Frimurarbarnhuset i Stockholm

Grunddata

Referenskod SE/SSA/0816 Länk till posten https://sok.riksarkivet.se/arkiv/ayv307PXLoTIas07jJ6CB3 Omfång 39,4 Hyllmeter  Arkivinstitution Stockholms stadsarkiv (depå: Kungsklippan)

Visa detaljer Dölj detaljer

Innehåll

Ordning & struktur Arkivnr: SSA/14052 Förteckning 816 Förteckning över Frimurarebarnhusets i Stockholm arkiv Inledning (äldre form) Frimurarebarnhuset i Stockholm Inledning Prinsessan Sofia Albertina föddes hösten 1753. Frimurarelogen S:t Jean Auxiliaire (numera Den Nordiska Första) beslöt att huggfästa händelsen genom en bestående insats till samhällets gagn. Då över hälften av våra nyfödda barn avled av brist på allmän vård vid den tiden, väcktes tanken att insamla pengar till ett spädbarnshus. Genom stor offervilja bland frimurarbröder kunde barnhuset starta sin verksamhet redan den 19 december 1753 i förhyrda lokaler i hörnet av Skeppare- och Storgatan på Ladugårdslandet. Barnhuset hade planerats för 20 spädbarn, men redan under de två första timmarna lämnades 24 barn in för vård. Efter en del inledande svårigheter växte barnhusets verksamhet. Genom ett senare efterskänkt lån av Riksens Ständer möjliggjordes 1756 förvärvet av en fastighet vid Malmtorgsgatan 1 där man mottog upp till 100 barn. Fram till 1857 lämnades även understöd åt barn som ej kunde beredas plats på barnhemmet ("barn utomhus"). År 1864 köptes egendomen Kristineberg med Fredhäll och 1867 flyttade barnhuset ut dit, med en expansion som följd. 1925 blev det dags att ånyo skaffa nya lokaler; denna gång köptes Blackeberg och barnhuset flyttade dit 1930. Tidigt insåg man behovet av undervisning för barnen och från 1760-talet till sekelskiftet 1900 drevs barnhuset egen skolverksamhet, tidvis av banbrytande karraktär. Under hela barnhusets verksamhet fäste man stor vikt vid barnens praktiska yrkesutbildning. Antalet barn på barnhuset kulminerade 1934 med 167 barn. Den följande nedgången berodde främst på samhällets sociala omvandlingar. Efter noggran prövning inställdes barnhusverksamheten 1940 och barnhuset ombildades till en stiftelse som i stället skulle verka för barns utbildning genom att dels lämna understöd för lägre skolstudier, dels studielån för högre studier. Utförlig historik och redogörelse för barnhusets verksamhet återfinns i vol F III 1 i tryckta skrifter till 150- och 200-års jubileerna. Stockholm den 26 april 1974 Nicolaus Rockberger

Tillgänglighet

Sekretess Nej

Kontroll

Senast ändrad 2012-02-20 11:02:05

Frimurarebarnhuset i Stockholm Inledning Prinsessan Sofia Albertina föddes hösten 1753. Frimurarelogen S:t Jean Auxiliaire (numera Den Nordiska Första) beslöt att huggfästa händelsen genom en bestående insats till samhällets gagn. Då över hälften av våra nyfödda barn avled av brist på allmän vård vid den tiden, väcktes tanken att insamla pengar till ett spädbarnshus. Genom stor offervilja bland frimurarbröder kunde barnhuset starta sin verksamhet redan den 19 december 1753 i förhyrda lokaler i hörnet av Skeppare- och Storgatan på Ladugårdslandet. Barnhuset hade planerats för 20 spädbarn, men redan under de två första timmarna lämnades 24 barn in för vård. Efter en del inledande svårigheter växte barnhusets verksamhet. Genom ett senare efterskänkt lån av Riksens Ständer möjliggjordes 1756 förvärvet av en fastighet vid Malmtorgsgatan 1 där man mottog upp till 100 barn. Fram till 1857 lämnades även understöd åt barn som ej kunde beredas plats på barnhemmet ("barn utomhus"). År 1864 köptes egendomen Kristineberg med Fredhäll och 1867 flyttade barnhuset ut dit, med en expansion som följd. 1925 blev det dags att ånyo skaffa nya lokaler; denna gång köptes Blackeberg och barnhuset flyttade dit 1930. Tidigt insåg man behovet av undervisning för barnen och från 1760-talet till sekelskiftet 1900 drevs barnhuset egen skolverksamhet, tidvis av banbrytande karraktär. Under hela barnhusets verksamhet fäste man stor vikt vid barnens praktiska yrkesutbildning. Antalet barn på barnhuset kulminerade 1934 med 167 barn. Den följande nedgången berodde främst på samhällets sociala omvandlingar. Efter noggran prövning inställdes barnhusverksamheten 1940 och barnhuset ombildades till en stiftelse som i stället skulle verka för barns utbildning genom att dels lämna understöd för lägre skolstudier, dels studielån för högre studier. Utförlig historik och redogörelse för barnhusets verksamhet återfinns i vol F III 1 i tryckta skrifter till 150- och 200-års jubileerna. Stockholm den 26 april 1974 Nicolaus Rockberger

