Om de olika samlingarna
Fanritningar
Kärnan i denna samling utgörs av från Arméförvaltningens intendentsdepartement överlämnade modellritningar från modellkammaren. Det är handritade bilder av svenska regements- och kompanifanor, indelade i tre serier.
Finska handritade kartor
Samlingen är ordnad enligt 1930-talets administrativa indelning av Finland i huvudgrupperna general-, läns-, härads- och gränskartor.
Finska rekognosceringsverket
Under 1700-talet utfördes flera stora gränsrekognosceringar och kartläggningsarbeten i sydöstra Finland, den första 1721–1741, en på 1760-talet och en från mitten av 1770-talet. Arbetet fortsatte på 1800-talet inom Fältmätningskåren.
Rekognosceringskartorna utgör förmodligen de äldsta kända militärtopografiska kartorna i världen. Samlingen är delad i två huvudserier. Serie A omfattar de kartor vilka med stor säkerhet ritats av rekognosceringsverkets personal. Serie B utgörs av insamlade lantmäterikartor.
Fordon
Fordon är en liten samling typritningar och planscher föreställande hästförspända vagnar med tillbehör, samt järnvägsvagnar, lavetter, båtar och pontoner. Liknande ritningar finns också i samlingen Tält och byggnader.
Fortifikationen
I Fortifikationens arkiv ingår en serie med drygt 300 övervägande handritade och handkolorerade ritningar, de äldsta från 1640-talet, de yngsta från 1890-talet. Ritningarna, som tillhör avdelningen Chefsexpeditionen, uppvisar en stor spännvidd. I serien finns ritningar till såväl enskilda byggnader, som bagerier och brygghus, kyrkor och magasin som till tekniska installationer exempelvis slussverk, rustverk, pallisader och krigsbromateriel.
Fortifikationsförvaltningens ritningar
Fortifikationsförvaltningens (med föregångares) ritningar beskriver framför allt militära byggnader, någon gång andra anläggningar. De har levererats i många omgångar, som bildar underarkiv. Fr.o.m. serie C är leveranserna ordnade efter etablissementsnummer. Detta nummer motsvarar t.ex. en garnison, eller en ort med militära byggnader. Stora städer eller städer med flera garnisoner kan ha flera etablissementsnummer. Ett register efter orter i alfabetisk ordning med etablissementsnummer har bilagts som en pdf. När man vet rätt etablissementsnummer kan man söka efter ritningar. Man bör söka i alla leveransbestånden.
Tre undantag är underarkiv D som härstammar från en särskild byrå, Markbyrån, underarkiv H som består av kartor och stadsplaner från Byggnadsbyrån samt underarkiv I, som är hemliga ritningar från Befästningsbyrån.
Generalfälttygmästarens ritningssamling
I Generalfälttygmästarens ritningssamling hittar man ca 1 100 ritningar och kartor. Med många undantag är huvudämnet byggnader, fästningar, platser och anordningar med anknytning till artilleriet.
Handritade kartverk
Samlingen omfattar handritade och tryckta handkolorerade kartor i original, samtida eller senare kopior som är eller har varit inbundna i sammanhållna kartverk. Totalt omfattar samlingen 1 725 kartor i 25 volymer. Kartorna kan vara utförda av en eller flera personer och ett verk kan omfatta vitt skilda områden såväl geografiskt som innehållsmässigt. Till de viktigaste objekten hör Olof Hansson Örnehufvuds "Svensche Plante Booken", Heinrichs Thomes kartbok och två volymer av Erik Dahlbergh.
Hermelinska samlingen
Samuel Gustaf Hermelin påbörjade år 1795 en atlas över Sverige och Finland. Som underlag hade han denna samling kartor av skiftande ursprung. 1833 fick samlingen sin hemvist vid Topografiska kåren, Krigsarkivets föregångare.
Historiska planscher
Historiska planscher är en samling kopparstick, litografier m.m. som föreställer historiska händelser – oftast slag, belägringar o.dyl. Många av dem är tillkomna i propagandasyfte. Den tidsangivelse som anges syftar på när händelsen ägde rum. Planschen kan vara framställd vid en helt annan tidpunkt.
