Statens biografbyrås arkiv

Grunddata

Referenskod SE/RA/420285 Länk till posten https://sok.riksarkivet.se/arkiv/4q6NeBUQrH6d0002H087k3 Omfång 173 Hyllmeter  (-, Pappershandlingar) Datering 1911 – 2010 (Tidsomfång) Villkorsanm Vol. B2:3, sekretess enl. OSL 21:1 (del av film) Sökmedel Arkivförteckning (godkänd): F band, F-exp/band Övriga hänvisningar (pdf), Serier D 2 A, D 2 B, D 2 C (pdf), Serie F 2 (pdf), Serie Ö 2A Historik/biografi (pdf), Den svenska filmcensurens historia Webbsida, Filmregistret (serie D10) som öppen data, dvs information som är tillgänglig för vidareutnyttjande. Arkivinstitution Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge, Marieberg, Riksarkivets digitala arkiv) Arkivbildare/upphov Statens biografbyrå (1911 – 2010) Alternativa namn: Statens Biografbyrå  (1998 – ) Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Visa detaljer Dölj detaljer

Innehåll

Ordning & struktur Förteckning över Statens Biografbyrå Inledning (äldre form) Arkivhistorik samt Arkivbeskrivning 2011-10-28 Statens biografbyrås arkiv levererades till Riksarkivet i oktober 2011. Statens biografbyrå arkiv Organisation och arbetsuppgift Historik En sammanfattning över viktiga hållpunkter, utredningar och lagstiftningar m.m. finns i publikationen ” Statens biografbyrå 1911-2000” skriven av dir. Gunnel Arrbäck. Sammanfattningen bif. I korthet nämns här bakgrunden till Biografbyråns tillkomst. Statens biografbyrå inrättades 1911 och kan betraktas som världens första centrala statliga institution för filmcensur. Myndigheten hade som sin främsta uppgift att granska och godkänna filmer som visas vid en allmän sammankomst eller offentlig tillställning, vid en s.k. offentlig visning. Bakgrunden var följande. De första biografföreställningarna i Sverige gavs i samband med Malmöutställningen 1896 och omkring 1905 började biograferna förekomma mer allmänt i hela landet. Tillståndsbevisen för biografföreställningar utfärdades av de lokala polismyndigheterna som redan tidigare införde särskilda bestämmelser om filmernas karaktär. Bestämmelserna visade sig vara ineffektiva och ledde till sådana förhållanden som att en film fick visas i ett polisdistrikt men förbjöds i ett annat. En stark opinion började kräva bättre kontroll av biografprogrammen och Kungl. Majt. Tillkallade 1909 tre sakkunniga för att utreda frågan om enhetlig filmcensur. Utredningen ledde till en proposition som antogs av riksdagen den 22 juni 1991 och trädde i kraft den 1 november 1911. 1991 Organisation Biografbyrån får ytterligare arbetsuppgifter som delvis påverkar organisationen. Förutom granskningsverksamheten så tillkommer tillsynsverksamhet och yttranden i åtalsärenden. För tillsynsverksamheten finns ett antal kontrollörer förordnade mot arvode. Dessa vinns spridda över landet och har utsetts av Biografbyråns på förslag från länsstyrelserna. Biografbyråns styrelse tillkommer. Uppgifter I förordningen SFS 1990:994 med instruktion för Staten biografbyrå står det i 1§ att ” Statens biografbyrå prövar enligt lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram om framställningen i en film eller ett videogram skall godkännas för visning vid allmän sammankomst eller offentlig tillställning. Biografbyrån skall också utöva tillsyn över lagens efterlevnad och över efterlevnaden av 16 kap. 10b och 10c §§ Brottsbalken, när det gäller rörliga bilder i filmer och videogram. Byrån skall föra register över videogramdistributörer enligt 15§ lagen om granskning och kontroll av filmer och videogram. Byrån