SDHK-nr: 10584

Svenskt Diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven

Datering
1374  oktober*
 
Utfärdare

Apostoliske notarien Olof Nilsson, kyrkoherde i Tillinge i Uppsala stift

Innehåll

Apostoliske notarien Olof Nilsson, kyrkoherde i Tillinge i Uppsala stift, utfärdar ett notarialinstrument om rannsakningar rörande gränsdragningen mellan Uppsala och Åbo stift. Den 1/8 (1374) i en by kallad ”Pirte” i Luleå kyrkas socken i Norrbotten, Uppsala stift, inställde sig Olof ”Quedinger” och Andor, sockenbor i Piteå kapell i samma stift och prosteri, inför ärkebiskop Birger (Gregersson) i närvaro av utfärdaren och nedanstående vittnen, för att vittna om den gränsdragning som sedan gammalt gällt mellan Uppsala och Åbo stift. Olof, som blev utfrågad av utfärdaren, vittnade först att de gamla råmärkena mellan stiften gått vid en liten ö vid utloppet mitt i en älv, som på folkspråket kallas Ule, där gränsen utmärks av en hög med stenar, och att det sedan gammalt funnits en muntlig tradition rörande detta bland alla invånare i Hälsingland och Norrbotten. Andor, sockenbo och kyrkvärd i Piteå som sedan utfrågades, sade sig inte ha sett råmärkena men hävdade att han hört av äldre personer allt det som föregående vittne intygat. Närvarande vittnen vid nämnda vittnesmål var kyrkoherdarna Torsten i Nätra och Johan i Skellefteå.

Vidare den 21/8 samma år inställde sig en viss Sigurd i Klappsta i prästgården i Luleå, i närvaro av utfärdaren, herr Andreas, prost i Jämtland, och andra trovärdiga vittnen, varvid Sigurd sade att riddaren Nils Abjörnsson, lagmannen Johan Krok och herr Torsten Styrbjörnsson förnyat nämnda råmärken, belägna på en ö i Ule älv mellan Hälsingland och Finland. Uppgiften hade han från sin son Herse som medföljde herr Torsten (Styrbjörnsson) på genomresa i detta ärende.

Vidare den 1/10 samma år, i en hamn kallad ”Hernøsundh” i Härnö socken i Ångermanland i närvaro av utfärdaren och nedanstående vittnen, inställde sig Nils Petersson från Utnäs, sockenbo i Styrnäs, vilken utfrågades och tillstod att han varit närvarande och sett nämnda råmärken i Ule älv när de blivit förnyade av herr Torsten Styrbjörnsson, då fogde i Hälsingland. Han sade sig personligen ha hört att framlidne herr Hemming, tidigare biskop i Åbo, erkänt och intygat inför framlidne ärkebiskop Hemming i Uppsala, att allt som han å sitt ämbetes vägnar uträttat i Norrbotten, antingen i fråga om konfirmation eller välsignande av kyrkogårdar, hade han gjort såsom en tjänst åt Uppsalakyrkan och till en lättnad för ärkebiskopen. Han sade även att det står skrivet i Hälsingelagen att Hälsinglands rågång börjar i Ule träsk och går utmed Ysma femton sjömil. Närvarande vittnen var välboren man Finvid Finvidsson samt kyrkoherdarna herr Torsten i Nätra och herr Johan i Nordingrå.

Vidare den 17/10 samma år, ungefär vid första timmen, inställde sig skälig man Johan Lång, sockenbo i Norrala, i en hamn kallad ”Swartasundh” i Norrala socken, Bollnäs prosteri, i närvaro av utfärdaren och nedanstående vittnen och efter att ha utfrågats av utfärdaren erkände han för det första att han varit skeppare på ärkebiskop Hemmings skepp när denne färdades till Torneå i Norrbotten; för det andra sade han att ärkebiskop Hemming i Uppsala och biskop Hemming i Åbo sammanträffat en torsdag i en hamn kallad ”Kompanasundh” mellan Luleå och Torneå kyrkor, för att underhandla om råmärkena; för det tredje sade han sig ha hört att biskop Hemming i Åbo tydligt erkänt inför ärkebiskopen att han förrättat konfirmation och välsignat kyrkogården i Torneå i ärkebiskopens och Uppsalakyrkans namn och inte i sitt eget eller Åbokyrkans, om vilket Åbobiskopen då gav sitt öppna brev till ärkebiskopen; för det fjärde sade han att ärkebiskop Hemming vid detta tillfälle i Torneå döpte cirka 20 personer, såväl lappar som kareler boende i Uleå, Kemi och Simo, i ett stort kar som särskilt för detta ändamål burits in i kapellet i Torneå, medan folket stod utanför; för det femte sade han att herr Torsten Styrbjörnsson, då fogde i Hälsingland, följde med ärkebiskopen och att han tillsammans med de övriga från Hälsingland for över till Ule älv för att förnya de tidigare uppsatta råmärkena och därefter återvände till ärkebiskopen i Torneå; för det sjätte sade han att råmärkena mellan Uppsala och Åbo stift varit uppsatta i Ule älv, i överensstämmelse med den allmänna mening som råder bland invånarna i Hälsingland. Närvarande vittnen var kyrkoherdarna herr Mathias, prost i Bollnäs, och herr Mathias i Norrala samt lekmannen Tomas i Växsjö (i Bollnäs socken).

