Två gånger fick vi med dyra extraskatter lösa tillbaka Älvsborgs fästning från danskarna. Eftersom Älvsborg var Sveriges hamn västerut var vi pressade att återinlösa fästningen. Skatterna påverkade landet under en rad av år. Skattelängderna är relativt utförliga med ex. namn på den skattskyldige, antal personer i hushållet, hemvist, lösöre i form av boskap metaller och skattebeloppet.
Älvsborgs lösen 1571
var en förmögenhetsskatt, som beviljades på herredagen i Stockholm år 1571 för att kunna återlösa Älvsborgs fästning från Danmark-Norge efter det nordiska sjuårskriget. Enligt freden i Stettin var lösensumman 150 000 riksdaler silvermynt. Längderna är uppdelade på församlingsnivå. Arkivet innehåller dels bilder skannade från film, dels dokumentskannade färgbilder av originalhandlingarna. Dessa består av taxerings- och uppbördslängder från de olika landskapen/områdena (samt Finland).
Kort historik om Älvsborgs lösen 1571
Älvsborgs lösen 1613
var ett krigsskadestånd som skulle återlösa Älvsborgs fästning i fredsslutet 1613 från danskarnas ockupation under Kalmarkriget. Enligt freden i Knäred var lösensumman 1 miljon riksdaler silvermynt. Riksdagen beslöt att man skulle ta upp en landsomfattande skatt, som skulle betalas under vart och ett av de sex åren 1613–1618 av hela befolkningen. Längderna är i huvudsak indelade på landskap och hertigdömen och församling. De områden som på 1610-talet ingick i olika hertigdömen och underhållsområden var särförvaltade och redovisas därför särskilt. Samlingen innehåller också räkenskaper för koppar från Kopparberget som utgjorde en betydande del av betalningen.
Kort historik om Älvsborgs lösen 1613
Vilka uppgifter kan du hitta?
I handlingarna framgår personernas namn och hemvist samt det lösöre (boskap, metaller etc.) som skattats och det uppskattade värdet för respektive vara.
De rannsakningslängder och restlängder, avseende 1613-års lösen, som tillkom 1619–1622 som en sammanfattning av de sex årens längder, ger mer utförliga förklaringar än de vanliga uppbördslängderna. De har notiser om dödsfall, flyttningar, giftermål m.m. och är därför särskilt värdefulla för släktforskning. De finns för Uppland, Södermanland, Östergötland, Småland, Västergötland och Dalsland, Värmland, Närke, Västmanland, Dalarna och Norrland.
Observera att materialet kan vara svårläst beroende på den aktuella tidens skriftspråk.
Vilken är källan?
Källmaterialet består av de av kyrkoherden, länsmannen eller häradsfogden förda längderna över den insamlade skatten som skulle utgöras av en tiondel av undersåtarnas uppskattade lösöre (metaller, boskap). 1613 betalades skatten i riksdaler och med olika belopp beroende på medborgarens status.
Materialet består i sin helhet av 21 volymer för år 1571 samt 85 volymer fördelade på 4 serier för år 1613.
Originalhandlingarna har skannats och bilderna har därefter delats in enligt förteckning i landskap/område, härader, socknar och städer. Arkivet förvaras på Riksarkivet.
Upprättat av
Riksarkivet SVAR (Arkion)