skall också pröva frågor om medgivande till åtal och avge yttranden enligt 16 kap. 19§ Brottsbalken. Förordning (1991:1739). Samband mellan myndighetens arbetsuppgifter och viktiga handlingar och ärendeslag Handlingar från granskningsverksamheten utgör det omfångsrikaste materialet i Biografbyråns arkiv. Förutom filmdiariet med tillhörande handlingar som bl.a. innehåller filmcensorernas granskningsbesked finns dessutom registerkortserier ( filmgranskningskort baserat på filmcensorernas granskningsbesked och sökregister till dessa) samt ett databaserat register över besluten. När det gäller själva filmklippen ( censurklippen) pågår, enligt en överenskommelse med Riksarkivet och Statens Ljud och Bildarkiv för att bevara och slutgiltigt förvara filmklippen. Andra handlingar av vikt är protokoll i fem serier bl.a styrelseprotokoll och protokoll över ekonomi och personaladministrativa beslut, diarier med tillhörande handlingar, ett databaserat register över videogramdistributörer, ekonomi. Och redovisningshandlingar, personalhandlingar, statistik för åren 1911-1995 över granskade filmer som förts dels kronologiskt dels och som årsvis sammanställning. Vilka arkiv som myndigheten förvarar Biografbyrån förvarar sitt eget arkiv samt handlingar efterlämnande av Marie Louise Gagner filmcensor 1911-1933. Marie Louise Gagner var även sekreterare i Pedagogiska sällskapets biografkommitté 1908-1911 och handlingarna är från den tiden och består av programblad/stolpaffischer med marginalanteckningar av kontrollanter om filmens kvalitet samt antal besökare, barn och vuxna, från tiden 1908-1911, protokoll listor med förslag till sympatiuttalanden för motioner väckta i Riksdagen 1909 av herrarna Clason och Hellgren ” i fråga om kontroll öfver programmen för biografföreställningar”. Handlingarna finns under serie Ö2 i Biografbyråns arkivförteckning. Sökingångar i arkivet Arkivförteckningen upprättades 1983 av Isolde Bothén, Riksarkivet och har efter det uppdaterats vid flera tillfällen, senast 2006 efter inspektion av Riksarkivet. Inskränkningar i tillgängligheten genom sekretess I enlighet med OSL 30 kap 19§ tillämpas sekretess i ärenden om granskning av film eller videogram för uppgift ur filmen eller videogrammet. Sekretess upphör att gälla när beslut i saken vunnit laga kraft. I ärenden om medgivande till åtal tillämpas sekretess i enlighet med OSL 18 kap 1-4§§.. Gallringsregler Biografbyrån har dokumenterat tillämpningen av Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd RA-FS 1991:6 om gallring av handlingar av tillfällig eller ringa betydelse för verksamheten. Handlingar från ekonomi och personaladministration gallras enligt Riksarkivets gallringsbeslut. Stockholm 23 februari 2006 Ina Sahlbrand och Gunnel Arrbäck Statens biografbyrå Tillägg till arkivbeskrivning för Statens biografbyrå Ändringar och kompletteringar till arkivbeskrivningen 2006 Regeringen beslöt den 22 maj 2008 att uppdra åt en särskild utredare att göra en översyn av filmgranskningslagen och skyddet av barn och unga mot skadligt medieinnehåll och skadlig mediepåverkan. I maj 2009 överlämnades betänkandet ” Avskaffande av filmcensuren för vuxna - men förstärkt skydd för barn och unga mot skadlig mediepåverkan”, SOU 2009:51. I betänkandet föreslogs också avskaffandet av den särskilda tillsynsorganisationen och av videogramdistributörsregistret. Vuxencensuren avskaffades enligt Riksdagens beslut i början av december 2010. Myndigheten Statens Biografbyrå avvecklades vid årsskiftet 