Eftersom Olof Nilsson varit förhindrad att själv skriva notarialinstrumentet har han låtit Anders Björnsson göra detta, varefter utfärdaren signerar med sitt sedvanliga märke.

Språk

latin

Källor
  • Medeltida avskrifter: A 10, f. 13r-v, RA 0201 Skokl. Cod. Ab., f. 51v-53r, RA
  • Eftermedeltida avskrifter: Peringskiöld: E 72 b (Stenhagens avskr., sannolikt efter original); Örnhielm: VI p. 314-17 (efter A 10); I p. 1081 (K. Arch. gröna Cop. B pl. 157)
  • Eftermedeltida regest/notis: ERE 115: or., III p. 157
Brevtext

In nomine Dominj amen. Anno a natiuitate Eiusdem a‑millesimo trecentesimo lxx quarto,‑a jndiccione duodecima,b pontificatus c‑sanctissimi in Christo‑c patris et domini, domini Gregorij, digna Dei prouidencia pape xi anno quarto. Nouerint vniuersi presentes pariter et futuri hoc presens publicum instrvmentum lecturi sev audituri, quod venerabili in Christo patre et domino, domino Birgero, Dei gracia archiepiscopo Vpsalensi, constituto prima died mensis Augusti in parrochia ecclesie Lulaae in Norrabutnf apud opidum quoddam vocatum Pirteg sue dyocesis Vpsalensis in presencia mej notarii et testiumh subscriptorum personaliter existentes ibidem viri discreti Olausi dictus Quedingerj et Antorus, parrochiani capelle Pytok eiusdem dyocesis et contracte, prestitol eorum iuramento ad sancta Dei ewangelia de veritate dicenda in quantum scirent de et super limitibus, qui olimm Vpsalensis et Aboensis dyocesisn fines concernunt, deposuerunt singillatimo isto modo: Deposuit jtaque primum idem Olausp interrogatusq per me notarium, quod limites antiqui inter dictasr dyoceses sunt et fuerants ab antiquo in quadam modica insula situata circa finem et in medio uel quasi cuiusdam fluminis, dicti wlgariter Vla,t vbi dicti limites per quendam magnum aceruum seuu cumulum lapidum sunt distincti et quod de premissis omnibus et singulis apud omnes Helsingiamw et Norrabotnx inhabitantes est ety ab antiquo fuerat vox et fama. Antorus quoque predictus dicte capelle Pytoz parrochianus et tutor iuratus et interrogatus, vt predicitur, super eodem deposuit et dixit se non vidisse limites predictos sed ab antiquioribus audiuisseaa omnia et singula, sicut superior testis deposuitab in premissis. ac‑Actum anno, die et loco, jndiccione et pontificatu‑ac quibus supra, presentibus honorabilibusad viris dominis Torstanoae de Nætraaf et Johanne de Skellepteag ecclesiarum rectoribus, testibus ad premissa vocatis pariter et rogatis.

Jtem anno, jndiccione, pontificatu premissis, ah‑vicesima prima‑ah die mensis Augusti, in fundo presbiteralj dicte ecclesie Lulaaai in presencia mei notarii supradicti, presentibus eciam honorabili domino Andrea preposito in Jæmptia et aliis fidedignis, constitutus quidam Sigurdusaj de Glappastadomak iuratus et interrogatus dixit de limitibus supradictis, quod dominus Nicolaus Æbiornæsonal miles et Johannes Krokeram legifer acan dominus Torstanusao Storbiornasonap renouarunt prefatos limites, vocatos raamerke,aq qui inter Helsingensesar et Finlandensesas in quadam insula sita in Vlaaat appositiau dinoscuntur. Confessus tamen fuit se hoc habere ex informacione et relatuaw filij sui dicti Hersa,ax qui in comitiua fuitay cum supradicto domino Torstanoaz illac super huiusmodi negocio transeunte.

