Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Östermalms arbetsstuga


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/2484
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/Cinml43r5qEoSEu0cEs7I3
ExtraID2484
Omfång
1,45 Hyllmeter 
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Kungsklippan)

Innehåll

Inledning (äldre form)Arkivbeskrivning över
Östermalms arbetsstugas arkiv 1887-2001



Historik
Östermalms arbetsstuga inrättades den 15 mars 1888 på Storgatan 12 som den fjärde arbetsstugan i Stockholm. De tre tidigare var: Adolf Fredriks (1886), Katarina (1887) och Kungsholmens arbetsstuga (1888).

En arbetsstuga var ”ett slags hem, der fattiga barn under sina fritider få tillfälle att på ett gagneligt sätt sysselsätta sig och lära sig nyttiga arbeten, på samma gång de erhålla en måltid såsom lön för detta sitt arbete” (citat ur arkivet, Handlingar rörande jubiléer, serie F6).
Barnen som fick gå dit var mellan 7 och 13 år och hade sina föräldrar sysselsatta utanför hemmet. En avgift togs för varje barn beroende på föräldrars ekonomi. Det fanns olika arbetsordningar för flickor och pojkar. De arbeten som förekom var exempelvis spånflätning, korgmakeri, lövsågning, knytning, klädsömnad, strumpstoppning, skomakeri, snickeri och enkla metallarbeten. Barnen fick vistas i stugan mellan 17 och 19 på eftermiddagar under två dagar i veckan. Varje barn hade ett slags ID-nummer och deras arbeten märktes med detta nummer. De färdiga arbeten såldes sedan i samband med utställningar två gånger om året på Grand Hotell.

Verksamheten i Östermalms arbetsstuga styrdes genom en förening. Inkomsterna bestod av anslag från kommunen och församlingen samt medlemsavgifter och tillfälliga bidrag. Även inkomsterna från sålda arbeten och räntorna av aktier och fonder (donationer) utgjorde en väsentlig del av budgeten. 1889 bildades Centralkommittén för Stockholms arbetsstugor för att tillgodose behovet av samverkan mellan de olika arbetsstugornas styrelser.

1893 inrättades ytterligare en arbetsstuga under namnet Nya arbetsstugan på Styrmansgatan 22. Även denna arbetsstuga förvaltades av Föreningen Östermalms arbetsstuga. 1905 avslutades dock verksamheten vid Nya arbetsstugan på Östermalm och verksamheten överflyttades till Johannes församling.

1944 bytte Östermalms arbetstuga namn till Östermalms Eftermiddagshem och Barnträdgård, ett namn som bättre speglade verksamhetens dåvarande inriktning. Fokuseringen hade flyttats från arbete till fritidssysslor, lek och läxläsning. Föreningen bytte namn igen 1966, nu till Barnstugu­föreningen Östermalms fritidshem. Så här beskrevs fritidshemmets uppgift 1988 ”Fritids­­hemmets främsta uppgift är att ge barn i de lägre skolåldrarna omsorg under föräldrars/ vårdnadshavares förvärvsarbete eller studier…att ge barnen vardagslivsträning - som stimulerar till självständighet och trygghet…”
(citat ur arkivet, Handlingar rörande jubiléer, serie F6). Därmed var arbetsstugans ursprungliga syfte med ”att lära barnen nyttiga arbeten” borta.

Vid årskiftet 2000/2001 upphörde verksamheten på Östermalms fritidshem. Föreningen skänkte sin kapitalbehållning på ca 338 000 kronor till Stiftelsen Scouternas Vänner i Hedvig Eleonora (Hedvig Eleonora Scoutgård).