2010/2011 och ersattes av den nya myndigheten Statens medieråd. Organisation Biografbyråns styrelse avskaffades vid årsskiftet 2007/2008. Förordning(2007:1182) med instruktion för Statens biografbyrå: 2§ Myndigheten leds av myndighetschef. Tillsynsorganisationens kontrollörer fick inte sina förordnande förlängda vid 2009 års utgång. Sökingångar i arkivet 1. Diarier Filmdiariet, serie C 2, har under hela verksamhetsperioden förts manuellt. Fr.o.m 15/3 1990 fördes det parallellt med ADB. Chefsdiariet, serie C 1, täcker perioden 1911 - 30/6 1981. Allmänna diariet, serie C 3, ersatte Chefsdiariet fr.o.m. 1/7 1981. Under perioden 1994-2004 fördes det både manuellt och med ADB, därefter enbart med ADB. 2. Filmgranskningskorten med register, serie D 1 och D 2. Observera att uppgifterna på filmgranskningskorten finns införda i databasen Filmregistret på Statens medieråds hemsida. I filmregistret finns uppgifter om 49 000 granskade kort- och långfilmer, fullständig från 1956 och framåt. Uppgifter om censur-/granskningsnummer finns också i Svensk Filmdatabas, som är Svenska Filminstitutets filmdatabas. Databasen omfattar nära 84000 filmer, bland annat samtliga svenska långfilmer som har haft biopremiär sedan den första svenska filmen kom 1897. Här finns också information om utländska långfilmer som har visats på svenska biografer samt många svenska kort-, dokumentär- och tv-filmer. 3. Myndighetens arkivförteckning. Den kompletterades 2012/2011 i samband med Biografbyråns nedläggning. 4. Publikationen Långfilm i Sverige del 1 - 8 av Bertil Wredlund och Rolf Lindfors utgiven av Proprius 1991. Finns tillgänglig på Riksarkivets bibliotek. Ansvarig för arkivet Anki Dahlin, dir. Övrig information Förteckning över arkivklipp finns i serie D 6 volym 2. År 1981 antogs lagen mot spridning av filmer och videogram med våldsinslag, " videovåldslagen" .F r o m 1 jan. 1986 infördes en del ändringar i lagen, med innebörden att offentligt visade videogram måste förhandsgranskas och ett åtal enligt videovåldslagen fick väckas endast efter medgivande av biografbyrån. Byrån granskade filmerna och gjorde åtalsmedgivande. Dessa diariefördes och återfinns i den allmänna korrespondensen serie E 3, de granskningsbesked som besluten grundades sig på återfinns i serie F 4. Fr.o.m 1 jan. 1992 infördes en ny ordning: biografbyrån skulle inte längre lämna medgivande till åtal utan istället avge ett yttrande till JK , som fortsättningsvis skulle handlägga sådana ärenden. Granskningsbeskeden/protokollen återfinns därefter bland de diarieförda handlingarna se serierna E 1, E 2 , E 3. 1 jan. 1991 trädde lagen om granskning och kontroll av filmer och videogram i kraft ( 1990:886). Med stöd av lagen inrättades en tillsynsorganisation under biografbyrån, för att kontrollera efterlevande av denna lag och av paragraferna 10b och 10c, Brottsbalkens 16 kapitel. Ursprungligen tillsattes en kontrollör för varje län. Kontrollören , som ofta var handläggare på länsstyrelsen, hade uppdraget vid sidan av sitt ordinarie arbete. Senare modifierades organisationen - man hade inte längre en kontrollör i varje län, däremot två i Stockholm resp. Göteborg och en del av kontrollörerna blev experter på särskilda områden. Kontrollörernas förordnanden förlängdes inte, när de gick ut 2009. Med 2010 års utgång avslutades tillsynsverksamheten. Handlingar rörande tillsynverksamheten se serie F 5. Statens biografbyrås arkiv sista leverans togs emot, kontrollerades och registrerades av Terese Lundin Riksarkivet våren 2012.

