Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Magistraten i Malmö


Grunddata

ReferenskodSE/MSA/00533
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/idPXpY5wDa6jV6yzyNypbr
ExtraIDJUD
Omfång
122,8 Hyllmeter 
Datering
1420–1964(Tidsomfång)
VillkorNej
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd)
ArkivinstitutionMalmö stadsarkiv (depå: Bergsgatan)
Arkivbildare/upphov
Magistraten i Malmö
Kategori: Statlig myndighet. Förvaltning
Kategori: Statlig myndighet. Offentlig rätt

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr MSA/00533




















Förteckning

över

Magistratens i Malmö

arkiv

1353-1964
Inledning (äldre form)Magistraten i Malmö, 1420-1964

Under medeltiden sköttes stadens förvaltning och rättsskipning av borgmästare och råd. Att vara rådman var ett kommunalt förtroendeuppdrag. Rådet fattade beslut som kollektiv och arbetsfördelningen mellan de olika rådsmedlemmarna förblev länge oklar. Svensk lag och förvaltning infördes genom en rad delreformer under andra hälften av 1600-talet. Redan 1678 vidtogs de första åtgärderna för att anpassa förvaltningen i de skånska städerna till de svenska förhållandena. Borgmästarnas antal minskades i Malmö från fyra till två och en politieborgmästare tillsattes för de administrativa göromålen. Antalet rådmän minskades även från åtta till sex. Först vid denna tid började rådsorganisationen kallas magistrat.

Magistraten förvaltade bl a stadens jord, skjuts- och gästgiveri, omhänderhade utskrivning, uppbörd, hade tillsyn över handel, hantverk, stadsplanering, ordningsväsende, brandförsvar, det offentliga auktionsväsendet och fattigvården. Arbetsfördelningen mellan rådmännen blev fastare under 1700-talet.

Efter enväldets fall på 1700-talet ökade städernas krav på en i förhållande till statsmakten självständig ställning. I äldre tid hade stadens mer bemärkta borgare samlats i allmänna rådstugan för gemensamma överläggningar med stadens styrelse i viktigare angelägenheter. Dessa möten förvandlades under denna tid till ett mer permanent rådgörande organ (stadens äldste), som fungerade som remissorgan i frågor rörande t ex skatter och inkvartering. Beträffande frågor rörande handel och hantverk utgjorde societeterna remissinstans.

Även rörande 1800-talet är det svårt att exakt avgöra hur kompetensfördelningen var mellan staden och staten och dess regionala organ länsstyrelsen. Förvaltningsuppgifterna sköttes av förtroendemän men vissa myndigheter hade tillkommit som hade hand om speciella uppgifter, t ex hamndirektionen (1775), fattigvårdsstyrelsen (1806), skjutsstyrelsen (1813), kyrkoråd (1817), kronouppbörds- och mantalskontoret (uppbördsverket 1863) och poliskammaren (1873). Förutom uppbördsverket lydde även stadsfogdekontoret, auktionskammaren och stadsarkivet under magistraten. Först 1910 upphörde polismästaren att samtidigt vara rådman. I samband med att skråväsendet avskaffades 1848 fick rådhusrätten ansvar för tillståndsgivningen rörande handel och hantverk.

Efter kommunreformen 1862 kom magistraten att alltmer hänga i luften, när stadsfullmäktigefick hand om den beslutande makten, drätselkammaren och övriga nämnder om den förvaltande. Som den statliga lokala administrationens företrädare var den högsta myndighet men dess makt hade kraftigt beskurits. Magistraten hade dock fortfarande ansvar för upprättandet av kommunens inkomst- och utgiftsstat, debiterings- och uppbördslängd, för indrivningen av obetalda kommunalskatter och för revision av kommunens räkenskaper. Den hade även överinseende över stadens förvaltning och skulle pröva lagligheten av stadsfullmäktiges beslut samt granska den verksamhet som utövades av drätselkammaren och andra kommunala organ. Magistraten ansvarade dessutom för rådhusrättens administration.

År 1877 övertogs ansvaret för exekutionsväsendet från länsstyrelsen.

