Samlingen Fiske och vattenrätt lades upp på 1840-talet. Senare har större delan av handlingarna återförts till sina ursprungliga placeringar, främst Landskapshandlingar och Kammarkollegiet, första avräkningskontoret.
Innehavare av frälsegods ingav längder över militär rusttjänst vid olika tillfällen under 1600-talet. Bevillningar i proportion till rusttjänstens storlek antogs av adeln till bygget av Riddarhuset 1638, efter danska krigets utbrott 1644, vid landsortsmötena 1657 samt vid riksdagarna 1660 och 1678. Rusttjänstlängder finns i denna samling men också i Krigsarkivet och Riddarhuset. Penningar och längder för kontributionerna 1644 och 1657 inlämnades både till landshövdingarna och räntekammaren, och räkenskaper finns därför i länsräkenskaperna och räntekammarböckerna. För kontributionerna 1675 och 1678 innehåller länsräkenskapernas verifikationer stora sviter av rusttjänstlängder.
Kammarkollegiet bevakade kronans rätt till inkomster, vanligen kronotionde, som var förenade med patronatsrätter (iura patronatus) i Skåne, Halland och Bohuslän. Bestämmelsen kvarstod ännu i kollegiets instruktion 1879, men i och med grundskatternas avskrivning upphörde tvister om kronotionde. Patronatsrätten upphörde 1921. Samlingens ursprung går troligen tillbaka på ett kungligt brev 1722, enligt vilket Kammarkollegiet skull sammanställa dokument om patronatsrättigheterna.