Ämnesord

Ämnesord, ort Stockholms stad

Tillgänglighet

Sekretess Delvis

Hänvisningar

Reproducerat Nej

Kontroll

Skapad 1993-09-30 00:00:00 Senast ändrad 2020-10-06 13:04:23

Arkivhistorik samt Arkivbeskrivning 2011-10-28 Statens biografbyrås arkiv levererades till Riksarkivet i oktober 2011. Statens biografbyrå arkiv Organisation och arbetsuppgift Historik En sammanfattning över viktiga hållpunkter, utredningar och lagstiftningar m.m. finns i publikationen ” Statens biografbyrå 1911-2000” skriven av dir. Gunnel Arrbäck. Sammanfattningen bif. I korthet nämns här bakgrunden till Biografbyråns tillkomst. Statens biografbyrå inrättades 1911 och kan betraktas som världens första centrala statliga institution för filmcensur. Myndigheten hade som sin främsta uppgift att granska och godkänna filmer som visas vid en allmän sammankomst eller offentlig tillställning, vid en s.k. offentlig visning. Bakgrunden var följande. De första biografföreställningarna i Sverige gavs i samband med Malmöutställningen 1896 och omkring 1905 började biograferna förekomma mer allmänt i hela landet. Tillståndsbevisen för biografföreställningar utfärdades av de lokala polismyndigheterna som redan tidigare införde särskilda bestämmelser om filmernas karaktär. Bestämmelserna visade sig vara ineffektiva och ledde till sådana förhållanden som att en film fick visas i ett polisdistrikt men förbjöds i ett annat. En stark opinion började kräva bättre kontroll av biografprogrammen och Kungl. Majt. Tillkallade 1909 tre sakkunniga för att utreda frågan om enhetlig filmcensur. Utredningen ledde till en proposition som antogs av riksdagen den 22 juni 1991 och trädde i kraft den 1 november 1911. 1991 Organisation Biografbyrån får ytterligare arbetsuppgifter som delvis påverkar organisationen. Förutom granskningsverksamheten så tillkommer tillsynsverksamhet och yttranden i åtalsärenden. För tillsynsverksamheten finns ett antal kontrollörer förordnade mot arvode. Dessa vinns spridda över landet och har utsetts av Biografbyråns på förslag från länsstyrelserna. Biografbyråns styrelse tillkommer. Uppgifter I förordningen SFS 1990:994 med instruktion för Staten biografbyrå står det i 1§ att ” Statens biografbyrå prövar enligt lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram om framställningen i en film eller ett videogram skall godkännas för visning vid allmän sammankomst eller offentlig tillställning. Biografbyrån skall också utöva tillsyn över lagens efterlevnad och över efterlevnaden av 16 kap. 10b och 10c §§ Brottsbalken, när det gäller rörliga bilder i filmer och videogram. Byrån skall föra register över videogramdistributörer enligt 15§ lagen om granskning och kontroll av filmer och videogram. Byrån skall också pröva frågor om medgivande till åtal och avge yttranden enligt 16 kap. 19§ Brottsbalken. Förordning (1991:1739). Samband mellan myndighetens arbetsuppgifter och viktiga handlingar och ärendeslag Handlingar från granskningsverksamheten utgör det omfångsrikaste materialet i Biografbyråns arkiv. Förutom filmdiariet med tillhörande handlingar som bl.a. innehåller filmcensorernas granskningsbesked finns dessutom registerkortserier ( filmgranskningskort baserat på filmcensorernas granskningsbesked och sökregister till dessa) samt ett databaserat register över besluten. När det gäller själva filmklippen ( censurklippen) pågår, enligt en överenskommelse med Riksarkivet och Statens Ljud och Bildarkiv för att bevara och slutgiltigt förvara filmklippen. Andra handlingar av vikt är protokoll i fem serier bl.a styrelseprotokoll och protokoll över ekonomi och personaladministrativa beslut, diarier med tillhörande handlingar, ett databaserat register över videogramdistributörer, ekonomi. Och redovisningshandlingar, personalhandlingar, statistik för åren 1911-1995 över granskade filmer som förts dels kronologiskt dels och som årsvis sammanställning. Vilka arkiv som myndigheten förvarar Biografbyrån förvarar sitt eget arkiv samt handlingar efterlämnande av Marie Louise Gagner filmcensor 1911-1933. Marie Louise Gagner var även sekreterare i Pedagogiska sällskapets biografkommitté 1908-1911 och handlingarna är från den tiden och består av programblad/stolpaffischer med marginalanteckningar av kontrollanter om filmens kvalitet samt antal besökare, barn och vuxna, från tiden 1908-1911, protokoll listor med förslag till sympatiuttalanden för motioner väckta i Riksdagen 1909 av herrarna Clason och Hellgren ” i fråga om kontroll öfver programmen för biografföreställningar”. Handlingarna finns under serie Ö2 i Biografbyråns arkivförteckning. Sökingångar i arkivet Arkivförteckningen upprättades 1983 av Isolde Bothén, Riksarkivet och har efter det uppdaterats vid flera tillfällen, senast 2006 efter inspektion av Riksarkivet. Inskränkningar i tillgängligheten genom sekretess I enlighet med OSL 30 kap 19§ tillämpas sekretess i