Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Schaars familjearkiv


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/31285
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/NypFPY9PSQ3KcGm1enh7s4
ExtraID80038
Omfång
0,6 Hyllmeter  (-)
6 Volymer  (-)
Datering
1751–1978(Tidsomfång)
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd), Anna Svenson
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)

Innehåll

Inledning (äldre form)Familjen Schaars släktarkiv

Inledning
Arkivet innehåller handlingar som bevarats i familjen Schaar sedan flera generationer. I arkivet ingår i första hand brev men även bouppteckningar,
testamenten, räkenskaper och predikningar, liksom handlingar rörande
Fjälkinge prästgård, kyrka och andra fastigheter i Fjälkinge församling.
Släktskap tycks inte föreligga mellan de personer vars handlingar arkivet omfattar och andra personer med efternamnet Schaar vilka är födda i olika församlingar i södra och mellersta Skåne.
Nedan följer kortfattad information om ett antal personer om och av vilka dokumentation förekommer i arkivet (numreringen avser rakt nedstigande led på manssidan).
Arkivet har ordnats och förtecknats 2015 av arkivarie Anna Svenson, född Schaar.

1) Henning Mathias, d. 1750
Den äldsta kända manliga medlemmen av familjen Schaar som levde till vuxen ålder var handelsmannen Henning Mathias Schaar. Han var länge bosatt i Ystad, där han 1750-05-12 avled i S:t Petri församling. Hans ålder vid dödsfallet är inte angiven i död- och begravningsboken. Bouppteckningen efter honom finns bevarad i Ystads stadsarkiv, och i ingressen står att magistraten å de omyndiga barnens vägnar förordnat en rådman ”eftersom Schaar inga anhöriga här i landet och riket hafver”. Detta kan tyda på att han var född i ett annat land, troligen Tyskland. I den omfattande bouppteckningen ingår en lång lista över böcker på tyska och med anknytning till det tyska språket. (Ystads rådhusrätt och magistrat FI:10 nr 794.)
Första gången Henning Mathias Schaar påträffats antecknad i arkiv med anknytning till Ystad är 1722-06-20. Då noterade rådhusrätten att han njöt frihet för skatter och onera i 3 år räknat från nyår 1723 (Ystads rådhusrätt DIV:1). Han har också antecknats som dopvittne 1723-11-27.
Henning Mathias ägde det ena av två tobaksspinnerier i staden och fick privilegier 1724 och 1735. Han drev en tobaksplantering på 47 ½ tunnland. (Ystads historia del 1 sid. 370-371). Ännu en uppgift om honom är att han 1728 överfölls ”med hugg och slag” av tullkontrollören Neuman (Ystads historia del 1, sid 359, not 18). Spinneriet transporterades efter hans död av änkan till sonen Andreas Benjamin. Denne knöt 1761 till sig kompanjonen Jacob Sylvan, och 1764 överlät han hela rörelsen till honom.
I katekismilängden för Ystad S:t Petri år 1732 är Henning Mathias antecknad tillsammans med hustru Elisabeth. Och 1733-08-30 avled i samma församling ”fru Elisabeth Schaar”, i en ålder av 65 år. Ytterligare uppgifter om denna hustru har inte påträffats, förutom att hon några gånger är antecknad som dopvittne i staden. Vigseln mellan Henning Mathias och Elisabeth har inte påträffats antecknad i någon av Ystadsförsamlingarnas arkiv 1688-1695.

Henning Mathias gifte sig för andra gången 1734-03-01 i Ystad S:t Petri församling, nu med Marina Möller. Mannen anges i vigselnotisen som ”handelsmannen här i staden högvälaktade” och kvinnan som ”gudfruktiga och sedesamma möön”. Enligt taxeringshandlingar 1731 ägde Henning Mathias fastigheten nr 324 i 6e roten.
Henning Mathias och Marina fick flera barn, men i Henning Mathias' bouppteckning nämns endast tre, nämligen sönerna Andreas Benjamin (då 17) och Johan Matthias (16) samt dottern Anna Elisabeth (13).
Anna Elisabeth (1739-1778) gifte sig 1778-02-03 med sekreteraren Thomas Krutmeijer (1743-1782). Vad som hände med Johan Matthias har inte gått att utröna, men han är antecknad som fadder vid brorsdotterns Helena Marias dop 1763 (se nedan).