Post hocba anno quo supra, jndiccione xiij, prima die mensis Octobris, in portu quodam dicto Hernøsundh parrochie Hernø in Angermannia, jn presencia mej supradicti notarii ac testium, qui sequuntur, constitutus Nicolaus Pedersonbb de Vtnæsbc parrochianus in Styrænæs,bd iuratus et interrogatus asseruit se presentem fuisse et vidisse limites, dictos raamærk,be in Wlaa,bf quando renouati fueruntbg per dominum Torstanumbh Storbyornæson,bi tunc aduocatum Helsingie; dixitque se personaliter audiuisse, quod ffelicis recordacionis dominus Hemingus,bj olim episcopus Aboensis, confessus fuit et veraciter recognouit coram venerabili patre domino Hemingo,bk Dei gracia quondam Vpsalensi archiepiscopo bone memorie, omnia quecumque debl suo officio aliquando exercueratbm et impenderatbn in Norrabuthnbo siue confirmando siue cimiteria benedicendo se fecisse in seruicium Vpsalensis ecclesie et ipsius dominj archiepiscopi releuamen; dixitque verba ista sensualiter scripta esse et contineri in libro legumbp terre Helsingonie: 1‑Swa ærabq Helsinga raa som byriasbr i bs‑Vla træske‑bs okbt ledherbu epterbw Ismabx femptenby viknabz langan.‑1 Actum anno, die, loco predictis,ca presentibus nobili viro Finwidocb Findwissoncc etcd viris discretis dominis Torstanoce de Nætracf ac Johanne de Nordungaradh,cg ecclesiarum curatis ad premissa testibus vocatis pariter et rogatis.

Preterea sub anno, quo supra, jndiccione et pontificatu inmediate premissis, xvij die mensis Octobris, hora prima uel quasi, jn mei notarii supradictich ac testium subscriptorum presencia, apud portum dictum Swartasundhci parrochiecj Norrala et prepositure Baldanæsck constitutus personaliter Joan Langhcl vir discretus, parrochianus dicte ecclesie Norrala,cm iuratus et per me interrogatus super limitibus supradictis confessus fuit primo, quod gubernator extitit nauicule domini Hemingi archiepiscopi predicti, quando versus Tornacn in Norrabotnco se transuexit; 2º dixit, quod idem dominus Heminguscp archiepiscopus et dominus Heminguscq episcopus Aboensis conuenerantcr in portu quodam dictocs Kompanasundh,ct situatocu inter ecclesias Lulaacw et Torna,cx in quadam quinta feria tractatum super huiusmodi limitibus habituri; 3º dixit se audiuisse dictum dominum Hemingum episcopum Aboensem manifeste fateri coram cy‑eodem domino‑cy archiepiscopo se confirmasse et cimiteriumcz in Tørnada benedixisse nomine et ex parte eiusdemdb dominj archiepiscopi et ipsius Vpsalensis ecclesie et non suo nominedc veldd ecclesie Aboensis, super quo litteras suas patentesde domino archiepiscopo tunc concessit prefatus episcopus Aboensis; quarto dixit, quod idem dominus Hemingusdf archiepiscopusdg protuncdh baptizauit in Tornædi circa vigintidj personas, tam de Lapponibus quam eciam de Carelisdk habitantibus in Vlaa,dl Kim et Sim,dm in quodam magno dolio infra capellam ipsam Torni ad hoc specialiter apportato, populo foris stante; dixit quinto, quod dominus dn‑Torstanus Storbiornason,‑dn tunc aduocatus Helsingie, sequtus fuit protunc eundem dominum archiepiscopum et quod ipse cum aliis dedo Helsingia dp‑transiuit versus‑dp Uloaadq pro terminis et limitibus ibidemdr prius positis jnnouandis, qui postmodum in Tornads ad eundem dominum archiepiscopum est reuersus; sexto quoque dixit limites sev terminos inter ipsas Vpsalensem et Aboensem dyoceses in Vlaadt constitutos esse, sicut apud incolas in Helsingia generaliter extat publica voxdu et fama. Acta fuerunt hec, prout narratur superius, presentibus honorabilibus viris dominis Mathia,dw preposito in Baaldanæsdx et Mathiady in Norralomdz ecclesiarum rectoribus ac Thoma de Vexio layco, testibus ad premissa vocatis specialiter et rogatis.