ärenden om granskning av film eller videogram för uppgift ur filmen eller videogrammet. Sekretess upphör att gälla när beslut i saken vunnit laga kraft. I ärenden om medgivande till åtal tillämpas sekretess i enlighet med OSL 18 kap 1-4§§.. Gallringsregler Biografbyrån har dokumenterat tillämpningen av Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd RA-FS 1991:6 om gallring av handlingar av tillfällig eller ringa betydelse för verksamheten. Handlingar från ekonomi och personaladministration gallras enligt Riksarkivets gallringsbeslut. Stockholm 23 februari 2006 Ina Sahlbrand och Gunnel Arrbäck Statens biografbyrå Tillägg till arkivbeskrivning för Statens biografbyrå Ändringar och kompletteringar till arkivbeskrivningen 2006 Regeringen beslöt den 22 maj 2008 att uppdra åt en särskild utredare att göra en översyn av filmgranskningslagen och skyddet av barn och unga mot skadligt medieinnehåll och skadlig mediepåverkan. I maj 2009 överlämnades betänkandet ” Avskaffande av filmcensuren för vuxna - men förstärkt skydd för barn och unga mot skadlig mediepåverkan”, SOU 2009:51. I betänkandet föreslogs också avskaffandet av den särskilda tillsynsorganisationen och av videogramdistributörsregistret. Vuxencensuren avskaffades enligt Riksdagens beslut i början av december 2010. Myndigheten Statens Biografbyrå avvecklades vid årsskiftet 2010/2011 och ersattes av den nya myndigheten Statens medieråd. Organisation Biografbyråns styrelse avskaffades vid årsskiftet 2007/2008. Förordning(2007:1182) med instruktion för Statens biografbyrå: 2§ Myndigheten leds av myndighetschef. Tillsynsorganisationens kontrollörer fick inte sina förordnande förlängda vid 2009 års utgång. Sökingångar i arkivet 1. Diarier Filmdiariet, serie C 2, har under hela verksamhetsperioden förts manuellt. Fr.o.m 15/3 1990 fördes det parallellt med ADB. Chefsdiariet, serie C 1, täcker perioden 1911 - 30/6 1981. Allmänna diariet, serie C 3, ersatte Chefsdiariet fr.o.m. 1/7 1981. Under perioden 1994-2004 fördes det både manuellt och med ADB, därefter enbart med ADB. 2. Filmgranskningskorten med register, serie D 1 och D 2. Observera att uppgifterna på filmgranskningskorten finns införda i databasen Filmregistret på Statens medieråds hemsida. I filmregistret finns uppgifter om 49 000 granskade kort- och långfilmer, fullständig från 1956 och framåt. Uppgifter om censur-/granskningsnummer finns också i Svensk Filmdatabas, som är Svenska Filminstitutets filmdatabas. Databasen omfattar nära 84000 filmer, bland annat samtliga svenska långfilmer som har haft biopremiär sedan den första svenska filmen kom 1897. Här finns också information om utländska långfilmer som har visats på svenska biografer samt många svenska kort-, dokumentär- och tv-filmer. 3. Myndighetens arkivförteckning. Den kompletterades 2012/2011 i samband med Biografbyråns nedläggning. 4. Publikationen Långfilm i Sverige del 1 - 8 av Bertil Wredlund och Rolf Lindfors utgiven av Proprius 1991. Finns tillgänglig på Riksarkivets bibliotek. Ansvarig för arkivet Anki Dahlin, dir. Övrig information Förteckning över arkivklipp finns i serie D 6 volym 2. År 1981 antogs lagen mot spridning av filmer och videogram med våldsinslag, " videovåldslagen" .F r o m 1 jan. 1986 infördes en del ändringar i lagen, med innebörden att offentligt visade videogram måste förhandsgranskas och ett åtal enligt videovåldslagen fick väckas endast efter medgivande av biografbyrån. Byrån granskade filmerna och gjorde åtalsmedgivande. Dessa diariefördes och återfinns i den allmänna korrespondensen serie E 3, de granskningsbesked som besluten grundades sig på återfinns i serie F 4. Fr.o.m 1 jan. 1992 infördes en ny ordning: biografbyrån skulle inte längre lämna medgivande till åtal utan istället avge ett yttrande till JK , som fortsättningsvis skulle handlägga sådana ärenden. Granskningsbeskeden/protokollen återfinns därefter bland de diarieförda handlingarna se serierna E 1, E 2 , E 3. 1 jan. 1991 trädde lagen om granskning och kontroll av filmer och videogram i kraft ( 1990:886). Med stöd av lagen inrättades en tillsynsorganisation under biografbyrån, för att kontrollera efterlevande av denna lag och av paragraferna 10b och 10c, Brottsbalkens 16 kapitel. Ursprungligen tillsattes en kontrollör för varje län. Kontrollören , som ofta var handläggare på länsstyrelsen, hade uppdraget vid sidan av sitt ordinarie arbete. Senare modifierades organisationen - man hade inte längre en kontrollör i varje län, däremot två i Stockholm resp. Göteborg och en del av kontrollörerna blev experter på särskilda områden. Kontrollörernas förordnanden förlängdes inte, när de gick ut 2009. Med 2010 års utgång avslutades tillsynsverksamheten. Handlingar rörande tillsynverksamheten se serie F 5. Statens biografbyrås arkiv sista leverans togs emot, kontrollerades och registrerades av Terese Lundin Riksarkivet våren 2012.