Marina Schaar avled i Ystad 1774-01-10, 68 år gammal. Hon bör alltså vara född ca 1706. Någon notering om en Marina, vars far hette Möller, har dock inte påträffats i dop- och födelseböckerna för de två församlingarna i Ystad 1700-1710.


2) Andreas Benjamin, 1735 - 1781
Andreas Benjamin föddes 1735-05-08 i Ystad S:t Petri församling. Han anges 1759 som fabrikör, 1763 som handlande och 1770 blev han stadsfiskal i Ystad.
Uppgifter av och om Andreas Benjamin förekommer på en rad ställen i arkiv rörande Ystad. Ett flertal handlingar är upprättade och undertecknade av honom själv i tjänsten; dessutom förkommer uppgifter i anslutning till hans två äktenskap liksom vid hans konkurs och rättsliga processer.
Andreas Benjamin första hustru var Anna Cathrina Rytting (1740-1813), dotter till handelsmannen Lars Rytting och Helena Gülich, som han gifte sig med 1758-09-06. Emellertid begärde och beviljades hon skilsmässa 1772-02-18 till följd av makens otrohet (han fick barn med en annan kvinna, dock avled barnet vid späd ålder).
1773 fick Anna Cathrina understöd av staden; i kronoräkenskaperna står hon antecknad som ”utfattigt folk” (Ystas rådhusrätts arkiv HIV:23 no 461). Enligt 1773 års mantalslängd bodde ”stadsfiscalen Schaar”, dvs Andreas Benjamin, i kvarteret 36 Maria, no 369. Vid samma tidpunkt bodde hans fd hustru med tre barn hos modern, änkan efter handelsmannen Rytting, och en piga i kvarteret 44 Ulrica (Ystads rådhusrätts arkiv AIa: 79).
I det första giftet föddes i Ystad S:t Petri sex barn, varav tre tycks ha levat till vuxen ålder: sonen Hans, som kom att kallas Johan, 1763-12-22, och döttrarna Helena Maria, 1763-01-10 och Anna Benjamina, 1770-12-23.
1777 gifte sig Andreas Benjamin för andra gången, denna gång med Helena Krutmeijer (1740-1796). Enligt anteckning i lysnings- och vigselboken för S:t Petri församling lystes det för dem 1773, men ”mot vigseln gjordes en bitter och onödig protest, hvarför ock därmed … anstånd till dess saken blev utagerad, så de blefvo vigda 5 januari 1777.” (Om protesten, som framfördes av den första hustrun, och processen efter den, se Lunds domkapitels arkiv, FIa: 248). Helena avled 1796-01-28 i Ystad S:t Petri församling och är i död- och begravningsboken antecknad som ”handelsmansänkan”. Paret fick inga gemensamma barn.
Andreas Benjamin avled 1781-06-19 i Marstrands församling. Det har inte gått att utröna varför han flyttade dit, och några flyttningslängder eller flyttningsattester har inte bevarats för Marstrand för den aktuella tiden. Han är antecknad i mantalslängden för Marstrand för år 1780 (Göteborgs och Bohus läns landskontor, vol. EIIIa:17 pag. 324). Både i mantalslängden och död- och begravningsboken anges han som ”secreterare”.
Någon bouppteckning efter honom har inte påträffats.
Andreas Benjamin lämnade in en ansökan om konkurs till Ystads rådhusrätt 1767-01-31.
I konkursen fanns skulder på 273 riksdaler dansk courant till handlanden Kreuzfelt i Köpenhamn och 436 lübska courant till Johan Helfrich Beck och 1252 mark i samma mynt till Stacke & Bencke, de båda sistnämnda i Lübeck. (Ystads historia del 1 sid 399). Se Ystads rådhusrätts dombok 1767-01-31 angående ansökan om konkurs, enl. Ystads historia sid 409 not 52.
Om konkursen står att läsa : ”Att välviljan kunde vara stor mot den som lidit ekonomiskt haveri visade sig … ifråga om tf stadsfiskal Schaars konkurs---. Schaar var egentligen handlande. I sin konkursansökan uppgav han som en av orsakerna till sitt obestånd att en jakt som han ägt och för vilken han betalat 1600 riksdaler silvermynt, råkat ut för skeppsbrott och gått förlorad. På sitt tobaksspinneri hade han emellertid gjort ännu större förluster: ”inköpte tobaksbladers förruttnande” hade kostat honom drygt 3000 riksdaler silvermynt. Dessutom hade han varit tvungen att processa i åtta år mot handelssocieteten i Ystad för att vinna burskap som köpman, men avlade slutligen burskapsed ”för Kiöp och Handelsman” 1763-11-16 /Ystads rådhusrätt och magistrat DIV:2/. ”Under tiden hade han inte kunnat göra sig några inkomster men väl fått dras med betydande utgifter för sitt stora hushåll. - Tydligen för att hjälpa honom i hans betryck förordnade rådhusrätten honom till vikarierande stadsfiskal kort tid efter det han lämnat in sin konkursansökan. ”(Ystads rådhusrätts dombok 1767-05-09, citat i Ystads historia sid. 409-410).
En rad uppgifter om Andreas Benjamin och hans andra hustru ingår i Ystads rådhusrätts arkiv. Där återfinns en lång lista på denna hustrus egendom med angivelse att den ska vara hennes pactum antenuptiale, dvs hennes enskilda egendom. Andreas Schreil, svärfar till Andreas Benjamins son Johan, har skrivit under som hennes ”curator” (Rådhusrätten AIa:77, 1777-01-11).
I Andreas Benjamins första gifte föddes i Ystad St Petri döttrarna Helena, 1763-01-10 och Anna Benjamina, 1770-12-23, samt 1763-12-22 sonen Hans, som kom att kallas Johan. Denne har skrivit en liten livsberättelse som ingår i arkivet.

