Arkiv

Svenska fotografers förbund

Grunddata

Referenskod

SE/RA/730928

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/y9WEqGFUa2VVCUHVQLktx6

Omfång

7 Hyllmeter

Datering

1895

(Tidsomfång)

Villkor

Nej

Arkivinstitution

Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)

Arkivbildare/upphov

Svenska fotografers förbund. SFF

Kategori: Förening

Innehåll

Inledning (äldre form)

Historik

Svenska Fotografernas Förbund (SFF) stiftades i Stockholm 1895 och är den äldsta och största intresseorganisationen för yrkesfotografer i Sverige och fortfarande aktivt. Förbundet har sedan bildandet verkat för fotografyrkets och fotografiska bildskapares intressen i juridiskt, ekonomiskt
och ideellt hänseende. SFFs främsta uppgift är fortsatt att stärka och utveckla yrkes- och marknadsvillkoren för yrkesverksamma inom fotografi, där såväl yrkeskompetens som upphovsrätt respekteras, samt där kvalitet är självklarhet för alla bildköpare och bildkonsumenter.

Förbundet är sedan starten engagerad i kulturpolitiken och representerar kåren i olika organisationer, samarbetsnämnder och stipendiesammanhang.
Förbundets organ är sedan 1895 Fotografisk Tidskrift som började ges ut 1888. Tidskriften var då organ även för Fotografiska Föreningen i Stockholm, stiftad även den 1888, samt andra fotografiskt inriktade föreningar i Norden.
Föreningarna utgjorde mötesplatser för både amatörfotografer och
yrkesfotografer med demonstrationer kring tekniska nyheter, ordnandet av utställningar och trevliga samkväm. Fotografins utveckling var snabb och marknaden starkt växande.

I 1890-talets mitt framstod ett nationellt samlande förbund för fotografernas egna intressen allt viktigare. Den 9 oktober 1895 beslöts i ett konstituerande möte att bilda Svenska Fotografernas Förbund. Året därpå hade man över 100 medlemmar. 1911 sker en utbrytning, och SFF m.fl driver tidskriften Svenska Fotografen till 1916. Fotografiska Föreningens medlemmar medverkade både i tidskriften och i SFF, och man åtföljdes i stora drag fram till 1916 då Fotografiska Föreningen startade Nordisk Tidskrift för Fotografi, och SFF ensamt
övertog utgivningen av Fotografisk Tidskrift med tillägget Svensk från 1917.

Byte till ursprungsnamnet sker 1987. Fotografiska Föreningen spelade fortsatt en stor roll, bl a genom sitt omfattande fotografiska bibliotek och arbete med utställningar, t ex 1939 då man gemensamt firade Fotografin 100 år.
Föreningens bokbestånd tilldelades senare i gåva Fotografiska Museets Vänner (FMV) och finns idag på Konstbiblioteket.

Frågan om kretsföreningar ute i landet hade förts på tal tidigt och väcktes åter på sommarmötet 1907. 1912 stiftade i Lund medlemmar verksamma i södra Sverige den första av sammantaget sex kretsar, Södra kretsen. 1915 i Linköping stiftades Östra kretsen och 1917 stiftades i Sundsvall
Norrlandskretsen och i Göteborg Västra kretsen. Ur Stockholmskretsen, stiftad 1919, bröts 1924 ut medlemmar som var verksamma utanför Stockholmsområdet och bildade Mellersta kretsen, stiftad i
Västerås samma år. Enligt stadgarna var nu medlem i förbundet tillhörig den krets inom vilket område man hade sin verksamhet. Med bildandet av kretsarna kom förbundet att bli mer aktivt rikstäckande. Initialt var kretsarna självständiga gentemot förbundet, med egna stadgar,. Man ordnade föredrag, tävlingar, utställningar och andra träffar förutom årsmöten, egna och den förbundsgemensamma. Flera aktiva i kretsstyrelserna var också i olika grad utsedda att verka i förbundets styrelse.

Omorganisation av SFF har skett vid flera tillfällen, bl a kring 1920, med initierande av arbetsutskott. Sekreteraren hade uppdraget att vara ordföranden behjälplig och bistå styrelsen, och skötte detta tidvis vid sidan av sin yrkesutövning. Samtiden kring 1936 kom dock att kräva mer.
Löpande ärenden, verkställande av utredningar, organisationsåtgärder menade man behövde en ombudsman, som också skulle sköta kontakten med kretsarna och medlemmarna. Ordförandeposten har innehafts av namnkunniga fotografer och utbildare:
Gösta Florman (1895-1900),
Ernst Florman (1900-1937),
Edvard Welinder (1937-1953),
KW Gullers (1953-1957), Curt
Götlin (1957-1960),
Stig Grip (1960-1963 och 1969-1971),
Inga Ohlsén (1963-1964),
Jöran Cassel (1964-1967),
Gunnar Hällås (1967-1969),
Olle Åkerström (1971-1975),
Lars T Jacobson (1975-1979),
Leif Hasselberg (1979-1980),
Georg Sessler (1980-1982),
Calldick Lundblad (1982-1985),
Bengt Wanselius (1985-1988),
Stefan Ohlsson (1988-1997),
Åke Hedström (1997-2000) Åke
Sandström (2000-2009),
Pelle Kronestedt (2009-2010),
Lotta Schwartz (2011-2014).