 Serier (71 st)

Referenskod Titel Tid Anmärkning   A 1 A Protokoll, ekonomi och personaladministrativa beslut Serien i kartonger.   A 1 B Protokoll, statens filmgranskningsråd Staten filmgranskningsråd uppkom först som kommitté 1949 och blev sedan 1954 en rådgivande instans till Statens biografbyrå med utgångspunkt i argumenten om insyn, offentlighet och demokratisk kontroll över en censurinstans. Rådet verksamhet avskaffades 1990.   A 1 C Protokoll, statens barnfilmsnämnd Statens barnfilmnämnd, ett rådgivande organ till Statens biografbyrå i frågor rörande filmer med åldersgräns under 15 år, tillkom 1 juli 1972 efter ett regeringsbeslut. Beslutet grundades på ett förslag från regeringen som i sin tur var föranlett av förslag från Filmcensurutredningen. Biografbyrån anlitade barnfilmsnämnden sista gången 1990.   A 1 D Protokoll, fraktstödsberättigade filmer Fraktstöd. Statens biografbyrå bedrev, efter beslut i Riksdagen, en försöksverksamhet med fraktstöd för viss film uner åren 1979-1991. Huvudsyftet med försöket var att utröna om det var möjligt att med hjälp av fraktbefrielse för kvalitetsfilm, åstadkomma ett bättre och mer omväxlande filmutbud utanför storstäderna. Fraktstödet avskaffades 1991.   A 1 E Protokoll, styrelsen   A 1 F Anteckningar/protokoll från samverkansmöten   A 2 Föredragningslistor Serien i kartonger. Personaladminstrativa beslut samt beslut angående hörande av Statens filmgranskningsråd. Serien fortsätter i serie A 1 A Protokoll, ekonomi och personaladministrativa beslut.   B 1 Utgående skrivelser Anslagsframställningar för budgetåren 1956/57 - 1990/91.   B 2 Arkivexemplar av publikationer Serien i kartong.   B 3 Årsredovisningar Serien i kartonger.   B 4 Verksamhetsplan Serien i kartong   C 1 Chefsdiarier Serien i kartoner. Innehåller diarier över korrespondens i adm. ärenden. Serien fortsätter i allmänna diariet serie C 3.   C 2 A Filmdiarier ( manuellt) Serien i kartonger. Serien innehåller diarier över ansökningar om granskning och stämpling av film. Fr o m januari 1991 ansökningar om granskning av film och video begäran om tillståndskort. Manuellt förd. Fr o m 15/3 1990 förd parallellt med serie C 2 B Filmdiarier ( digitalt).   C 2 B Filmdiarier( digitalt) Datorbaserat register. Har förts parallellt med det manuella filmdiariet se serie C 2 A.   C 3 A Allmänna diarier ( manuellt) Serien i kartonger. Manuellt fört diarium. Förs parallellt med serie C 3 B Allmänna diarier ( digitalt) fr o m 1994.   C 3 B Allmänna diarier ( digitalt) Datorbaserat register. Fördes parallellt med det manuella allmänna diariet se serie C 3 A t o m 2004. Förvaras i Marieberg.   C 4 Diarier över fraktstödsärenden Serien i kartonger. Handlingarna till diariet återfinns bland utbetalningsverifikationerna. Verifikationerna utgallrade enligt Biografbyråns beslut 1997-06-13 se serie D 6 Arkivförteckningar.   C 5 Övriga diarier Serien i kartonger.   D 1 A Filmgranskningskort I Kronologiskt ordnat register under tidsperioden 1911-1990. Specifika årtal för vol. 17-90 ännu inte preciserade. Registret är baserat på filmcensorernas granskningsbesked. Manuellt förd. 1911-1977 18/8 skyddsfilmat. Serien fortsätter i serie D 1 B. Förklaring till granskningskortens olika färger: Rött: barntillåtet Gul: 15 år tillkom 1911 Vit: förbjuden, tillkom 1911 Grön: 11 år, tillkom 1960 Blå: 7 år, tillkom 1978   D 1 B Filmgranskningskort II Kronologiskt ordnat register baserat på filmcensorernas granskningsbesked. Serien förd med ADB.   D 1 C Filmgranskningskort, mikrofilm/fiche Serie D 1 A skyddsfilmad. Förvaras i Marieberg.   D 2 AA Register till filmgranskningskort, filmtitlar Serien i kortlådor. Alfabetiskt ordnad. 1911-1977 18/8 skyddsfilmad. Fortsätter i serie D 2 AB. Observera att censur-/granskningsnummer går att söka fram via filmtitel i Svenska Filminstitutets filmdatabas; http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/ samt i Filmregistret som finns på Statens medieråds hemsida.   D 2 AB Register till granskningskort, filmtitlar Alfabetiskt ordnat kortregister. Fortsätter från serie D 2 AA. Uppgifterna ingår i fortsättningent till Serie D 10, Filmregistret. Observera att censur-/granskningsnummer går att söka fram via filmtitel i Svenska Filminstitutets filmdatabas; http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/ samt i Filmregistret som finns på Statens medieråds hemsida.   