3) Johan (Hans), 1763 - 1834
Johan växte upp hos föräldrarna under fattiga och torftiga förhållanden. 1778 intogs han i trivialskolan i Ystad och ”fick kostdagar av godt hederligt folck.”
1784 blev han student vid Carolinska akademien /Lunds universitet/ och samma år besökte han Greifswalds universitet. Han fick ”condition” hos en ryttmästare i Ystad, och 1786 befordrades han till rättegångsskrivare vid husarregementet. 1787-04-16 gifte han sig med Margaretha Christina Schreil (1754-1844, död i Fjälkinge prästgård), dotter till kyrkoherde Andreas Schreil (1720-1781) och Eleonora Bering. Hustrun var då änka efter kyrkoherde Gabriel Johan Nykiörck. 1788 befordrades Johan till regementskommissarie, och han hade ”under krigsåren slitit mycket ont”; han övervarade slaget vid Viborg 1790-07-03. Regementet led stora förluster och måste retirera och söka skydd under Sveaborgs fästning.
1793 blev han extra kanslist vid tullverket, 1795 tullförvaltare i Ystad, sedan i Åhus. 1805 förordnades han att ha överinseende över tullkamrarna i Skåne och Blekinge samt Kalmar. Han slutade tjänsten inom tullen efter olika posteringar som han ofta klagade över; hans slutliga titlar var fältkamrerare och tullförvaltare.
Johan avled i Åhus 1834-05-12. Om honom och hustrun har skrivits att de ”Vördades i Åhus såsom tvänne prydnader bland åldrige makar.” (Citat från Carl Sjöström, Skånska nationen nr 2200.)
Fem av Johans och hans hustrus barn levde till vuxen ålder:
Claes Johan, Mauritz, Anders Gabriel, Margareta och Per Christian.

