Arkiv

Landshövdingens i Kristianstads län arkiv

Grunddata

Referenskod

SE/LLA/12074

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/mA2tDn0hH4cfba3hmFtT92

Omfång

0,2 Hyllmeter

Datering

1939

–

1970

(Tidsomfång)

Villkor

Delvis

Villkorsanm

Vissa handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess. En sekretessprövning ska göras innan handlingar kan lämnas ut.

Arkivinstitution

Riksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)

Arkivbildare/upphov

Länsstyrelsen i Kristianstads län

Kategori: Statlig myndighet. Landsstaten, övriga (Hemligt arkiv)

Innehåll

Allmän anmärkning

Leverans maj 2020.

Inledning (äldre form)

Landshövdingens i Kristianstads län arkiv

Landshövdingarnas handlingar ingick i Länsstyrelsens i Kristianstads län arkiv t.o.m. 1988, men det finns några volymer gällande Länsstyrelsens byggnad och ordensutmärkelse som arkiverades separat som Landshövdingens i Kristianstads län arkiv 1939-1970. Det finns även bevarat biografiskt material över landshövdingarna och historiska fakta om länet och länsstyrelsen, se D1:3.

Historik

Landshövdingar infördes i Sverige redan 1634, då Axel Oxenstierna delade in landet i olika kungliga områden (län). Landshövdingen kallades för konungens befallningshavande och hans uppgift var bland annat att se till att lag och rätt skipades och att regeringens befallningar verkställdes.

När Skåne övergick till Sverige 1658 bildade de erövrade provinserna ett generalguvernement, styrt av en generalguvernör. Som underordnade förvaltningsenheter bildades två län, Hallands samt Kristianstads och Blekinge län, två slottslän, Landskrona och Helsingborg. Dessutom fanns Malmö län. Denna första förvaltningsindelning var dock till stor del en rent militär organisation.

År 1662 kom en ny organisation. Skåne delades in i fyra län: Kristianstads län, Landskrona län, Helsingborgs län samt Malmöhus län. I begynnelsen hade landshövdingen oftast titel och rang som generalguvernör med totalansvar för de sydligaste landskapen Skåne, Halland och Blekinge och under de första 100 åren var det militära bedrifter och erfarenheter som styrde utnämningarna av landshövdingarna.

I maj 1719 genomfördes en ny länsledning, där Halland och Blekinge blev egna län och Skåne delades i Malmöhus och Kristianstads län. Länsstyrelsen i Kristianstads och Malmöhus län bildades och blev högsta civila förvaltningsmyndigheten i varje län. Landshövdingen var chef för länsstyrelsen och statsmaktens representant och hans uppgifter reglerades med en ny landshövdingsinstruktion 1734.

Landshövdingen hade en dubbel roll, han bevakade dels kronans ekonomiska, juridiska, militära och sociala intressen i länet, dels länets och dess invånares rättigheter och intressen. Landshövdingen främjade även lag och ordning, övervakade kommunikationer, lösdrivare, hospital, tukt- och barnhus, samt bar det övergripande ansvaret för rekrytering av soldater och deras löner vid krig eller krigsfara. Landshövdingen hade förslagsrätt vid tillsättningen av länets vakanser och huvudansvaret för att kronans lokala ämbetsmän följde instruktioner, förordningar och överordnades anvisningar.

En viktig del av landshövdingens arbete var att se till att skatterna drevs in, och att pengarna användes på det sätt regeringen i Stockholm bestämde, vilket inte var så alldeles lätt, eftersom skattemedlen ofta var överintecknade många år i förväg.

Den formella benämningen på landshövding var Kunglig Majestäts befallningshavande fram till 1958. De hade fram till mitten av 1900-talet även en speciell uniform under resor i länet, en landshövdingeuniform. I den rangordning som gällde fram till 1909 hade landshövding generalmajors rang.

Från början var Landshövdingeämbetet en ganska liten myndighet och länsförvaltningen delades på en allmänt verkställande funktion. Med landshövdingeinstruktionen 1855 infördes en uppdelning av länsstyrelsen i landskansli och landskontor. Det gamla länsstyrelsearkivet är därför delat i två arkivbildare, landskansli och landskontor t.o.m. 1952.

Landshövdingen i Kristianstads län var chef för Länsstyrelsen i Kristianstads län från 1719 till avvecklandet 1996, då länet uppgick i det nybildade Skåne län.

Generalguvernörer och Guvernörer 1669–1719
1669–1677 Magnus Durell (1617–1677)
1677-1679 Göran Sperling (1630-1691), generalguvernör över Skåne, Blekinge och Halland
1679–1683 Georg Henrik Lybecker
1680-1693 Rutger von Ascheberg (1621–1693), generalguvernör över Skåne, Halland och Bohus län
1693–1698 Otto Vellingk (1649–1708), generalguvernör över Skåne
1698–1705 Carl Gustaf Rehnskiöld (1651–1722), guvernör över Skåne
1705–1711 Magnus Stenbock (1664–1717), guvernör över Skåne
1711–1716 Jacob Burensköld (1655 – 1738), guvernör över Skåne
1716–1717 Carl Gustaf Skytte (1647 – 1717), guvernör över Skåne
1717–1719 Carl Gustaf Hård (1674 – 1744), guvernör över Skåne

Landshövdingar i Kristianstads län 1719 - 1988
1719–1738 Samuel von Hylteen
1739–1745 Nils Silfverskiöld
1745–1761 Christian Barnekow
1761–1763 Carl Axel Hugo Hamilton
1763–1772 Reinhold Johan von Lingen
1773–1776 Axel Löwen
1776–1786 Gabriel Erik Sparre
1786–1803 Carl Adam Wrangel
1803–1811 Eric von Nolcken
1811–1838 Axel Gabriel De la Gardie
1838–1851 Georg Ludvig von Rosen
1852–1856 Knut Axel Posse
1856–1859 Emil von Troil
1860–1866 Axel Ludvig Rappe
1866–1883 Axel Trolle-Wachtmeister
1883–1905 Magnus De la Gardie
1905–1923 Louis de Geer
1923–1938 Johan Nilsson
1938–1947 Alvar Elis Rodhe
1947–1963 Per Westling
1964–1979 Bengt Petri
1979–1984 Lennart Sandgren
1985–1989 Einar Larsson

Arkivbeskrivning och historik upprättad 2020 av Natalia Drojjina vid Länsstyrelsen Skåne.

Tillgänglighet

Sekretess

Delvis

Kontroll

Skapad	2020-06-05 16:25:08
Senast ändrad	2020-10-15 17:01:04