D 2 AC Sökregister till filmgranskningskort, filmtitlar på mikrofilm Serien på mikrofilm. Serie D 2 A skyddsfilmad. Förvaras i Marieberg.   D 2 BA Register till filmgranskningskort, trailer Alfabetiskt ordnat register. Åren 1911 -1977 är skyddsfilmade och återfinns även på mikrofilm se serie D 2 BB. Serien fortsätter i serie D 2 AB.   D 2 BB Sökregister till filmgranskningskort, filmtitlar, trailer på mikrofilm Serien på mikrofilm. Skyddsfilm till serie D 2 BA. Säkerhets- och bruksexemplar förvaras i Marieberg.   D 2 CA Register till filmgranskningskort, 8 mm pornografisk film Alfabetiskt ordnat register. Åren 1911-1977 finns skyddsfilmad på mikrofilm se serie D 2 CB. Serien fortsätter i serie D 2 AB.   D 2 CB Sökregister till filmgranskingskort, filmtitlar 8 mm pornografisk film på mikrofilm Serien på mikrofilm. Skyddsfilm till serie D 2 C. Förvaras i Marieberg.   D 3 Tjänstematriklar Serien i kartonger.   D 4 Lönekort Serien i kartonger.   D 5 Inventarieförteckningar Serien i kartonger.Fortsätter i AGRESSO se serie G 5.   D 6 Arkivförteckningar Serien i kartong.   D 7 ADB - register över videogramdistributörer 1991 – 2010 ADB -register över videogramdistributörer enl. SFS 1990:886 15§.   D 8 Förteckning över ADB-register hos Biografbyrån   D 9 Arkivexemplar av månadslistor över granskande långfilmer   D 10 Filmregistret Förd med ADB. Databas. Innehåller censorernas granskningsbeslut. Förvaras i Marieberg.   D 11 Utskrift av biblioteksregistret   D 12 Statens biografbyrås hemsida Serien på CD-rom. Kopia på Statens biografbyrås hemsida www.statensbiografbyra.se. Handlingen finns hos Statliga avdelningen enhet Teknikberoende media i Marieberg.   E 1 Korrespondens i chefsärenden Vol 1-25 i kartonger. Vol 26-58 inbundna. Serien består av korrespondens i adm. ärenden.Fortsätter i serie E 3, Allmän korrespondens.   E 2 Korrespondens i filmärenden Serien i kartonger. Innehåller diarieförd korrespondens ang. granskning och stämpling av film.Volym 1 - 53 är svartmärkta på grund av mögelskador. Fr o m jan 1991 korrespondens ang. granskning av film och video och begäran om tillståndskort. Mellan åren 1911- 1912 är ärendena ordnande kronologiskt efter månad. Från 1913 och framåt är ärendena ordnade kronologiskt i diarienummerordning.   E 3 Allmän korrespondens Serien i kartonger.   E 4 Korrespondens i exportärenden Åren 1945 - 1954 gallrad enligt riksarkivets gallringsbeslut 1972 den 14 dec. nr 352. År 1951 bevarad som typexemplar. Diarier, se serie C 5. Serien avslutad.   E 5 Korrespondens i nöjesskattärenden Åren 1952-1963 gallrad enligt riksarkivets gallringsbeslut 1972 den 14 dec. nr 352. Vissa ärenden mellan åren 1960-1963 är bevarade som typexemplar. Diarier, se serie C 5.   E 6 Korrespondens i övriga ärenden Serien i kartonger. Åren 1933-1961 gallrade enligt allmänna gallringskungörelsen 1953 nr 716. Se protokoll 1973-02-16. Vissa ärenden mellan åren 1933 - 1961 är bevarade som typexemplar.   E 7 Ej diarieförd allmän korrespondens   E 8 Handlingar till det hemliga diariet   F 1 AA Censurklipp, 35 mm film 1934 – 1960 I ett projekt som påbörjades på 1980-talet ar enstaka klipp sammanställts till filmrullar. Därefter lämnades klipprullarna till Avdelningen för audiovisuella medier vid Kungliga biblioteket (tidigare Arkivet för ljud och bild/Statens ljud- och bildarkiv) för överspelning till videokassett (super VHS) för förvaring på Biografbyrån. Klipprullarna har sedan överlämnats för slutförvaring hos Svenska filminstitutet enligt avtal 2004. Klippen sattes samman i granskingsnummerordning. De första klippen som ordnades var gjorda på 35 mm film. Serie I innehåller klipp t o m dec 1966. Se denna serie F 1 AA. Under arbetets gång har påträffats klipp som blivit överhoppade vid första sammanställningen till klipprullar. Dessa klipp har satts samman i en senare omgång och rullarna har lagts till i slutet av serie I resp serie II (se serie F1 AB). I vissa fall innehåller rullarna klipp från båda serierna; de har placerats i den serie där de tidsmässigt mest hör hemma. Se även serie F 1 A för kopior på VHS Enligt Kungl. Majt:s beslut den 30 dec. 1966 ska alla censurklipp bevaras.   