bild
Arkiv

Rosendals godsarkiv


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/31015
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/XwWXeClp6K2BXJNijhRvz1
ExtraID31015
Omfång
1,8 Hyllmeter  (-, 25 volymer.)
Datering
15202005(Tidsomfång)
1600-tal (Huvudsaklig tid)
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Förteckning nr 12/2005, Annika Tergius
Arkivförteckning (godkänd), Maria Wallin
Arkivförteckning (godkänd), Maria Wallin
Arkivförteckning (godkänd), Matts Wiberg
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Rosendals gods (1615)
Alternativa namn: Rosendals gods Bucolica AB  (2005? – )
Kategori: Gård. Gårdar (säteri; gods)
Kategori: Gård. Gårdar (gods)
Kategori: Gård. Herrgårdar

Innehåll

Inledning (äldre form)Historik
Rosendals gods ligger ca 10 km nordost om Helsingborg i Kropps socken.
Säteriet grundades enligt en inskriftstavla 1 maj 1615 av Anders (Steensen) Bille. Det är ett av få skånska gods som inte skövlades under det skånska kriget 1678 och de byggnader man kan se idag är därför i huvudsak från Anders Billes tid.
Namnet sägs komma från Anders Billes trolovade Anne Rosencrantz som avled endast några dagar innan det planerade bröllopet. Anders Bille kom därför inte att lämna några äktenskapliga barn efter sig varför egendomen övergick till hans bror Claus (Steensen) Bille till Vanås. Denne var gift med Ingeborg Nilsdatter Parsberg och deras två döttrar Regitze, g.m. Stalder Kaas, och Elisabeth, g.m. Hans Barnekow, kom båda att i tur och ordning tillträda egendomen.
1666 kom så Elisabeth Billes sonson att som 3-åring ärva godset. Denne var ingen mindre än Kjell Christoffer Barnekow, sedermera gift med generalguvenören Rutger von Aschebergs dotter Margareta von Ascheberg. Tillsammans var paret ägare till ett stort antal skånska gods under sina levnadsår. Deras dotter, Magdalena Eleonora Barnekow (1696-1755), gifte sig med landshövdingen Wilhelm Bennet (1677-1740) och när de tillträdde egendomen 1753, började släkten Bennets era på Rosendal. Paret fick fjorton barn tillsammans varav endast fem överlevde till vuxen ålder.
Redan fyra år efter, tog deras son Jacob Wilhelm Bennet (1718-1792) över egendomen. Under hans tid tillkom bl a den östra längan och den långa uppfartsvägen. Under denna tid anlades även Vasatorp. Jakob Wilhelm gifte sig med sin kusin och tillika syssling, Margareta Lovisa Barnekow (1728-1786). Paret fick fem barn och sonen Vilhelm Rutger Bennet (1759-1815) tillträdde godset efter faderns död tillsammans med sin hustru Elisabeth Wilhelmina von Otter (1767-1849). Under deras period på slottet, gjordes en hels del förbättringar, framför allt interiört.
När så Vilhelm Rutger dog, följd av sin maka drygt trettio år senare, inleddes ett mycket omfattande och komplicerat arvsskifte. Av de tolv barn som paret fick var det endast tre som inte nådde vuxen ålder.
1849 löste slutligen sonen Adolf (Herman) Bennet (1808-1901) egendomen Rosendal samt Närlunda i Helsingborg. Fem år senare delades och såldes Vasatorp av från Rosendal. Adolf Bennet innehade godset fram tll sin död 1901 och det övergick därefter till hans dotter med Jacobina Gustav Charlotta von Essen (f. 1816-1909), Vilhelmina Gustava Sofia Bennet (f. 1853) gift med sin kusin Carl Vilhelm Bennet (1839-1910).
Deras nästäldste son Henrik Adolf Bennet (f. 1879) var först förvaltare av egendomen 1904-1911, därefter delägare 1909-1919 för att slutligen bli ensam ägare 1919. Han var emellertid ogift och barnlös vid sin bortgång varför Rosendal övergick 1941 till hans brorson Gerard Bennet (f. 1919), son till Fredrik Herman Bennet (1883-1941) och Iwa de Przybyszevska-Westrup (f. 1897).
Ägare idag är Gerard Bennet med hustrun Kristina, f. Richert. Egendomen omfattar va 1.200 hektar och drivs av bolaget Bucolica AB.

Arkivet
Arkivet omfattar handlingar från senare hälften av 1500-talet fram till början av 2000-talet.
Arkivets äldsta handlingar utgörs av en mycket fin samling pergamentsbrev om sammanlagt 29 stycken. Dessa förvaras i Landsarkivets pergamentsbrevsamling, men regesterutdrag samt transkriberingar av samtliga brev finns i A 1:1.

En del äldre jordeböcker finns i serie B 1. Bland räkenskaperna i serie B 6 märks särskilt en svit årsräkenskaper från slutet av 1600-talet. Godset ägdes då av Kjell Christoffer Barnekow och Margareta von Ascheberg vilket förklarar att här även finns räkenskaper för Widtsköfle (Vittskövle). Här återfinns även räkenskaper med flera eknomiska handlingar från Adolf Bennet tid som arrendator av Kulla Gunnarstorp 1851-1863.

Utöver de åtkomsthandlingar som finns bland pergamentsbreven, märks särskilt ett antal bouppteckningar med arvsutredningar i serie A 2. Dessa härstammar från olika ägare av Rosendal som med dem befryndade släkter. Patronatsbrevet till Kropps och Mörarps kyrkor från 1704 finns bevarat i serie D 1 tillsammans med en del andra handlingar rörande kyrkorna, främst från Margareta von Aschebergs tid.
När det gäller handlingar av mer personlig karaktär så är det framför allt Adolf Bennet som har satt sin prägel på arkivet (serie J 1). Från hans tid finns mängder med handlingar bevarade från de stora och komplicerade uppdelningarna av egendomarna under 1800-talet. Adolf Benent har också lämnat efter sig ett stort antal handlingar av ekonomisk karaktär, främst lånehandlingar. Henrik Adolf Bennets räkenskapsböcker finns bevarade i serie J 2 medan räkenskaperna från Gerard Bennets första år på godset ligger i B-serierna.
Av de yngre handlingarna kan nämnas Steen Christiansens handlingar rörande omdaningen av delar av Rosendals park i mitten av 1960-talet (serie H 1). Till dessa handlingar finns även ett antal ritningar förvarade i Landsarkivets kart- och ritningssamling.

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter
Se även: Vasatorps godsarkiv (SE/LLA/30356)

Kontroll

Om postens upprättandeFörteckningen delvis omarbetad 2020 i samband med genomgång av Landsarkivets pergamentsbrevsamling.
Skapad2005-01-20 00:00:00
Senast ändrad2024-01-03 11:12:47