Rämmen-Liljendals bruk  (1764 – 1931)

Organisation (upphörd)

KategoriFöretag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Järnbruk, sågverk)
Alternativa namn
Rämmens bruk
Rämens bruk
Rämen-Liljendals bruk
AB Rämen-Liljendal  (1906 – )
Rämens sågverk
Rämmens sågverk
Österviks sågverk
HistorikJärnbruk 1764-1890, sågverk 1878-1931. Uppköpt av Billeruds AB 1915

ÄLDRE ARKIVHISTORIK:

I ganska sen tid blev Rämenbygden i östra Värmland - ca 4 mil norr om Filipstad - befolkad och föremål för begynnande exploatering. Länge var traktens milsvida skogar endast tillhåll för jägare och fiskare. Bara två fornfynd finns registrerade från Rämens socken. Det var först på 1600-talet som enstaka finnar slog sig ned och bröt bygd.
Då järnhanteringen sköt fart i bergslagen, vars västliga utkant berör Rämen, anlades år 1646 Rämens hytta och vid ungefär samma tidpunkt började gruvfyndigheten i Rämsberg att brytas. På 1740-talet köpte Christoffer Myhrman d.ä. in sig i hyttan och flyttade 1757 till Rämen, då herrgården blivit färdigbyggd. Brukspatron Myhrman anlade vid Rämen ett gjuteri, vilket var grunden till en omfattande bruksrörelse. År 1764 privilegierades, det till Liljendal anlagda, garvstålverket med två hamrar, vilket utnyttjade spilljärn från gjuteriet vid Rämshyttan. Bergsrådet Christoffer Myhrman d.y. övertog vid faderns död 1775 dennes arbete och utökade undan för undan bruksrörelsen bl. a. genom anläggande av Myhrmansfors stångjärnshammare. Även Liljendals bruk utvidgades.
För bygdens näringsliv blev Chr. Myhrman d.ä. och d.y. genom sin driftighet och kulturella gärning av allra största betydelse. Chr. Myhrman d.y.:s söner blev senare ledare för bruken.
På grund av försämrade konjunkturer, långa och dyra transporter och alltför stora ej bärande anläggningar, fick det sedan år 1874 bildade familjeföretaget, stora svårigheter att kämpa emot. År 1884 såldes bruket till Jonas Kjellberg från Göteborg. Järnbruksrörelsen nedlades successivt och 1896 blåstes Rämens hytta ned för sista gången.
En ny epok började nu. I stället för järnet blev träet det som utgjorde råvaran för industrin vid bruket. Utbyggnaden av inlandsbanan förbättrade transportmöjligheterna för de färdiga varorna. Träsliperier anlades vid Oforsen och Liljendal varjämte ett större sågverk byggdes vid Rämen.
Familjebolaget Kjellberg & Söner överlät sina aktier på det nybildade bolaget AB Rämen-Liljendal. Detta bolag köptes år 1916 av Billeruds Aktiebolag och har genom likvidation helt gått upp i sistnämnda bolag. Vid de stora rationaliseringsåtgärdena omkring år 1930 nedlades såväl träsliperierna som sågverket.
Rämens bruk har under sin relativt korta tillvaro en historia fylld av spänning och dramatik. Ej alltid har bruksledning eller bruksarbetare haft det så lätt i de skilda utvecklingsfaserna.
För genomsnittssvensken är namnet Rämen känt, dock ej så mycket för det som ovan skildrats utan för att vårt lands kanske största diktare Esaias Tegnér är med sitt namn förknippat till Rämen. Där hämtade han sin brud, brukspatron Chr. Myhrman d.y.:s dotter Anna, och fann i skog och natur inspiration för sin diktning.
Hänvisningar till orter
Filipstads kommun (Verksamhetsort)
Rämmens församling (Verksamhetsort)
Rämmens landskommun (Verksamhetsort)
ÖverordnadJ A Kjellberg och söner (1884 – 1906)
ÖverordnadLesjöfors AB
Se ävenPersbergs gruvor (Delägare i Persbergs Grufve AB)
Se ävenMyrmansfors
UnderordnadOforsens bruk
Se ävenLiljendals bruk (Rämen och Liljedals bruk hörde ihop med varandra, och bildade 1906 ett gemensamt bolag.)
Se ävenLångbans gruvor (Delägare i Grufveaktiebolaget Långban)
Se ävenNäsrämshyttan
Se ävenDidriksfors bruk
ÖverordnadBillerud AB (1915)
Se ävenFranstorp-Långbansände Järnvägs AB (Rämmens bruk var delägare i Franstorp-Långbansände Järnvägs AB.)
Se ävenNordmarks gruvor (Delägare i Nordmarks Grufve AB)
ReferenskodSE/VA/440
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/UHh2PiR5gKk3VG160QsX70
HuvudkällaTryckt litteratur
Källår2006
SpråkSvenska
ExtraID440
Om postens upprättandeKälla:
Kvarnbratt Thomas, Nycklar till brukssamhället