Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Hedvig Eleonoras livgeding


Grunddata

ReferenskodSE/RA/54107
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/vqYNeBUQrH6d0002H087k3
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Marieberg)
Arkivbildare/upphov
[Proveniens ej registrerad]

Innehåll

Inledning (äldre form)A. Allmän del (information)

1. Hedvig Eleonora (1636-1715)

Hedvig Eleonora var dotter till Fredrik III av Holstein Gottorp och Maria Elisabeth av Sachsen. Som nybliven artonåring bortgiftes hon 1654 av politiska skäl med Sveriges nye konung Karl X Gustav. Redan 1660 blev hon änka med en minderårig tronföljare att ta ansvar för. Hon levde sedan i mer än femtio år som riksänkedrottning och avled först 1715, nästan 80 år gammal. Hon satt i förmyndarregeringen för sin son till 1672 och i den kortvariga förmyndarstyrelsen för sin sonson Karl XII 1697.

Vid sitt bröllop 1654 fick Hedvig Eleonora till sitt underhåll (för det fall hon blev änka) avkastningen av särskilda landområden, s.k. "livgeding". Detta omfattade Gripsholms, Strömsholms och Eskilstuna län. Förutom de egentliga underhållslänen fick Hedvig Eleonora 1656 som donation Vadstena län som dock innehades av hertig Adolf Johan till 1679. 1665 erhöll hon även Svartsjö län. Av Magnus Gabriel De la Gardie köpte Hedvig Eleonora dessutom 1661 Drottningholm och 1669 Jakobsdal, nu Ulriksdal.

Förvaltningen av livgedinget med en generalguvernör i toppen och med underställda ståthållare (hauptmän) för länsförvaltningen övertog Hedvid Eleonora från Karl Gustavs underhållsländer. Som styresmän för livgedinget verkade först hovmästare Claes Christoffer Lützow till 1663, följd av generalguvernörerna Gustaf Soop (1663-1679) och Carl Gyllenstierna (1680-1719). Under generalguvernören fanns ett antal kontor: Hovkontoret, Guvernementskontoret, Advokatfiskalskontoret och Revisionskontoret.

2. Hedvig Eleonoras arkivförhållanden

Hedvig Eleonoras arkiv är splittrat mellan Kammararkivet, Riksarkivet (enskilda arkiv:kungliga arkiv) och Slottsarkivet. Generalguvernörernas och ståthållares m.fl. personers handlingar finns både i Kammararkivet och i Riksarkivet. I Kammararkivet finns dessutom de olika kontorens arkiv och i Riksarkivet Hedvig Eleonoras eget arkiv samt "Livgedingsacta": handlingar och räkenskaper för hovstaten, länsförvaltningen och vissa slott m.m. I Slottsarkivet förvaras slutligen hovstats m.fl. räkenskaper, Hedvig Eleonoras borgrätts arkiv samt de kungliga slottens arkiv.

3. Hedvig Eleonoras livgedingsarkiv i Kammararkivet (KA)

Beståndet i Kammararkivet utgörs av 6 delarkiv. Generalguvernörernas arkiv, Ståthållares m.fl. personers handlingar, Hovkontoret, Advokatfiskalskontoret, Guvernementskontoret och Revisionskontoret. För närmare uppgifter hänvisas dels till inledningen till resp. delarkiv dels till avsnittet B.1. (Arkivbestånden och administrationen). Ett tidigare, 7:e, delarkiv (den s.k. "sumpen", 47 vol) har vid förteckningsarbetet upplösts och handlingarna har överförts till övriga delbestånd, till största delen till Guvernementskontoret. För återsökning av handlingar i denna "sump" hänvisas till inventeringslistan över d:o (se bilaga 1).

I de olika delarkiven finns ett antal aktserier och närbesläktade serier som har förtecknats i ett särskilt aktregister (se bilaga 2). Uppgifter om personalen återfinns i bilaga 3-5.