Namnformer som förekommit
Östermalms arbetsstuga 1888-1944
Östermalms Eftermiddagshem och Barnträdgård 1944-1966
Östermalms Fritidshem 1966-2000

Några adresser
Storgatan 12 1888-1893
Kaptensgatan 7A 1893-
Karlavägen 57 -1913
Karlavägen 32 1913-1928
Artillerigatan 55 1928-1930
Hedvig Eleonoragården 1930-1934
Tyskbagaregatan 11 1935-1974
Linnégatan 35 1975-2000

Dessutom omnämns Sibyllegatan 50B (1950-talet) och Jungfrugatan 40 (1960-talet) i arkivet.


Arkivet
Östermalms arbetsstugas arkiv omfattar tiden 1887-2001. Materialet levererades till Stockholms stadsarkiv i två omgångar. Den första och största leveransen skedde 1999 (accessionsnr: 70/99) av Gudrun von Walden (f.d. föreståndarinna på Östermalms fritidshem). Arkivets omfattning var 2,5 hyllmeter och det var ordnat i pärmar och buntar/högar.
En tilläggs­leverans skedde den 11 januari 2002 (accessionsnr: 3/02) och omfattade 0,1 hyllmeter ekonomiska handlingar. Detta material levererades av Ebba Wiberg (styrelseledamot sedan 1970-talet).


Förteckningsarbetet
Materialet har till synes tidigare genomgått vissa ordningsarbeten som dock inte ledde till någon färdig förteckning. Allt låg i olika högar utspridda på ca 8 hyllmeter.

Först genomgicks hela materialet för att skapa en bild över arkivbildaren och arkivet. Protokollen innehöll genomgående bilagor i form av inkomna, utgående samt ekonomiska handlingar. För att bevara proveniensen bröts inte dessa ur utan förtecknades under ”Årsmötes- och styrelseprotokoll med handlingar” (serie A1). Detta gäller även alla inkomna och utgående handlingar som finns samlade och sorterade efter årtal under ”Korrespondens” (serie E1).

Som modell för förteckningen användes det sk. Allmänna arkivschemat med vissa modifikationer. Dessa innebär - som tidigare framgått - att in- och utgående handlingar inte
skiljs ur och att styrelseprotokollen inte redovisas för sig utan tillsammans med andra handlingar. För övrigt bedömdes Allmänna arkivschemat passa till förtecknandet av detta arkivmaterial.

Förberedelse för gallring av följande material gjordes, gallring föreslås:
Dubbletter (mest kopior av protokoll), kan gallras.
Tryckta verksamhetsberättelser för Centralföreningen. Dessa fanns sedan tidigare i Centralföreningens arkiv, därför kan de gallras. Ett ex från 1890-talet var dock i bättre skick än den tidigare och sattes in i Centralföreningens arkiv.
Lösa kuvert och frimärken plockades ur, kan gallras.

Informationsmaterial till 100-årsjubileet 1988 (häften, inbjudan) fanns i många exemplar. Två exemplar sparades, resten kan gallras.
Gem och plastmappar samt tejp från negativ har avlägsnats.
Verifikationer (en stor pärm) 1992-93 kan gallras p.g.a. ringa forskningsvärde.
Kopior av protokoll som hör till Centralföreningen skall jämföras med Centralföreningens arkiv och kan gallras om dessa redan finns där.

Alla handlingar finns i arkivboxar förutom några foton och planscher som hade en avvikande storlek. Dessa ligger i en större mapp.

Ordnings- och förteckningsarbetet gjordes inom ramen för en praktik på Stockholms universitets grundkurs i arkivvetenskap höstterminen 2004.

Stockholm den 2 december 2004.



Nora Liljeholm





Undertecknad handledare har i februari 2005 gått igenom förteckningen och gjort vissa bearbetningar/ändringar och tillägg i såväl historik som i själva förteckningen.
Föreslagen gallring har genomförts.
Arkivförteckningen föreligger nu slutlig version.


Stockholm i Stadsarkivet Frihamnen 2005 02 23




Lars Aslund
1:e arkivarie

Kontroll

Skapad2004-11-25 00:00:00
Senast ändrad2014-05-13 10:48:13