4) Claes Johan, 1788 - 1873
Claes Johan föddes 1788-09-12 i Ystad S:t Petri. Han studerade i Lund och prästvigdes där 1812. Efter tjänstgöring i bl.a. Karlskrona, där han tillträdde som kyrkoherde i tyska församlingen 1830, blev han kyrkoherde i Fjälkinge och Nymö församlingar 1838. Han blev slutligen kontraktsprost i Villands kontrakt och avled i Fjälkinge 1873-05-24.
Om honom har skrivits: ” Redan vid tolv års ålder hade/han/under sin faders ledning hunnit till den färdighet i skrivkonsten att han kunde biträda med renskrivning och så otroligt det än låter antogs till rättegångsskrivare vid Mörnerska husarregementet 'på grund av sina berömliga insigter', såsom orden lyda i antagningsbrevet. Han fortsatte dock sina studier, riktande sin håg mot ett högre mål än ett enformigt fäktande med pennan. Han inskrevs bland de studerandes antal i Lund 1801, promoverades till fil.mag. 1808. Därefter antog han informatorsplats hos friherre Knut Gustaf Sparre, fd stabsadjutant hos konung Gustav III.” (Citerat i Lunds stifts herdaminnen, serie II, del 12, sid 254-255).
Han prästvigdes 1812 i Lund, och efter tjänstgöring i bl.a. Karlskrona, där han tillträdde som kyrkoherde i tyska församlingen 1830, blev han kyrkoherde i Fjälkinge och Nymö församlingar 1838. Han blev år 1852 prost i Villands kontrakt och avled i Fjälkinge 1873-05-24.
Claes Johan Schaar gifte sig första gången 1817-01-29 i Rogberga församling med Petronella Gustava Sparre, dotter till friherre Knut Gustaf Sparre (se ovan) och hans hustru Petronella Catharina von Schaeij. Paret fick barnen Johanna (Jeanette) Petronella, född i Karlshamn 1818-03-12 och död i Fjälkinge 1892-05-14, Gustaf Victor, född i Karlskrona stadsförsamling 1819-05-28 (se nedan), och Eleonora Carolina, född i Karlskrona stadsförsamling 1821-05-28, död i Fjälkinge 1883-10-30. Båda döttrarna förblev ogifta och barnlösa.
Petronella Gustava Schaar, född Sparre, avled i Karlskrona stadsförsamling 1821-06-14.
Claes Johan gifte om sig 1822-03-05 i Karlskrona tyska församling med Andriette Sofia Balck, som var född 1800-12-19 i den församlingen. Hon var dotter till
rådmannen i Karlskrona Andreas Balck och hans hustru Gustafva Carolina Gråberg.
Det andra äktenskapet blev barnlöst. Andriette Schaar avled i Fjälkinge 1874-10-25.
Arkivet innehåller en samling brev som Claes Johan sände till sonen Gustaf Victor under dennes studietid i Lund, 1838 - 48.

Mauritz, 1792 - 1835
Mauritz Schaar föddes i Ystad 1792-03-23 och avled i Oppmanna 1835-05-04. Han var fanjunkare vid Skånska Dragonregementet och gift med Dora Anglin; paret hade inga barn. I arkivet förvaras en bunden volym med påskriften ”Porträtte-Samling av Mauritz Schaar”. Den är daterad Åhus 1815 och innehåller roliga och skickligt utförda tuschsilhuetter och karikatyrer föreställande olika personer i bl.a. Åhus och Kristianstad. Exempel ”Tiggaren Nils Fläsk i Åhus”, ”Lots Ålderman Carl Åberg”. Enligt ett litet bifogat kort överlämnades volymen 1930 till Yngve Schaar av folkhögskoleläraren Theodor Thufvesson.

