Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Bohusläns och Vikornes lagmansrätts arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/GLA/12490
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/zsYT1r8xweZJUG018W43t3
Omfång
6 Hyllmeter 
Datering
1683–1849(Tidsomfång)
VillkorNej
VillkorsanmÖ
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Fört
ArkivinstitutionRiksarkivet i Göteborg (depå: Polstjärnegatan)
Arkivbildare/upphov
Lagmansrätten i Bohuslän och Vikorne
Kategori: Statlig myndighet. Lagmansrätter -1849

Innehåll

ArkivhistorikBohusläns och Vikornes lagsaga omfattade 1800 Göteborgs och Bohuslän med undantag av Sävedals, Askims och Östra Hisings härader. Motsvarande lagmansrätt till Bohus läns och Vikornes lagmansrätt.

År 1824 överfördes Östra Hisings härad från Älvsborgs läns lagmansrätt till Bohusläns och Vikornes lagmansrätt.

År 1837 sammanslogs Hallands lagsaga med Bohus läns och Vikornes Lagsaga till Hallands och Bohusläns samt Vikornes lagsaga. under denna lagsaga lydde då Bohus läns och Vikarnes lagmansrätt samt Hallands Lagmansrätt. Denna indelning blev ej länge bestående. År 1842 förenades nämligen Bohusläns och Vikornes lagsaga med Skaraborgs län samt några härader av Älvsborgs län - Sundal, Nordal, Valbo, Vedbo, Tössbo, Ale, Bjärke, Flundre, Väne och Vättle till Västgöta, Valbo, Dals och Bohusläns lagsaga. Under denna lagsaga lydde dels Bohusläns och Vikornes lagmansrätt, dels Älvsborgs läns och Dalslands lagmansrätt. Efter lagmansrätternas upphävande bestämdes, att det bohuslänska arkivet skulle förvaras å rådhuset i Uddevalla. Därifrån har det sedermera överförts till landskansliet och tillsammans med länsstyrelsernas arkiv överlämnats till landsarkivet. 1)


Västergötlands och Dalslands lagsaga - stundom benämnd Västgöta-Dals lagsaga (lagmansdöme omfattade 1700 landskapen Dal och Västergötland. 2)

Denna lagsaga uppdelades 1734 i Skaraborgs läns lagsaga samt Älvsborgs läns och Dals lagsaga. Det förtjänar att påpekas, att av Göteborgs och Bohuslän tillhörde Askims, Östra Hisings och Sävedals härader först Västergötlands lagmansdöme och senare Älvsborgs län och Dals lagsaga. 3)

Älvsborgs läns och Dals lagsaga sammanslogs 1749 på nytt med Skaraborgs läns lagsaga till Västergötlands och Dalslands lagsaga. Motsvarande lagmansrätt benämndes Västergötlands och Dalslands lagmansrätt. Efter 1753 bestod emellertid lagsagan av två lagmansrätter, nämligen Skaraborgs läns lagmansrätt samt Älvsborgs läns och Dalslands lagmansrätt. Från Älvsborgs läns och Dalslands lagmansrätt utbröts 1773 Älvsborgs läns lagmansrätt. 4)


1) Karl Mellander, Arkivhandlingar för Göteborgs och Bohuslän i landsarkivet i Göteborg. (Göteborgs och Bohusläns Fornminnesförenings Tidskrift
1926. Tryckt 1927). s 45

2) Några arkivalier från den genom Karl XII:s nyorganisation upprättade Dalbo läns lagsaga (11/10 1718 - 22/4 1719) ha ej anträffas.

3) Leif Ljungberg, Göteborgs och Bohus län. Länets indelning 1680-1933. Maskinskrivet manuskript 1934. GLA.

4) Kungl. brev till Göta hovrätt 20/4 1773. - Brev till KB i Älvsborgs län 8/5 1773, Göta hovrätts registratur. - Älvsborgs läns och Dalslands lagmansrätts dombok 13/9. Göta hovrätts arkiv. - Avskrift av de två sistnämnda källställena. se GLA Ing. Di. Nr 276/51.


Fram till och med 1842 tillhörde följande tre lagmansrätter Västgöta-Dals lagsaga:

1) Älvsborgs läns och Dalslands lagmansrätt. Dess tingsställe var vanligen Vänersborg. Under denna lagmansrätt sorterade häradsrätterna i följande härader av Älvsborgs län: Sundal, Nordal, Valbo, Vedbo, Tössbo, Ale, Bjärke, Flundre, Väne och Vättle.

2) Älvsborgs läns lagmansrätt. Dess tingsställe var först Alingsås, senare vanligen Borås. Under denna lagmansrätt lydde följande härader av Älvsborgs län: Kulling, Redväg, Veden, Bollebygd, Kind, Mark och Ås; av Göteborgs och Bohuslän; av Göteborgs och Bohuslän Askims, Sävedals och Östra Hisings härader. År 1824 överfördes Östra Hisings härad till Bohusläns och Vikornes lagmansrätt. 1)

3) Skaraborgs lagmansrätt. Dess tingsställe var till en början Lidköping och senare, efter 1851, Skara.


År 1837 sammanslogs Hallands lagsaga med Bohusläns och Vikarnes lagsaga. 2)
Denna sammanslagning blev ej bestående. Halland förenades nämligen 1842 med det område, som lydde under Älvsborgs läns lagmansrätt, till Hallands och Älvsborgs läns lagmansrätt, till Hallands och Älvsborgs läns lagsaga. Dalsland samt återstående delen av Västergötland förenades samma år med Bohusläns och Vikornes lagsaga till Västgöta-Dals och Bohusläns lagsaga. Askims och Sävedals härader ingick under tiden 1837 - 1842 i Västgöta-Dals lagsaga. 3)
Se vidare förteckning över lagmän och tablå över Västgöta-Dals lagsagas lagmansrätter. Beträffande häraderna i Göteborgs-trakten förtjänar det nämnas, att det ofta inträffade, att man från några häradsrätter i en domsaga fick vädja till Bohusläns och Vikornes lagmansrätt och från de övriga häradsrätterna i samma domsaga till Älvsborgs läns lagmansrätt.

1) Ljungberg, a.a.

2) Ibid.

3) Ljungberg uppger, att endast Sävedals härad för ifrågavarande tid ingick i Västgöta-Dals lagsaga. Älvsborgs läns lagmansrätts domböcker uppta dock i sina förteckningar över ledamöter i rättens nämnd nämndemän från Askims härad.

Tillgänglighet

SekretessNej

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter
Se: Arkivförteckningar lagmansrätter med historik (SE/GLA/14547/C/00/1)

Kontroll

Senast ändrad2017-09-13 13:03:20