bild
Arkiv

Katolska biskopsämbetet Biskop Johannes Erik Müller

Katolska biskopsämbetets deposition

Grunddata

ReferenskodSE/RA/730135/730135.14
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/7vJYFecRrH6d0G02H087k3
Omfång
3 Hyllmeter 
29 Volymer 
Datering
18551988(Tidsomfång)
VillkorJa
TillståndsgivareArkivbildaren/deponenten
Sökmedel
Arkivförteckning (koncept): F koncept
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Marieberg)
Arkivbildare/upphov
Müller, Johannes Erik (1877 – 1965)
Kategori: Person (släkt)

Innehåll

Inledning (äldre form)2 juli 2002 mottog Riksarkivet som deposition arkivmaterial från Katolska domkyrkoförsamlingen i Stockholm att införliva i Katolska biskopsämbetets huvudarkiv. I depositionen fanns bl.a. biskop Johannes Erik Müllers (1877-1965) personliga arkiv. Biskopens memoaranteckningar hade då levererats från Katolska biskopsämbetet 1985.
Biskop Müller var från 1923 apostolisk vikarie av Sverige, och sedan Stockholms katolska stift upprättats 1953 dess förste biskop fram till sin pensionering 1957. Biskop Müller engagerade sig påtagligt i uppbyggandet av katolskt liv i Sverige, vilket många av dokumenten i hans arkiv vittnar om. Med kyrkobyggen, etableringen av religiösa ordnar, stöd till katolsk press och litteratur och liknande lade han grunden till vad som kom att utvecklas till ett av de större kyrkosamfunden i landet. Biskop Müller hyste ett stort intresse för Sverige och stiftet också efter sin pensionering och därmed sammanhängande utnämning till ärkebiskop av Pompeiopolis in Cilicia samt flytt tillbaka till sitt hemland Bayern.
Biskopens arkiv består av personlig korrespondens, predikningar, fotografier, allehanda anteckningar och ett antal föremål. Bland de personliga handlingarna kan särskilt läggas märke till breven med utnämningar till biskop, apostolisk vikarie av Sverige, påvlig tronassistent och Comes Romanus, samt till biskop av Stockholm, vilka alla är handskrivna pergamentbrev med vidhängande påvliga sigill.
En stor del av arkivet upptas av biskopens predikningar, hållna på olika platser runtom i landet. Vissa predikningar höll biskopen vid fler än ett tillfälle, varför en kronologisk sortering inte varit möjlig, utan predikningarna har sammanförts enligt det liturgiska året ('de tempore': advent till söndagar efter pingst), efter helgonkalendern ('de sanctis') samt vid vissa sakramentala handlingar (dop, konfirmation, bröllop osv).
Biskopens inkommande korrespondens är alfabetiskt ordnad först efter avsändare A-W, sedan i kronologisk ordning inom respektive bokstav. Särskilt viktiga brevskrivare, bl.a. biskopens företrädare som apostolisk vikarie, Albert Bitter, och hans högra hand, monsignore Berndt David Assarsson, har utsöndrats och ordnats för sig, fortfarande inom den aktuella bokstaven. Bland biskopens utgående brev bör särskilt nämnas de till konsulinnan Gisela Trapp, som var hans förtrogna under många år och som är känd för sina utsmyckningar av de kyrkor biskopen lät bygga. Dessa brev har någon gång skickats tillbaka till biskopen och fann sålunda sin väg in i hans arkiv. En stor del av korrespondensen utgörs annars av gratulationer vid diverse bemärkelsedagar.
Samlingarna, bestående företrädesvis av tidningsklipp och fotografier, är i stort osorterade, med vissa undantag. Bland föremålen i arkivet är särskilt att märka biskopens breviarium i fyra volymer samt hans portabla altarsten.
Arkivets innehåll skickades någon gång efter ärkebiskopens död oordnat tillbaka till Sverige och är synbarligen inte fullständigt. Ytterligare korrespondens står t.ex. att finna i Katolska biskopsämbetets huvudarkiv. Det går heller inte att säga huruvida arkivet skickades komplett till Sverige, eller om delar av det finns kvar hos ärkebiskopens släktingar i Tyskland.

Förteckningen är utförd i oktober-november 2005 av fil. dr Alexander Andrée

Hänvisningar

ReproduceratNej

Kontroll

Skapad1997-08-06 00:00:00
Senast ändrad2024-02-19 15:30:57