B. Förteckningsarbetet (uppläggning och historik)

1. Arkivbestånden och administrationen

Problemet med Hedvig Eleonoras splittrade arkivbestånd som det nu föreligger är att det förmodligen ger en skev bild av Hedvig Eleonoras administration. Hur generalguvernörernas egen administration lokalmässigt och arkivmässigt var utformad vet vi inte mycket om. Ståthållarna residerade dels på Gripsholm, dels i Vadstena. På Gripsholm satt ståthållaren över Gripsholms, Eskilstuna och Strömsholms län (det egentliga livgedinget) och där fanns ett kontor för länsförvaltningen ('"Livgedingskontoret"). På Vadstena slott fanns ett motsvarande kontor för Vadstena slottsgods och län (donation). Delbeståndet Stårhållarnas handlingar omfattar i princip bara koncept och inkomna handlingar. Övriga handlingar från kontoren i Gripsholm och Vadstena får sökas på annat håll: Guvernementskontoret och "Livsgedingsacta". Så sent som 1746 upprättades inventarium över dokumenten vid Gripsholms slott och llivgedingskansliet och från 1749 finns avskrift av memorial och skrivelse med bilagd specifikation på de böcker, dokument och handlingar som kommer från Gripsholms slott och gamla kanslirummet.

Andra problem är förknippade med Guvernementskontoret och gränsdragningen mellan Guvernementskontoret och Hovkontoret. Guvernementskontoret kan ses som en gemensam länsstyrelse för de spridda länen. Vid detta kontor fanns bl.a. en guvernementssekreterare och en guvernementskamrerare. Kontorets faktiska struktur är emellertid svårt att komma åt. Av bl.a. remissböckerna framgår att det även bör ha funnits ett guvernementskansli men om hur detta var utformat saknas uppgifter. Möjligheten finns också att med kansliet i stället åsyftas livgedingskontoret/kansliet i Gripsholm. Rent allmänt gäller att det är svårt att hitta uppgifter om kontorens lokaler och placering. Livgedingsstaterna och hovstatsräkenskaperna ger föga hjälp; i räkenskaperna redovisas den administrativa personalen under rubriken "Kansli och kammarbetjänte" men utan angivande av arbetsplats eller kontor.

Hovkontoret ansvarade för hovet och bör ha upprättat hovstatsräkenskaperna men hade förmodligen större ansvarsområde än så. Namnet hovkontor ger förmodligen fel signaler. Vid mitt förteckningsarbete har jag kommit till insikt om att hovkontoret hade större del i den ekonomiska redovisningen än vad jag tidigare trott. Spannmålshandeln och livgedingets ekonomiska utfall (avräkningen mot kronan) är exempel på områden som tycks ha legat under Hovkontoret. Se även den separata inledningen till Hovkontoret.

2. Ett förteckningsarbete i flera steg

Föreliggande förteckning har tillkommit i etapper. 1989-1990 gjorde jag en preliminär genomgång av Kammararkivets bestånd (inom ramen för projektet Förvaltning i centralmaktens skugga - arv och eget, hertigdömen och livgeding under 1500- och 1600-talen, PM inom sakområde 2 1990-04-02) som resulterade i en inventeringslista (forskarexpeditionen 1990, gruppnummer 641). I samband med arbetet med Riksarkivets beståndsöversikt del 4 och 6 gjorde jag kompletterande genomgångar, bl.a. av beståndet i Enskilda byrån (Kungl. arkiv). Planeringen och uppläggningen av förteckningen gjorde jag i "Livgedinget - en förstudie 1995 då jag bl.a. undersökte möjligheten att helt eller delvis upplösa den s.k. "sumpen" (Diverse längder och oordnade handlingar).

Förteckningen som den nu föreligger utgörs av sex delförteckningar. Huvuddelen av "sumpen" har i enlighet med förstudien flyttats till Guvernementskontoret, en mindre del till Hovkontoret och övriga delarkiv. Som ett förarbete till flyttningen genomgicks "sumpen" ånyo och detaljregistrerades i en inventeringslista med uppgifter om de nya placeringarna i resp. delarkiv (se bilaga 1).

Att försöka återställa en förlorad proveniens (ursprunglig ordning) är naturligtvis litet vanskligt och får tyvärr något av rekonstruktion över sig men är i detta fallet nog enda möjligheten att på ett vettigt sätt presentera materialet för forskarna. Principen har varit, att där uppgifter om ursprunglig ordning saknas, föra samman handlingar i grupper. För Guvernementskontorets del finns ett par inventeringslistor bevarade över arkivet som belyser kontorets arbetsområden.

3. Livgedingets avveckling och arkivbeståndets historia

Livgedinget som institution avskaffades 1720 i Sverige. Efter Hedvig Eleonoras död 1715 fanns livgedinget och hennes efterlämnade hov kvar till början av 1720-talet. Arvsdelningen efter Hedvig Eleonora gjordes mellan drottning Ulrika Eleonora d.y. och hertig Karl Fredrik av Slesvig-Holstein och ingår i Enskilda arkiv (Kungliga arkiv: K 679-685). Beståndet innehåller ett omfattande utredningsmaterial, bl.a. inventarieförteckningar, utredningar avseende riksänkedrottningens ekonomi och utdrag ur livgedingsräkenskaperna.