ea‑Et ego Olauus Nicolaj presbiter et curatus ecclesie Tillinge dyocesis Vpsalensis in regno Suecie et publicus auctoritate apostolica notarius premissis iuramentj recepcionj, deposicionibus, interrogacionibus,eb confessionibus ac dictis dictorum deponencium necnon omnibus aliis et singulis, dum sic fiebant, vna cum testibus supradictis presens interfui et de predictis notam recepi, quam in hanc formam publicam redegi et scribi feci per manum Andree Beronis me impedito, signoque meo consueto signaui et me subscripsi per venerabilem jn Christo patrem dominum Birgerum, diuina miseracione archiepiscopum supradictum, specialiter requisitus et rogatus in fidem et testimonium premissorum.‑ea

Rubrik i A och B: Transsumptum jnstrvmentj super limitibus inter Vpsalensem et Aboensem episcopatus; sed testes pro magna parte suspecti habentur. Sed prescripcione huiusmodi instrvmentum infirmatur.

Extratext

Rubrik i A och B: Transsumptum jnstrvmentj super limitibus inter Vpsalensem et Aboensem episcopatus; sed testes pro magna parte suspecti habentur. Sed prescripcione huiusmodi instrvmentum infirmatur.

Tryckt
    Per. Mon. Uppl., s. 3-5 (efter or.)
    JHD I, nr 107 (e. A 10)
    REA (Svartboken), nr 230 (e. A 10)
    DS 8666 se pdf av tryck
Tryckt regest
    FMU 834
Faksimil
    REA (1952), s. 53f; Skoklosters Codex Aboensis (1952), s. 104-107
Litteratur och kommentar

Om brevets innehåll se N. Ahnlund i HT 1920, s. 214 f.; om ortnamnet ”Hernøsundh” se J. Nordlander i Namn och Bygd 1914, s. 313 not 2; för ”Kompanasundh” och ”Pirte” se även N. Ahnlund, a.a., s. 220-222. Angående ”Swartasundh” se referenser vid DS 8665.

Angående det uppenbarligen efter minnet felaktigt citerade avsnittet ur Hälsingelagen, se not 1-1 till DS 8666 samt DS 8660 med not 1-1.

Om den kyrkliga organisationen av det berörda området se S. I. Olofsson, Övre Norrlands medeltid (i Övre Norrlands historia, 1962), s. 156 f.; T. Wallerström, Norrbotten, Sverige och medeltiden, del 1 (1995), s. 42 (fig. 8), s. 52 f. och beträffande Luleå särskilt s. 92.

Om förnyandet av råmärkena i mitten av 1340-talet se S. I. Olofsson, a.a., s. 181 f.

Om Johan Lång se M. Mogren, Faxeholm i maktens landskap (2000), s. 121 med not 60.

Jfr DS nr 8660 / SDHK nr 10597 och 8665 / SDHK nr 10599.

Se O. Holm (ed.) Jämtland och den jämtländska världen 1000-1645 (2011), s. 138 (not 12).