Kretsarna kom att föra en mer tynande tillvaro efter 1960-talets början. Mer specifika inriktningar inom fotografin och i yrkesrollen krävde en annan slags organisation för att tillvarata medlemmarnas intressen och problematik. Av kretsarna tyck främst Mellersta kretsen och Norrlandskretsen varit oavbrutet aktiva in på 2000-talet. Norrlandskretsen initierade mer rikstäckande möten med start på 1990-talet, i Piteå, som snart kom att namnas Norrlandsdagarna.
Under 1960-talet framstod således behovet av fack-eller branschtillhörighet allt viktigare.

Några sektioner var kortlivade inom förbundet, andra kom till. 1966 bildades arbetsgrupper för områdena Porträtt, Reklam och Press. En sektion för porträttfotografer startade 1969, Porträttfotografernas Riksorganisation (PRO). 1972 formerades tydligare sektionerna i Porträttfotografernas Riksförbund,
Sektionen för reklam och kommersiell fotografi samt Fotoförfattar-och illustratörsektionen. Sektionen för anställda stadgades 1976 men upphörde redan 1982. Det året hade föreslagits en femte sektion, som dock inte kom till stånd förrän 1984, Allmänna sektionen, för medlemmar som
inte tillhör någon av de andra. Sektionerna hade egna stadgar och verksamheter. År 2022 är Fotoförfattar-och illustratörsektionen den enda kvarvarande, med namnändringen till Fotoförfattarna. Sektionen har varit stadigt aktiv och utåriktad i sin verksamhet sedan 1972.

Förbundet stiftades i akt och mening för att arbeta för yrkesfotografernas villkor; i början av 1900-talet med en understödsfond och platsförmedling; med informativa matriklar och kampanjer, prisfrågor och rätten till sina bilder. Redan i starten var förbundet engagerad med utställningsverksamhet, utgivandet av skrifter och har kontinuerligt bedrivit kurser, seminarier och iståndsatt yrkeskolor. Under 1970-talet stärktes SFF:s roll ytterligare som remissinstans och med rådgivning angående upphovsrättsliga frågor. Förbundet avger yttranden och synpunkter i olika utredningar, enskilt och i samarbete med organisationer som Bildleverantörernas Förening (BLT), BONUS, KLYS, Pyramide, Copyswede mfl.

Den fotografiska bildens historia och de tekniska förändringarna påverkar och utvecklar. SFF har återkommande varit drivande angående vikten av ett Fotografiskt museum där den fotografiska bildens alla aspekter kan få en plats, och som förbundet i hög grad är kunnig i.Med hänvisning till fördjupad ingång till förbundets historia, har lagts till i F1:2 Jenny Morellis
texter från 2020 om förbundets historia respektive Fotografisk Tidskrifts, och Björn Axel Johanssons texter publicerade på SFF:s hemsida under 2021-2022.

Arkivbeskrivning

Svenska Fotografernas Förbund benämner sig sedan slutet av 1990-talet som Svenska Fotografers förbund. Inför arkivering och överlämning till Riksarkivet har det ursprungliga namnet från 1895 valts. En flytt från dåvarande lokaler till nya under 2021 föranledde förbundskansliet att tillsammans
med Björn Axel Johansson gå igenom ett omfattande material i pärmar och boxar, ett urval som undertecknad ordnat och förtecknat hösten 2022 med ekonomiskt bidrag från Riksantikvarieämbetet.

Förbundets´arkiv, som det nu gestaltar sig, har betoning på åren mellan 1965-2011. Kvarvarande handlingar täcker inte förbundets alla år och verksamheter; en samlad historik saknas. Inga jubileumsskrifter har skrivits, undantaget den mer allmänt fotohistoriskt hållna Centennium (del 1), utgiven av SFF 2007.

Förbundet har sedan bildandet haft många adresser, och material har med all sannolikhet varit placerade hos enskilda personer, förlorats och enligt uppgift, kastats. Förbundets organ, Fotografisk Tidskrift, är dock en innehållsrik och kompletterande källa. Arkivet har rensats på extra exemplar, vilket har varit många pga av sektionerna och kretsarna. Där inga originalhandlingar funnits har dessa fyllt luckor, i bl a A-serierna.