Anders Gabriel, 1793 - 1834
Anders Gabriel Schaar föddes i Ystad 1793-08-18 och avled i Nättraby 1834-01-31.
Han studerade i Lund och prästvigdes där 1816, tjänstgjorde i bl a Karlskrona och tillträdde som kyrkoherde i Nättraby 1830.
Anders Gabriel gifte sig i Karlskrona tyska församling 1829-03-19 med Anna Lovisa (Louise) Schwart, som var född i den församlingen 1806-04-27 som dotter till guldsmeden Didrik Schwart och Anna Christina Möller.
Paret hade tre barn, alla födda i Nättraby: Ernst Ludvig Johan, Sten Albert och Eglée Louise.slutligen vid olika konditorir x). x) tid vid olika konditoriere
Ernst Ludvig Johan, född 1830-01-17. Han utbildade sig till konditor och hade i Karlskrona ett konditori med chokladtillverkning. Flera gånger annonserade han i Blekingetidningen och gjorde reklam för choklad, punsch, sylt och saft och annat gott att äta och dricka. I arkivet ingår några brev från hans gesälltid vid konditorier i Tyskland.
Ernst Ludvig gifte sig 1861-08-27 i Fjälkinge med Maria Eleonora Fundahn (se nedan). Äktenskapet upplöstes efter några år, sedan hustrun redan efter kort tid ”förlöpt hemmet”, och 1866-08-30 i Karlskrona gifte Ernst Ludvig om sig med Anna Maria Larsson, som var född 1842-03-23 i Arvika och avled 1913-12-07 i Johannes församling i Stockholm. Paret fick 1870-06-13 i Karlskrona stadsförsamling sonen Vladimir Eugène, som i vissa handlingar anges som ”aktör”, i andra som ”kontorsbiträde” och ”bokhållare.” Ernst Ludvig Johan bodde en tid i Jönköping med andra hustrun och deras son samt modern Anna Lovisa. Han avled 1880-05-23 i fattighuset (Allmänna försörjningsinrättningen) i Adolf Fredriks församling i Stockholm; dödsorsaken anges vara psykisk sjukdom.
Bouppteckningen efter Ernst Schaar finns bevarad (Stockholms rådhusrätt F1A:672). Där framgår att det mesta av hans bohag var pantsatt - lakan, bord och skåp, toalettspegel osv. Men ett föremål från konditorstiden hade han sparat - ”1 karamellmaskin med valsar och vef.”
Sonen Vladimir Eugène avled 1910-10-10 i Gustav Vasa församling i Stockholm. Han var gift med Augusta Mathilda Larsson, född 1884-05-31 i Maria Magdalena församling i Stockholm. Detta par fick inga barn. Enligt uppgift i rotemansarkivet avsåg hon att emigrera till USA 1919-02-18 men uppsköt resan; enligt emigrantregistret reste hon till New York 1928-03-17. Hennes titel var då hembiträde. Hennes titlar i rotemansarkivet är ”bokhållareänka” och ”sömmerska vid arméns sadelmakarverkstad”.
Eugène var en tid verksam vid Stora teatern i Göteborg. Hans mor Anna Lovisa Schaar avled 1898-01-02 i Göteborgs Masthuggsförsamling.
Sten Albert, född 1831-05-20 i Karlskrona, död i Göteborgs Kristine församling 1893-05-20. Han utexaminerades 1854 från Chalmers i Göteborg, var lärare där och vid Schillerska gymnasiet och slutligen telegrafdirektör i Göteborg 1854-93. Han var gift med Hulda Georginia Wollenberg, född 1838-06-27 i Göteborgs domkyrkoförsamling, död 1928-03-21 i Göteborg Oskar Fredriks församling. 1864-06-10 fick de sonen Ture Gabriel, född i Göteborgs domkyrkoförsamling. Denne utbildade sig vid Chalmers i Göteborg, Tekniska högskolan och Konstakademien i Stockholm och arbetade som arkitekt i Stockholm. Han deltog vid operabygget i Stockholm, Nordiska museet, Riksdagshuset, Hotell Rydberg m fl. projekt. På 1920-talet bodde han i Göteborg där han publicerade dikter och kåserier i Göteborgs morgonpost. Ture Gabriel, vars brev på 1920-talet till sin släkting Yngve Schaar antyder ekonomiska bekymmer, avled i Göteborg Oskar Fredriks församling 1945-02-25. Bouppteckningen återfinns i Göteborgs rådhusrätts arkiv 1945:276:1072.
Sten Albert och hans hustru fick också dottern Anna, född 1862-12-04 i Göteborgs domkyrkoförsamling, död i Karlstad 1937-04-15. Hon var gift med löjtnant Claes Rhodin och fick dottern Berta.
Eglée Louise, född 1831-12-27 och död 1844-10-10 i Karlskrona tyska församling.

Margareta, 1800 -1841
Margareta Schaar föddes 1800-07-18 i Åhus och avled där 1841-10-30. Hon gifte sig 1829-09-23 med tullförvaltaren, änklingen Sven Fundahn.
(Åhus AI:4 pag. 40)
Sven Fundahn var född 1781-06-23 och kom från Göteborg 1829. Han hade barn i tidigare äktenskap och avled i Åhus 1842-04-14 (Åhus kyrkoarkiv AI:4 pag. 40).
Paret fick barnen:
Johan, född 1830-09-13 , Claes Pontus, 1832-05-11, Johanna Margareta Elisabeth, kallad Jenny, 1834-02-26, Oscar Gabriel, 1835-06-03, och Maria Eleonora, 1838-10-24 (se ovan ang Ernst Ludvig Johan). Döttrarna Jenny och Maria Eleonora flyttade 1842 till Fjälkinge prästgård och växte upp som fosterbarn i morbrodern Claes Johans familj.

