vid kustbevkaningen i Skåne.

LITTERATUR

Argus 1992 (periodiskt utkommande tidskrift från 1987)

Hollertz, M: Resa omkring en mycket liten bit av jorden, Stockholm 1949

Isberg, A. U: Bidrag till Malmö stads historia - del IIb, Malmö 1900

Lindström, J: Tullboken, Uo 1878

Lovén, N. E: Landskrona under svenska tiden 1658-1908 - del I, Landskrona 1908

Montgomery, A: Svensk tullpolitk 1816-1911, Uo 1921

Monthan, O: En studie i tullyrkestitlar förr och "i tiden", Tullmusei Vänners skriftserie III, Stockholm 1980

Monthan, O: Tullmuséets bibliotek: en översikt, Dalarö Tullmuséeum 1978

Olsson, Å: Kustbevakningen genom 350 år, Simrishamn 1990

Smith, W.A: Studier i svensk tulladministration - del I, Sveriges allmänna tulltjänstemannaförenings skriftserie 3, Sölvesborg 1950

Smith, W.A: Äldre svenskt tullväsen, Stockholm 1934

Tullstadga, Göteborg 1861

Tullverket 1936-1986, Stockholm 1986



Landsarkivet i Lund 1995-02-23
Praktikuppgift i kursen AKK101, arkivkunskap 20 poäng
av Anna Olausson, Björn G Chebrell

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Senast ändrad2020-10-29 13:38:39