SDHK-nr: 200

Svenskt Diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven

Datering

1164 utan dag^*

Innehåll

Ärkebiskop Stefan i Uppsala sliter en långvarig tvist mellan en 'åt Gud vigd' (se kommentar) kvinna vid namn Dotter och hennes enda son Gere på så sätt, att, sedan hennes fädernearv överlåtits på sonen, för den händelse han skulle överleva modern, gården Viby med alla tillhörigheter skulle behållas i klosterbrödernas eviga ägo tillika med tre marks avrad från gårdarna Skottsila (Knivsta socken), Ekhamn (Vassunda socken), Hova (Odensala socken), Vallby (Hagby eller Håbo-Tibble socken), Dalby (Dalby socken), Solsta (Frösunda socken) och Målsta (Husby-Långhundra socken) och en fjärde marks avrad under kvinnans livstid från gården Flamsaker (Odensala socken). Dessutom skänker ärkebiskopen själv en mark årligen till (klostret i) Viby.

Utfärdaren beseglar tillsammans med kung K(arl Sverkersson).

Vittnen är kung K(arl), riddaren Ulf, Kol i Sko, Björn i Ström, Peter från Västergötland, prosten Johannes i Sigtuna, prosten Valter i Enköping, prosten Rikard i Västerås och flera andra, 'alltför många att räkna upp här'.

Språk

latin

Källor

Original: Or. perg., Sv. Riksarkivet (SE/RA/0101; stort format) bilder
Eftermedeltida avskrifter: Peringskiöld: E 4, E 36; Örnhielm: XI p. 681-3
Fotokopia: färgdia RA och DK

Brevtext

Jn nomine sancte et jndiuidue trinitatis ego Stephanus vpsalensis archiepiscopus notwm facio tam presentibus quam futuris, quod dissensionem nimis inhonestam diuque protractam que inter probate uite ac deo dicate feminam doter nomine. filiumque eius nomine gere deo auxiliante cum consensu utriusque terminauimus. ea uidelicet ratione. ut supradicta deo dicata mulier cunctis patrimoniis iure sibi hereditario derelictis. filio eius unico. gere uidelicet superius memorato si matrem suprauixerit traditis. ipsa uillam Wicbu nomine cum omnibus appendiciis. pratis uidelicet et siluis. piscationibus ac cunctis necessariis eidem uille attinentibus libere in perpetuum religiosis ibidem uiris deo seruientibus possidendam acceperit. Huic quoque loco et pactioni additus est trium marcarum census perpetuo possidendus. qui uulgo aueret uocatur. que hic annotare cura diligenti curavimus. Jn uilla scutle marca. et X. solidi. Jn uilla ekam. XIII. solidi. Jn uilla hoa. solidus. et quarta pars solidi. Jn uilla Walby. VI. solidi. Jn uilla dalby. IIII. solidi. Jn uilla solestam. VIII. solidi. Jn uilla molstathe. VI. solidi. Quarta marca suprascriptis tribus addita est. dum scilicet presentis uite sepedicta femina fungitur officio. in uilla que flomsakre nuncupatur. Ego quoque dei gratia. S. archyepiscopus qui huius conditionis et pacis post deum auctor extiti. ad eundem locum Wibu annuatim marcam in meorum remissionem peccatorum cum multorum dedi testimonio. Et ut hec iugiter rata et inconuulsa permaneant. tam domini regis. K. quam nostri sigilli hanc cartam inpressione signauimus. et hanc pactionem. siue conuentionem. dationemue infringentes. perpetue anathematis uinculis si non resipuerint ex auctoritate domini nostri iesu christi. genitricis quoque perpetue uirginis MARIE eiusdem domini nostri omniumque sanctorum obligamus. Huius uero rei testes sunt. dominus. K. rex sueonum atque gothorum Wlf comes. Coli de sco. Biorn de streme. Petrus quoque de occidentali gocia. Johannes prepositus de sictonia. Walterus prepositus de enescopinge. Ricardus prepositus de arusia. Et alii multi quorum hic nomina recitare longum duximus.

Sigill

1. Konungens, Tab. 2. n:o 1; 2. Ärke-Biskopens, Tab. 3. n:o 1. i rött vax på gula snodder, finnas, ehuru något skadade.

Tryckt

se pdf av tryck

Faksimil

Se litt. o. komm.

Litteratur och kommentar

Kvinnan Dotter omtalas i brevtexten dels såsom ”probate uite et deo dicate”, d.v.s. ”redlig och from”, och dels såsom ”deo dicata”, d.v.s. ”vigd åt Gud”; det senare kan möjligen indikera att hon ämnade gå i kloster, och att tvisten rörande hennes ägodelar uppstått p.g.a. detta.

Jfr DS 63/SDHK nr 213 och DS 64/SDHK nr 214 (1167 u.d.).

Se DMS, Uppland 1:10, s. 168 ff.

Se L. Ersgård (ed.) Munkar och magnater vid Vättern (2012), s. 249.

Observera den utförliga beskrivningen av sigillen hos Örnhielm (XI p. 683), trots att brevet där är avskrivet efter ”Kongl. Archivi grøna Pappers Copiebook”. Färgfoton av sigillen finns i Medeltida Småkonst (1997), s. 13 (ärkebiskopens) och s. 49 (Karl Sverkerssons).

Plansch i Sv. folket genom tiderna, II (1938), s. 70-71; foto i R. Edenheim - Hans A. Lidén, Julita kloster (Antikvariskt arkiv 62), s. 8, i M. Collmar, Strängnäs stifts herdaminne, I (1977), s. 602, i Uppsala stads historia, VII (1986), s. 68-9, och i Viking og Hvidekrist... (1992), s. 41 (i färg). Se äv. C.I. Ståhle, ”De medeltida ledungsskatterna”, HT 1941, s. 201f. Övers. finns i lådan ”Strödda utskrifter...”, I, på Diplomatariet. Se Holmbergs kort för ytterligare om tryck och översättningar.

Senast ändrad

2023-12-04

*Datumkommentar: 1164-1167