Livgedingsarkivets historia belyses till en viss del av bevarfde inventarier och handlingar (tidigare vol. 47 i "sumpen"; nu Guvernementskontoret F 13:1). Som följd av Kammarkollegiets muntliga befallning 6 november 1719 inventerade guvernementskamrerare Jacob Giötherberg 17 februari 1720 Guvernementskontorets arkiv. I januari 1733 bönfaller Giötherbergs änkefru K.M:t att hennes mans akter och dokument skulle få överlämnas till assessor Johan von Bratt och revisionskommissarie Jacob Friese som redan hade hand om Hovkontorets och Guvernementskansliets handlingar. Den 23 juni 1733 inventerades Guvernementskamrerarekontorets räkenskaper, böcker och akter och överlämnades till Johan von Bratt och Jocob Friese. Dessa bägge herrar hade tillsammans ett kontor dit ärenden ang. livgedingets och Hedvig Eleonoras efterlämnade hov remitterades, t.ex. suppliker ang. innestående fordningar.

Enligt extrakt ur Kammarkollegiets protokoll 16 juli 1734 gav K.M:t 9 juli kollegiet i uppdrag att fllytta Hovkontorets arkiv från Kungshuset till Skeppsholmen (Hovkontoret hade hovkassören Mathias Sohlberg haft hand om). På Skeppsholmen fanns redan Guvernementskansliets och Guvernementskontorets arkiv.

Livgedingsarkivets handlingar på Gripsholm (bl.a. i gamla kanslirummet) låg kvar där till slutet av 1740-talet. Handlingarna inventerades 1746 och skulle 1749 överföras till Kammarkollegiet i Stockholm och till landskontoret i Nyköping som följd av Kammarkollegiets brev 2 maj 1749 till landshövdingen Nils bonde.

Splittringen mellan Kammararkivet och enskilda arkiv i Riksarkivet sammanhänger med överflyttningen av handlingar från Kammarkollegiet till Riksarkivet i mitten på 1800-talet. Aktuarien i Riksarkivet (sedermera riksantikvarien och riksarkivarien) professor Johan Gustaf Liljegren inventerade från år 1823 arkivmaterial i Kammarkollegiet som arkivkamreraren Per Wilhelm Friis ville bli av med. Som följd av detta överlämnade kamrer Carl Sandberg i juni 1853 (efter hemställan härom av riksarkivarie Johan Jacob Nordström 7 december 1852, tillstyrkande memorial av Sandberg 11 februari 1853 och Kammarkollegiets beslut 18 februari 1853) handlingar ang. Magnus Gabriel De la Gardie och Hedvig Eleonoras livgeding till Riksarkivet (formellt som lån för att granskas, ordnas och förtecknas!) där materialet summariskt ordnades av amanuensen greve Axel T G Oxenstierna (se Holger Wichman, "Kamreraren Carl Sandberg och Kammararkivet" i: Arkiv, samhälle och forskning 1990, s. 20, 33; Kammararkivets ämbetsarkiv t.o.m. 1921, FIIb;2; Riksarkivets ämbetsarkiv. Huvudarkivet och Byrå I:s arkiv (DIIel:13).

C. Litteratur

Johan Axel Almquist; "Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden med särskild hänsyn till proveniens och säteribildning", I-III (Stockholm 1931-1947)
Stellan Dahlgren, "Svenskt Biografiskt Lexikon" 18 s. 512ff
Christer Danielson, "Hedvig Eleonora och hennes hov" i: "Källor till den svenska historien. Årsbok för Riksarkivet och landsarkiven" 1993 s. 159ff
Allan Ellenius, "Karolinska bildidéer". Ars suetica 1 (Uppsala 1966)
Kurt Johannesson, "I polstjärnans tecken. Studier i svensk barock" (Uppsala 1968)
Nanna Lundh-Eriksson, "Hedvig Eleonora" (Stockholm 1947)
Boo von Malmborg, "Slott och herresäten i Sverige. De kungliga slotten" I-II" (Malmö 1971)
Fabian Persson, "Servants of fortune. The Swedish court between 1598 and 1721" (Lund 1999)
Per-Olof Westlund, "Gripsholm under den karolinska tiden. Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets
Akademiens handlingar del 79:2 (Stockholm 1953)


Riksarkivet den 16 december 1999

Christer Danielson

Kontroll

Skapad2001-04-02 00:00:00
Senast ändrad2023-09-05 13:06:55