Per Christian, 1797 - 1830
Per Christian föddes 1797-03-04 och avlade juristexamen vid Lunds universitet. Han blev stadsnotarie i Kristianstad och kammarskrivare i tullverket och avled i Kristianstad 1830-03-04.
Om Per Christian har skrivits följande: ” Det var på hans tid ett gouteradt nöje att författa och gissa charader. Om en ung fänrik… Cedergren… gjorde Schaar en gång följande charad:

'Mitt första är ett bibliskt trä,
Mitt andra en utaf dess grenar,
Mitt hela är det största fä
Som kunglig majestät och kronan tjenar.'

Naturligtvis väckte charaden förbittring, och Schaar utmanades på duell.--- Då ärendet framfördes av sekundanterna, stod Schaar och näste ihop handlingar med en stoppnål. Uppmanad att välja vapen, erbjöd han det enda han hade: stoppnålen. Om duellen blef af, är ej kändt.” (Sjöström, Skånska nationen nr 3026.)
I arkivet ingår originalhandlingar som Per Christian upprättat i tjänsten och som skänkts till familjen.

5) Gustaf Victor, 1819 - 1904
Gustaf Victor föddes i Karlskrona stadsförsamling 1819-06-27 och avled i Fjälkinge 1904-03-30.
Han blev student i Lund 1838, fil.mag. 1847, prästvigdes 1849, utnämndes till pastorsadjunkt i Fjälkinge 1861 och till kyrkoherde i Fjälkinge och Nymö 1874. I Lunds stifts herdaminnen läser man: ”Om kyrkoherden V S säges att han oaktat han var filosofie doktor icke ägde större lust och fallenhet för vitter övning. Sent nådde han sina timliga strävandens mål, ett pastorat, och tillbragte därefter, skonsam mot sina åldrande krafter, sin tid i mycken ro, till han 85 år gammal avsomnade, mätt av levande.” (Cit. i Lunds stifts herdaminnen vol. II del 12 sid. 256).
Victor (som han kallades av familj och vänner) gifte sig i Fjälkinge 1874-04-20 - alltså först vid 55 års ålder - med Hermania Fredrika Brambeck. Hon var född i Köpenhamn 1847-05-09 och avled i Fjälkinge 1916-02-26. Hermania var dotter till apotekaren Lars Fredrik Brambeck och hans andra hustru Nielsine (Sine) Adolphine du Puy.
Victor och Hermania fick flera barn, alla födda i Fjälkinge och alla utom Yngve och Anna avlidna där:
Signe Gustafva Johanna, 1876-05-23 - 1935-12-28.
Ingeborg Linnea Fredrika, 1878-05-10 - 1897-01-02.
Hagbart Claes Erik, 1879-10-12 - 1880-09-24
Yngve Gustaf Victor, 1881-04-14, se nedan.
Hillevid Hulda Sofia Kathinka, 1882-04-08 - 1889-03-22.
Elin Martha Hermania, 1883-05-08 - 1913-12-10.
Anna Vendela Carolina, 1885-02-14 - avliden i Kristianstad 1935-07-30.

Lars Fredrik Brambeck var född 1809-09-02 i Östra Vemmerlövs församling som son till kyrkoherden Olof Brambech och hans hustru Eva Maria Uhrlin, och han avled 1885-05-09 i Åhus. Nielsine var hans andra hustru. Med den första hustrun, Louise Tullgren, från vilken han blev skild efter att hon förlöpt hemmet, hade han två söner: Ossian, som blev löjtnant, och Edvard, som blev bildhuggare. Brev mellan dem och halvsystern Hermania återfinns i arkivet.
Lars och Nielsine träffades i Köpenhamn, där han länge vårdats på sjukhus. Hon var född 1814 i Köpenhamn, och paret gifte sig där 1846. Nielsine var dotter till kompositören och sångaren Edouard du Puy (känd bland mycket annat för sångstycket Ungdom og Galskab) och Lise Müller. Nielsine flyttade med sin man och dotter till Åhus, men efter makens död bodde hon igen en period i Köpenhamn. I arkivet ingår ett antal brev från henne till dottern Hermania barnbarnen. Nielsine avled i Åhus 1900-12-11.