 Serier (51 st)

Referenskod Titel Anmärkning   A PROTOKOLL Läsesal   A I Direktionens protokoll Flertalet band försedda med register. Åtskilliga band innehåller enstaka bilagor. Fr o m 1892 även registratur.   A II Dublettprotokoll Ej justerade renskrifter med register.   B KONCEPT Läsesal   B I Registratur Fr o m 1808 även inkomna handlingar.   B II Förvaltningsberättelser m m   C DIARIER Ansökningar om intagning eller underhåll. Register över den sökande personen.   D LIGGARE Läsesal   D I Barn inomhus   D II Barn utomhus Vol. 1-21 underhållsböcker, vol. 22-23 adressböcker.   D III Utlämnade kläder   D IV Åtskilliga förteckningar Läsesal   D IV a Hälsotillstånd Serien inb. om ej annat anges. Sjukjournaler om ej annat anges.   D IV b Sparande Förteckning över barnhusbarnens sparbanksböcker   D IV c Barnhusets skola   D IV d Strödda förteckningar rörande barn   D V Administrativa förteckningar Läsesal   D V a Gåvor Löften om frivilliga gåvor vol. 2-6   D V b Lån   D V c Strödda administrativa förteckningar   E INKOMNA HANDLINGAR Läsesal   E I Kardinaldokument Kungl brev, utnämningar m m   E II Korrespondens In- och utgående brev   E III Ansökningar om intagning eller underhåll "Antagna barn"   E IV Övriga inkomna handlingar   F ÄMNESORDNADE HANDLINGAR Läsesal   F I Handlingar rörande barn Läsesal   F I a Handlingar rörande barnen Till underhåll antagna barn   F I b Uttagna barn   F I c Åtskilliga handlingar rörande barn   F II Administrativa handlingar Läsesal   F II a Personalen   F II b Hushållning Matjournaler om ej annat anges.   F II c Kollektmedel   F II d Testamenten och gåvor   F II e Övrig ekonomi   F III Handlingar i åtskilliga ämnen   G RÄKENSKAPER Läsesal   G I Huvudbokföring Läsesal   G I a Huvudböcker Verifikationer bundna i huvudboken t o m 1814 därefter i serie G I b   G I b Huvudboksverifikat T o m 1814 är verifikationerna bundna i huvudböckerna, 1815-1817 förteckning över barnen inomhus.   G I c Inventariejournaler   G II Kassabokföring Läsesal   G II a Huvudkassan Fr o m 1912 Kassabok "I" eller Skattmästarens kassabok   G II b Kassabok II Föreståndarens kassaböcker   G II c Kassaverifikationer Fr o m 1935 även till kassabok II   G II d Kassadagböcker Kassakladd   G III Åtskilliga räkenskaper Läsesal   G III a Bankoböcker "Räkning med Rikens ständers bank"   G III b Diverse   H RITNINGAR OCH HANDLINGAR TILL RITNINGARNA Serien förvaras i kart- och ritningsarkivet. Kartorna förvaras i markerade volymer. NS 9:41-42 saknades vid inventering 1998, därvarav lucka i serien.