Kungsboken
Kungsboken består av en ursprunligen inbunden samling "chartor, siökort och mappar sambt journaler, relationer och batailler" som gått i arv inom kungafamiljen från Karl XI och Karl XII:s dagar. Boken kom till Kungliga biblioteket år 1792 och sedermera till Krigsarkivet. De flesta årtal som anges i förteckningen är osäkra.
Marinens ritningar
Samlingen består av handritade ritningar över svenska och utländska fartyg såväl sammanställningsritningar som detaljritningar. Vidare ingår ritningar till fartygens maskiner och bestyckning. Samlingen omfattar även ett betydande antal kartor och ritningar över marina områden och byggnader i Sverige, uppdelade i Karlskrona station, Stockholms station och Göteborgs station. Totalt omfattar samlingen 29 129 ritningar.
Siegroth, Gustav Adolf von, arkiv
Gustaf Adolf von Siegroth (1725–1802) byggde upp en kart- och ritningssamling under sin tid som chef för Södermanlands regemente, främst tänkt att användas i officersutbildningen. Samlingen är en deposition från Kunglig Södermanlands regementes officerares kamratförening.
Sjökarteverket
Sjökarteverkets arkiv innehåller kartmaterial från verket och dess föregångare. Samlingen omfattar totalt 1 695 historiska hydrografiska kartor och sjökort, de äldsta från 1600-talets senare hälft. De flesta är handritade och merparten visar svenska vatten och de områden som en gång tillhört Sverige. Men exempel finns även på sjökort över övriga Östersjön och vatten i Västeuropa, Amerika och Afrika. I arkivet finns även en samling med tryckta sjöatlaser.
Sverige, stads- och fästningsplaner
Samlingen har skapats i Krigsarkivet redan i början av 1800-talet och omfattar handritade kartor, ritningar och planer över svenska orter och befästningar. De flesta planer har gjorts inom Fortifikationen och de fortifikatoriska egenskaperna hos en ort står då i centrum. Ritningar från Fortifikationen är indelade i:
– Relationer, som är årliga redovisningar av fästningsarbeten som utförts under året
– Förslag, det kommande årets planerade arbeten
– Planer, resterande ritningar.
Till samlingen hör även ett antal buntar med skriftligt material och ritningar rörande speciella fästningar.
Sverige, topografiska kartor
Samlingen Sverige, topografiska kartor består av 3 578 topografiska kartor över Sverige samt gränserna mot grannländerna och farvattnen i och runt Sverige. Många är handritade, men det finns också åtskilliga exempel på tryckta kartor i varierande storlek. De äldsta kartorna kan dateras till sent 1500-tal, de yngsta är från 1980-talet. Men den största delen är från 1700- och 1800-talen. Som de flesta av Krigsarkivets kartsamlingar har också denna samling skapats genom den funktion som militärt kartarkiv Krigsarkivet hade från grundandet 1805. De topografiska kartorna har olika ursprung och har skapats för olika syften. En del har sitt ursprung i Fortifikationen - som länge hade ansvaret för den militära karteringen – medan andra har kommit via den kungliga kartsamlingen, som överfördes till Krigsarkivet vid dess grundade, genom ett aktivt insamlingsarbete eller inköp av privata kartsamlingar. Samlingen har sedan sammanförts efter en geografisk indelning och kategorisering. De så kallade generalkartorna visar ett helt område, ofta ett landskap, medan de så kallade detaljkartorna följaktligen visar mindre delar av ett landskap. Vidare finns i samlingen också exempel på hydrografiska kartor, kartor över strömmar och vattendrag och gränskartor. Också dessa är ofta uppdelade i kategorierna generalkartor och detaljkartor.
Sveriges krig
Samlingen har skapats i Krigsarkivet redan i början av 1800-talet och omfattar handritade kartor och planer över krigshändelser i vilka Sverige deltagit. De avbildar t.ex. fältslag, belägringar, marscher, läger o.dyl. De flesta kartor har gjorts inom Fortifikationen.