Senast ändrad

2017-10-11


*Datumkommentar:  efter 13741017

  • a‑a  137quarto B.
  • b  xii B.
  • c‑c  in Christo sanctissimi B.
  • d Saknas A, B.
  • e  Lulo C.
  • f  Norbotn B.
  • g  Pyrte C.
  • h Så C, testimoniorum A, B.
  • i  Olauus B.
  • j  Quädhinger C.
  • k  Pito C.
  • l  prestite B; ovanför tillagt prefate med annan hand B.
  • m Rättat med annan hand B, saknas C.
  • n Saknas B.
  • o  sigillatim B.
  • p  Olavus C.
  • q Rättat från interrogatis A.
  • r  predictas C.
  • s  fuerunt B.
  • t  Ulo C.
  • u  per A, B.
  • w Så C, Helsingos A, B.
  • x  Norbotn B, Norrabutn C.
  • y Tillagt över raden och här insignerat B.
  • z  Pito C.
  • aa Rättat från annat ord A.
  • ab Härefter överstruket et dixit se non vidisse A; härefter överstruket et B.
  • ac‑ac  Anno, die et loco et pontificatu actum B.
  • ad  honora bilibus utan avstavningstecken vid radskifte A.
  • ae  Thorstano C.
  • af  Næræ B, Nätro C.
  • ag  Skällopt C.
  • ah‑ah  xxia B, XXI C.
  • ai  Kyla B, Lulo C.
  • aj  Siwrdus B, Sighurdus C.
  • ak  Gloppastadhom B.
  • al  Æsbiornson B, Abiörnason C.
  • am  Krokæ B.
  • an  ak A.
  • ao  Thorstanus C.
  • ap  Storbiorn B.
  • aq  Ro mærke B, ramerke C.
  • ar  Helsingiam C.
  • as  Finlandiam C.
  • at Rättat från överstruket vl A, Vla B, Uloaa C.
  • au  positi C.
  • aw Så C, relatuum A, B.
  • ax  Hærsæ C.
  • ay Saknas B.
  • az  Thorstano C.
  • ba  hæc C.
  • bb  Pæderson B, Pætarson C.
  • bc  Wtnæs B.
  • bd  Styrenäs C.
  • be  ramærkke B, ramärke C.
  • bf  Vla B, Uloaa C.
  • bg  fuerant A.
  • bh  Thorstanum C.
  • bi  Storbiornson B, Storbiörnason C.
  • bj  Hæmingus C.
  • bk  Hæmingo C.
  • bl Saknas B.
  • bm Så C, exercuerant A, B.
  • bn  impen derat utan avstavningstecken vid radskifte A.
  • bo  Norbotn B, Norrabutn C.
  • bp Ändrat från ej överstruket regni B.
  • bq  äru C.
  • br  børias B.
  • bs‑bs  Ulo Thräski C.
  • bt  och B, C.
  • bu  ledhir C.
  • bw  epther B, äptir C.
  • bx Felläst som isina i REA nr 230.
  • by  femtan B, femptan C.
  • bz  wikna B.
  • ca Så C, predictas A, B.
  • cb  Fin wido utan avstavningstecken vid radskifte A.
  • cc  Findeweson B, Finwidsson C.
  • cd Så C, saknas A, B.
  • ce  Thorstano C.
  • cf  Nætræ B, Nätro C.
  • cg  Nordhungeradh C.
  • ch  sæpedicti C.
  • ci  Swartsundh B.
  • cj  par rochie utan avstavningstecken vid radskifte; härefter överstruket dicte A.
  • ck  Baldanas B, Baaldanäs C.
  • cl  Langer C.
  • cm  Norala B.
  • cn  Torni C.
  • co  Norbotn B, Norrabutn C.
  • cp  Hæmingus C.
  • cq  Hæmingus C.
  • cr  convenerunt C.
  • cs Saknas B.
  • ct  Companasundh C.
  • cu Rättat från överstruket suato B.
  • cw  Lulo C.
  • cx  Torni C.
  • cy‑cy Så C, eo domino A, saknas B.
  • cz  cimiteria B.
  • da  Torna B, Torni C.
  • db Så C, Saknas A, B.
  • dc Ordet upprepat A; noe utan förkortningstecken B.
  • dd Härefter eciam A.
  • de  patens A; patentes rättat från patens B.
  • df  Hæmingus C.
  • dg Ordet upprepat A; archiepiscopus Vpsalensis B.
  • dh  pro tunc A, B.
  • di  Torna B, Torni C.
  • dj  xx B.
  • dk  Karelis C.
  • dl  Vla B, Uloaa C.
  • dm Överstruket och ändrat till Simaa B.
  • dn‑dn  Storstanus Torbiornson B, Thorstanus Storbiörnason C.
  • do Saknas B; efter aliis överstruket ord B.
  • dp‑dp Upprepat över raden B.
  • dq Så C, saknas A, B.
  • dr Rättat från idem B.
  • ds  Torni C.
  • dt  Vla B, Uloaa C.
  • du Tillagt över raden A; voce B.
  • dw  Mattia B, Matthia C.
  • dx  Baldanæs B.
  • dy  Mattia B.
  • dz  Noralom B.
  • ea‑ea Saknas B.
  • eb  interroga cionibus utan avstavningstecken vid radskifte A.
  • 1‑1Enligt Å. Holmbäck–E. Wessén, a.a., s. 408, är detta förmodligen ett efter minnet återgivet citat ur Hälsingelagen, Rättegångsbalken XV, början; jfr DS nr 8660 med not 1-1. Tydligt är att redan vid denna tid en feltolkning skett av lagtextens ”Ulu träsk” som syftande på Uleträsk i Finland, fastän detta i själva verket avser sjön Ulen (Ulsjön) i Sörli sogn (Lierne herred), Norge.


Kommentera post/rapportera fel