En kartong innehöll en handskriven, drygt 450-sidig text som beskriver, utifrån protokoll och egen vetskap, förbundets utveckling och diskussioner som förts, från 1895 till 1939. Möjligtvis är det någon som sökt sammanställa en historik inför förbundets 50-års jubileum 1945. Denna ”redogörelse” är ett viktigt dokument i arkivet och återfinns i F1:1.

Kretsarna runtom i landet har efterlämnat få spår, även vid sökning hos andra arkiv och institutioner. Undantaget är Stockholmskretsen och Mellersta kretsen som nu arkiverats. Mellersta kretsen hade material att hämta 2021, bl a från förbundet inkommen korrespondens såsom protokoll och medlemsärenden. För att förenkla forskningen i arkivet, har dessa lagts i serier som rör
handlingstypen och inte processen. Med dessa och andra kvarlämnade handlingar från kretsen, har därför en del luckor kunnat fyllas för centralförbundet, om än inte med original. Mellersta kretsens
sekreterare, hovfotograf Curt Götlin, verksam i Örebro, var mycket aktiv under 1940 och 1950-talen och tillika förbundets ordförande en tid.
Från Stockholmskretsen finns i arkivet (F2) bl a program angående föredrag och två gästböcker som speglar en aktiv krets med namnkunniga medlemmar.

Protokoll från årsmöten, styrelse- och utskottsmöten, från kretsarna och sektionerna ger en bra och bärande kunskap om förbundets arbete och frågor jämte de sammanfattande verksamhetsberättelserna. Verksamhetsberättelser, skrivelser, protokoll, bekräftande av ansökta medlemskap, föredrag,
kurser, stipendiater – all denna information publicerades i Fotografisk Tidskrift, liksom motioner, svar på remisser och enkäter som utgjorde underlag för styrelsens sammanträden och årskongresser. Fotografisk Tidskrift utgör därför ett oundgängligt komplement. Den digra medlemsinformationen i
tidskriften fasas allteftersom ut i och med de utskick, SFF-nytt, som i arkivet finns i serie B3 för åren från 1992-2009, och med implementerande av hemsida och samtidens digitala utskick.

SFF var mycket tidiga vad gäller kunskap om it-utveckling och den digitala omvälvningen i bildanvändning och som kreativt verktyg. I serien Ö2 finns handlingar från slutet av 1990-talet från en förening, Den digitala salongen, som dåvarande ordförande i SFF var engagerad i. Förbundets korrespondens i serie E1 domineras av 1970-talet, och är sökbart efter ärenden. Serie F1
vol 3-12 har utgjort kansliets handlingar samlade i årsvisa pärmar där för vissa år protokoll och underlag till protokoll brutits ut för att skapa löpande serie i A2.

På kontoret har sedan 1970-talet omkring fyra personer samtidigt varit anställda, men några personalhandlingar har inte påträffats.
Medlemmar kan sökas i serie D1 med medlemsförteckningar i tryck och som uttagna listor. Medlemsförteckningar finns även i B2 (Prisguider) och bland kretsarna handlingar, F2. Inträden kansökas i protokollen, bästa källa är dock Fotografisk Tidskrift. Mellersta kretsen har ansökningar
ombudsmannen tillsänt, se E2. SFF var engagerade i debatten om ett Fotografisk Museum, och agerade genom Fotografiska Museets Vänner (FMV), vilka under tidigt 1960-tal tillskänktes böcker, fotografier och kamerautrustning från flera håll som en start. Förbundet deponerade över 2000 fotografier och
flertal fotografiska tidskrifter när museet formerades inom Moderna museet som då fortfarande tidigt 1970-tal hörde till Nationalmuseum. Enstaka fotografier som t ex rör förbundets kongresser och utställningar finns bl a i arkiv på Nordiska museet (Kerstin Bernhards arkiv) och i Stockholms
Stadsmuseum. Man kan ändå undra, om det inte borde funnits en större fotografisk samling i förbundets äldre material, nu finns bl a diapositiv som troligen använts vid föredrag om och en mindre samling fotografier, se K1 som förvaras hos SFF.

Frågan innefattar även det bibliotek SFF tycks ha haft från
sekelskiftet 1900, eller om det är delar av biblioteket som kom att helt höra till Fotografiska Föreningen; frågor som kräver mer efterforskning.

Stockholm 2022-11-07
Corinne Ericson Reuterswärd

Tillgänglighet

Deposition

Kontroll

Skapad	2022-11-18 17:12:05
Senast ändrad	2023-03-27 18:03:19

Sökhjälp: arkiv