Tryckta stadsplaner
Tryckta stadsplaner är just en samling tryckta stadsplaner över svenska städer och samhällen. Enstaka är från 1600–1700-talet, men de flesta är yngre.
Utländska kartor
Samlingen består av ca. 13 600 kartor från alla världsdelar, även om mer än 90% visar Europa eller Medelhavsområdet. Kartorna avbildar hela länder eller regioner och kallas då generalkartor eller mindre områden och kallas då detaljkartor. I många fall finns även underindelningarna postkartor, vägkartor och hydrografiska kartor – de senare inriktade på farleder till havs och på floder. Större delen av denna mestadels tryckta men delvis även handritade samling härstammar från den svenska Fortifikationen, där officerare har bedrivit insamling av kartor i utlandet.
Kartorna ligger samlade efter världsdel och inom Europa dessutom efter land. Men landsindelningen som använts härstammar från tiden efter Napoleonkrigen! Kartorna över Tyskland har också en speciell indelning, som till delar följer de stora flodernas dräneringsområden. Dessutom är Preussen, Pommern, Rügen, Mecklenburg och Schwerin utbrutna för sig.
De äldsta kartorna är från slutet av 1500-talet och de yngsta från början av 1900-talet. Yngre topografiska kartor hittar man därefter i "Moderna kartsamlingen".
Tält och byggnader
Samlingen innehåller huvudsakligen typritningar till officersboställen och andra byggnader, tält och en del fordon.
Uniformsplanscher
Uniformsplanscher är en samling stick, litografier och tryck av uniformer och uniformsdetaljer. Jämför Uniformsritningar som innehåller mestadels handritade ritningar.
Uniformsritningar
Samlingen Uniformsritningar består av teckningar och akvareller av uniformer, dels verkliga uniformer dels utkast eller modeller till nya sådana.
Utländska krigsplaner
Samlingen Utländska krigsplaner är skapad i Krigsarkivet redan från grundandet 1805 utifrån kartor insamlade av svenska militärer m.fl källor eller rekonstruktioner i krigshistoriskt syfte. Gemensamt för dem är att de skildrar krigshändelser där Sverige inte deltagit.
Utländska stads- och fästningsplaner
Samlingen består av ca. 7 000 kartor av vilka 5 000 nu publiceras. De avbildar städer och fästningar från hela världen och är ofta handritade. Större delen av samlingen härstammar från den svenska Fortifikationen, där officerare har bedrivit insamling av kartor och ibland även ritat egna på plats i utlandet. Huvudintresset är förstås militärt – befästningar och försvarsverk blir alltid noggrant nedtecknade, medan bostadshus o.dyl. ofta behandlas mindre noga.
Kartorna ligger samlade efter världsdel och inom Europa dessutom efter land. Men landsindelningen som använts härstammar från tiden efter Napoleonkrigen! Balkanländerna hittar man alltså under Turkiet, stora delar av de baltiska länderna ligger samlade under rubriken Östersjöprovinserna och Island ligger under Danmark för att bara ta några exempel på att gränserna idag skiljer sig rätt rejält från då. Likaså är många städer namngivna på tyska – Kaliningrad heter Königsberg i samlingen, Tallinn heter Reval osv. Ett register som tar upp de olika namnvarianterna hittar du här: http://riksarkivet.se/ortsnamnsregister-kartsamlingar
De finska kartorna har inte skannats ännu eftersom dessa redan var säkerhetsfilmade.
Wiblingen, Fredrik Adolfs samling
Fredrik Adolf Wiblingen (1756–1805) beviljades år 1792 privilegium på "ett allmänt kartkopie- och ritningskontor" i Stockholm. Wiblingen kopierade i huvudsak kartor åt enskilda uppdragsgivare. Huvuddelen av originalen förvarades hos Allmänna Brand- och försäkringsverket till vilket magistraten i rikets städer blivit ålagda, enligt kungörelse år 1782, att insända en stadskarta. Redan under början av 1800-talet har Wiblingens samling överförts till Krigsarkivet.