F 1 AB Censurklipp, 35 mm film 1966 – 1988 Fr o m januari 1967. Under arbetets gång har påträffats klipp som blivit överhoppade vid första sammanställningen till klipprullar. Dessa klipp har satts samman i en senare omgång och rullarna har lagts till i slutet av serie I respektive serie II. i vissa fall innehåller rullarna klipp från båda serierna; de har placerats i den serie där de tidsmässigt mest hör hemma. Volymerna 1-57 förvaras hos Svenska filminstitutet. Se även serie F 1 A för kopior på VHS.   F 1 AC Censurklipp, 16 mm film 1947 – 1982   F 1 AD Censurklipp, 8 mm film 1972 – 1980   F 1 AE Censurklipp, DVD film 2005 – 2010   F 2 Uppsatser inlämnande till Statens biografbyrå Förteckning över uppsatser se länk:   F 3 A Filmstatistik Volym 1 - 37 inbunda. Övriga i kartonger. Serien är kronologiskt förd efter granskningsnummer.   F 3 B Biografbyrån i statistisk belysning Årsvisa sammanställningar.   F 3 C Diverse statistik Serien innehåller förteckningar, listor över svenska filmer, speciallistor, sammanställningar, innehållsbeskrivningar, besvärsstatistik och diagram.   F 4 Handlingar rörande granskning av filmer och videogram med våldsinslag Serien innehåller korrespondens rörande granskning av filmer och videogram med våldsinslag samt Statens biografbyrås granskningsbesked mellan åren 1984 -1992. Efter 1992 se Biografbyråns diarieförda ärenden se serie E 1, E 2 och E 3.   F 5 Handlingar rörande tillsynsverksamhet Serien innehåller handlingar rörande Statens biografbyrås tillsynsverksamhet. Volym 4-8 innehåller kontrollörernas korrespondens, alfabetiskt ordnade efter personnamn.   F 6 Handlingar som belyser filmens och filmcensurens historia Artiklar, skrivelser,särtryck etc som belyser den svenska filmens och filmcensurens utveckling. Volym 1 innehåller en samling trycksaker som överförts från biblioteket , de flesta är särtryck av föredrag/ artiklar av biografbyråns tjänstemän. Volymerna 2-7 utgörs av en serie oförtecknat material som benämndes " Diverse skrivelser"; varje volym var dessutom försedd med anteckningen "Kopior". Serien är troligen sammanställd av Erik Skoglund, Biografbyråns chef från mitten av 1950-talet till 1971. Den innehåller bland annat författningar och riksdagstryck inom Biografbyråns intresseområde i vid mening; handlingar som berör speciellt intressanta filmer samt artiklar belysande olika frågor rörande film, filmcensur etc, författade av både tjänstemän vid Biografbyrån och av andra intressenter. Enstaka handlingar rörande Byråns personal förekommer. För nästan hela perioden finns också anteckningar kallade "Chefsdiariestudier", en genomgång av diariet år för år med uppgift om strategiskt viktiga ärenden. De har placerats främst i varje volym.   F 7 Handlingar i skilda ämnen   G 1 Handlingar tillhörande manuella räkenskaper   G 2 Handlingar tillhörande System S   G 3 Handlingar tillhörande redovisningssystemet Cosmos   G 4 Handlingar tillhörande löneuträkningssystem SLÖR   G 5 Handlingar tillhörande redovisningssystemet AGRESSO   G 6 Handlingar tillhörande löneadministrationssystemet PALASSO   K 1 Biografbyråns fotografier Volymen K 1:1 är förvarad i fotobox, K 1:9 är förvarad i foliobox och volymerna 2-8 är förvarade i de ursprungliga emballagen.   Ö 1 Pressklipp Serien i kartonger. Kronologiskt ordnade.   Ö 2 A Handlingar efterlämnade av Marie Louise Ganger, filmcensor 1911-1933: Programblad och stolpaffischer Serien i kartong. Innehåller programblad och stolpaffischer med marginalanteckningar av Pedagogiska sällskapets biografkommittés kontrollanter av filmens kvalitet samt anteckningar om antal besökare, barn och vuxna mellan tiden 1908 - maj 1911.   Ö 2 B Handlingar efterlämnade av Marie Louise Ganger, filmcensor 1911-1933: Pedagogiska sällskapets Biografkommittén handlingar   Ö 2 C Handlingar efterlämnade av Marie Louise Ganger, filmcensor 1911-1933 Listor utsända av Pedagogiska sällskapets Biografkommitté Serien innehåller listor utsända med förslag till sympatiuttalanden för motioner väckta i Riksdagen 1919 av herrarna Clason och Hellgren " I fråga om kontroll öfver programmen för biografföreställningar".