bild
Arkiv

Landshövdingens i Malmöhus län arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/12073
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/ffgHltfyDoVVVXfKUTVnO1
Omfång
10,9 Hyllmeter 
Datering
19251961(Tidsomfång)
VillkorDelvis
VillkorsanmVissa handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess. En sekretessprövning ska göras innan handlingar kan lämnas ut.
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Länsstyrelsen i Malmöhus län

Innehåll

Allmän anmärkningLeverans maj 2020.
Inledning (äldre form)Landshövdingens i Malmöhus län arkiv

Landshövdingarnas handlingar ingick i Länsstyrelsens arkiv. Först 1925 började de arkiveras separat i Länsstyrelsens i Malmöhus län. Handlingarna avser perioden 1925 – 1961. Diarium eller register över Landshövdingars handlingar finns fr.o.m. 1939. Handlingarna arkiverade i serien D1 är historiskt källmaterial som omfattar olika områden och samhällsfunktioner som speglar Sveriges och länets historia. Handlingarna är ordnade efter ämne i alfabetisk ordning.

Volym D1: 119 innehåller hemliga handlingar rörande örlogsvarvsutredningen. Det finns även bevarat biografiskt material över landshövdingarna och historiska fakta om länet och länsstyrelsen, se Ö1:1.

Historik

Landshövdingar infördes i Sverige redan 1634, då Axel Oxenstierna delade in landet i olika kungliga områden (län). Landshövdingen kallades för konungens befallningshavande och hans uppgift var bland annat att se till att lag och rätt skipades och att regeringens befallningar verkställdes.

När Skåne övergick till Sverige 1658 bildade de erövrade provinserna ett generalguvernement, styrt av en generalguvernör. Som underordnade förvaltningsenheter bildades två län, Hallands samt Kristianstads och Blekinge län, två slottslän, Landskrona och Helsingborg. Dessutom fanns Malmö län. Denna första förvaltningsindelning var dock till stor del en rent militär organisation.

År 1662 kom en ny organisation. Skåne delades in i fyra län: Kristianstads län, Landskrona län, Helsingborgs län samt Malmöhus län. I begynnelsen hade landshövdingen oftast titel och rang som generalguvernör med totalansvar för de sydligaste landskapen Skåne, Halland och Blekinge och under de första 100 åren var det militära bedrifter och erfarenheter som styrde utnämningarna av landshövdingarna.

I maj 1719 genomfördes en ny länsledning, där Halland och Blekinge blev egna län och Skåne delades i Malmöhus och Kristianstads län. Länsstyrelsen i Kristianstads och Malmöhus län bildades och blev högsta civila förvaltningsmyndigheten i varje län. Landshövdingen var chef för länsstyrelsen och statsmaktens representant och hans uppgifter reglerades med en ny landshövdingsinstruktion 1734.

Landshövdingen hade en dubbel roll, han bevakade dels kronans ekonomiska, juridiska, militära och sociala intressen i länet, dels länets och dess invånares rättigheter och intressen. Landshövdingen främjade även lag och ordning, övervakade kommunikationer, lösdrivare, hospital, tukt- och barnhus, samt bar det övergripande ansvaret för rekrytering av soldater och deras löner vid krig eller krigsfara. Landshövdingen hade förslagsrätt vid tillsättningen av länets vakanser och huvudansvaret för att kronans lokala ämbetsmän följde instruktioner, förordningar och överordnades anvisningar.

En viktig del av landshövdingens arbete var att se till att skatterna drevs in, och att pengarna användes på det sätt regeringen i Stockholm bestämde, vilket inte var så alldeles lätt, eftersom skattemedlen ofta var överintecknade många år i förväg.

Den formella benämningen på landshövding var Kunglig Majestäts befallningshavande fram till 1958. De hade fram till mitten av 1900-talet även en speciell uniform under resor i länet, en landshövdingeuniform. I den rangordning som gällde fram till 1909 hade landshövding generalmajors rang.

Från början var Landshövdingeämbetet en ganska liten myndighet och länsförvaltningen delades på en allmänt verkställande funktion. Med landshövdingeinstruktionen 1855 infördes en uppdelning av länsstyrelsen i landskansli och landskontor. Det gamla länsstyrelsearkivet är därför delat i två arkivbildare, landskansli och landskontor t.o.m. 1952.

Landshövdingen i Malmöhus län var chef för Länsstyrelsen i Malmöhus län från 1719 till avvecklandet 1996, då länet uppgick i det nybildade Skåne län.

Landshövdingar, Generalguvernörer, och Guvernörer 1661–1719
1661–1666 Peder Pedersson Hammarskjöld (1614–1671)
1666–1669 Augustin Leijonsköld (1632–1682)
1669–1670 Claes Danckwardt-Lillieström (1613–1681)
1670–1677 Augustin Leijonsköld
1677–1679 Göran Sperling (1630–1691), generalguvernör över Skåne, Blekinge och Halland
1680 Sven Andersson Ranck (1616–1684)
1680–1693 Rutger von Ascheberg (1621–1693), generalguvernör över Skåne, Halland och Bohus län
1693–1698 Otto Vellingk (1649–1708), generalguvernör över Skåne
1698–1705 Carl Gustaf Rehnskiöld (1651–1722), guvernör över Skåne
1705–1711 Magnus Stenbock (1664–1717), guvernör över Skåne
1711–1716 Jacob Burensköld (1655–1738), guvernör över Skåne
1716–1717 Carl Gustaf Skytte (1647–1717), guvernör över Skåne
1717–1719 Carl-Gustaf Hårdh (1674–1744), guvernör över Skåne

Landshövdingar i Malmöhus län 1719–1961
1719–1727 Carl-Gustaf Hårdh
1727–1737 Johan Cronman
1737–1740 Wilhelm Bennet
1740–1754 Carl Georg Siöblad
1754–1763 Georg Bogislaus Staël von Holstein
1764–1769 Carl Adlerfelt
1769–1772 Johan Cronhielm
1772 Reinhold Johan von Lingen
1772–1776 Bengt Gustaf Frölich
1776–1794 Tage Thott
1794–1812 Gustaf Fredrik von Rosen
1812–1829 Wilhelm af Klinteberg
1829–1831 Jean Albrecht Berg von Linde
1831–1833 Magnus Stackelberg
1834–1851 Fredrik Salomon Posse
1851–1874 Samuel von Troil
1874–1880 Axel Adlercreutz
1880–1892 Gotthard Wachtmeister
1892–1902 Robert Dickson
1902–1909 Gustaf Tornérhjelm
1909–1925 Robert De la Gardie
1925–1938 Fredrik Ramel
1939–1951 Arthur Thomson
1951–1953 Allan Vougt
1953–1961 Gustav Adolf Widell

Arkivbeskrivning och historik upprättad 2020 av Natalia Drojjina vid Länsstyrelsen Skåne.

Tillgänglighet

SekretessDelvis

Kontroll

Skapad2020-06-05 16:19:40
Senast ändrad2020-10-15 17:00:23