Med 1947 års uppbördsreform överfördes kronouppbörden och skatteindrivningen till drätselkammarens och uppbördsverkets kompetensområde. Genom 1953 års kommunallag avskaffades magistraten som kommunalt organ och som instrument för den statliga tillsynen av städerna. Den nya lagen trädde ikraft den 1 januari 1955 (jfr Drätselkammaren i Malmö). I samband med en utredning om underrätternas framtida organisation (SOU 1961:6) föreslogs att magistraten skulle avskaffas och att dess relativt fåtaliga kvarvarande arbetsuppgifter skulle överföras till redan existerande kommunala och statliga fackkunniga myndigheter. Exempel på ärenden som överfördes till annan myndighet i samband med magistratens upphörande 1965:


Ärenden Myndighet

Allmänna val Valnämnden
(riksdagsval och kommunalval)

Borgerlig vigselförrättare Lagfaren ledamot av
(lagfaren ledamot av magistraten var rådhusrätten
behörig vigselförrättare).

Exekutionsväsendet
Överexekutor Länsstyrelsen
Stadsfogdarna (utmätningsmännen) Kronofogdemyndigheten

Fastighetsbildning föranledd av ändrad administrativ Ägodelningsdomaren
indelning (underrättelse om förrättning för
fastighetsdelning, prövning av fastställelse av
förrättning, talan mot förrättning av fastighetsdelning
skulle fullföljas till magistraten).

Fastighetsbildning och fastighetsregistrering Länsstyrelsen
(tillsyn över fastighetsregistrets uppläggande och förande,
yttranden till länsstyrelsen i avstyckningsärenden,
fastställande av avstyckning och namngivande av
det avstyckade området, behandlande av besvär i
avstyckningsärenden m.m.).

Förande av handelsregister Länsstyrelsen

Förordnande av besiktningsmän enligt Rådhusrätten
sjölagen

Försäljningstillstånd Polismyndigheten
(mat utomhus på annan tid än den vanliga,
t ex försäljning av varm korv).

Notarius publicus Utsågs av länsstyrelsen
(magistratssekreteraren) (arvoderad advokat)

Tillstånd att bedriva hotell- eller pensionatsrörelse Drätselkammaren
(hygien, brandsäkerhet, resandekontroll mm).


Tillstånd för tillverkning av och handel med gift. Yrkesinspektionen

Tillstånd för utlänning att anordna eller Uppbördsverket
medverka vid offentliga tillställningar.

Trafiktillstånd. Polismyndigheten

Redan vid ordningsarbeten i Rådhusrättens och Magistratens arkiv 1954 hade magistratens arkivalier utskilts och förtecknats särskilt. Vissa arkivbestånd slutlevererades inte förrän i samband med leveransen av Rådhusrätten 2 år 1998. Handlingar rörande fonder och stiftelser har i samband med revideringen av den gamla förteckningen utbrutits för att bilda egna arkiv. Vissa i gemensamma böcker förda räkenskaper tillhör dock fortfarande arkivet. Handlingar tillhörande Borgmästarens arkiv från perioden före 1965 har återförts till Magistratens arkiv. Handlingsbeståndet består i huvudsak av tjänsteskrivelser och handlingar rörande borgmästarens utrednings- och styrelseuppdrag.

Arkivet ordnades och förtecknades av Lennart Tomner, Kjell-Åke Karlsson och Solveig Karlsson samt reviderades och tilläggsförtecknades av Tobias Bjernehed och undertecknad år 2001.

Malmö i juli 2001

Åke Norström

Litteratur:

Thomas Munck av Rosenschiöld: Stadsstyrelse och domtolsväsende i Malmö. En historisk översikt i Malmö Fornminnesförenings Årsskrift 1955, s. 7-36.
Lennart Tomner: Stadens historia 1658-1718 i Malmö stads historia del 2 (Malmö, 1977). Underrätterna. Betänkande avgivet av stadsdomstolsutredningen (SOU 1961:6).

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Skapad1996-10-02 00:00:00
Senast ändrad2019-02-15 14:13:20