6) Yngve, 1881 - 1962
Yngve tog studentexamen i Kristianstad år 1900 och avlade den så kallade juris utriusque - examen vid Lunds universitet 1907. Han deltog flitigt i studentlivet och ingick i karnevalskommittén 1904.
Efter traditionell juristbana - han var bl.a. e.o. notarie vid Hovrätten i Malmö och tingsmeritering vid Färs härads domsaga i Sjöbo - förordnades han 1911 till polissekreterare i Malmö och utnämndes 1918 till ordinarie polismästare där.
Den tjänsten upprätthöll han ända till sin pensionering 1946. Polismyndigheten var vid den tiden kommunal, men polismästaren var utnämnd av Kungl Maj:t och hans närmaste chef var Landshövdingen. Hans uppdrag var förknippat med ordförandeskapet i en rad kommunala styrelser och nämnder.
Yngve Schaar var mycket kulturellt intresserad, läste skönlitteratur, besökte konstutställningar och lyssnade till klassisk musik. Genom släkt- och vänskapsband, kulturella evenemang och professionella kontakter var hans förbindelser täta med Danmark och Köpenhamn, huvudstad för södra Sverige före andra världskriget. Han deltog flitigt i Föreningen Nordens sammankomster och var ordförande i Malmö Fornminnesförening (numera Malmö Kulturhistoriska förening) 1931-1951.
En viktig händelse som inträffade under hans polismästartid var de s.k. Möllevångskravallerna 1936, då han i hög grad bidrog till att ett hot om en lokal storstrejk avvärjdes.
För sina insatser för de dansk-judiska flyktingarna under andra världskriget belönades Yngve Schaar med Christian X:s frihetsmedalj. (Se även artikeln Polismästaren. Om Yngve Schaar 1881-1962 i Elbogen 2011.)

Aina Schaar, född Nordström, 1884-1978
Yngve Schaar gifte sig 1911-10-12 i Lunds domkyrkoförsamling med Aina Nordström, dotter till kamreren i Hypoteksbanken i Lund Anders Nordström och hans hustru Louise, född af Björksten. Anders var född i Öveds församling; hans far med samma namn var förvaltare vid Övedsklosters gods. Louise var född i Finland; Anders var medlem av Lunds studentsångarförening, och paret hade träffats när studentsångarna turnerade där. Aina utbildade sig till pianist och reste varje vecka till Köpenhamn för att ta lektioner, men enligt den tidens tradition kom hon efter giftermålet att använda sina talanger enbart inom familjen.
Anders Nordströms far arrenderade Vombs Nygård; i arkivet ingår en berättelse om livet där, skriven av konstnären Tora Vega Holmström som var kusin till Aina.

Yngve och Aina Schaar fick tre barn, alla födda i Malmö:
Märta Louise Viktoria, 1912-06-18 - 1996-12-20, lärare, gift med Axel Elvin
Ingrid Maria Gustava (kallad Nenne), 1914-02-04 - 2005-10-20, sjukgymnast, gift med och skild från 1) Sven Ådahl, 2) Bo Westerberg.
Claes Göran Gustaf Victor, 1920-05-18 -2012-05-19, professor i engelska, gift med Ingrid Brilioth.

Litteratur:

Bodman, Chalmers tekniska institut, matrikel 1829-1929. Göteborg 1929.
Finsk adelskalender
Kjaerrulf, Axel, Nordens Don Juan, Köpenhamn 1952.
Lunds stifts herdaminnen serie II Biografier, del 12 och 13. Lund 2004.
Polismästaren - om Yngve Schaar, uppsats av Anna Svenson, i Malmö Kulturhistoriska förenings årsbok Elbogen 2011.
Sjöström, Carl, Skånska nationen 1833 - 1889. Lund 1904.
Sveriges apotekarhistoria band II, Stockholm 1918-1923.
Svensk adelskalender
Ystads fornminnesförenings årsböcker
Ystads historia del 1. Ystad 1956.
GallringsbarNej

Kontroll

Skapad2013-01-07 14:19:42
Senast ändrad2015-12-11 11:56:25