Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Äs gårds arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/RA/720915
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/qP7YFecRrH6d0G02H087k3
Omfång
4,5 Hyllmeter 
70 Volymer 
VillkorNej
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F häfte, F-exp/pärm
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Marieberg)
Arkivbildare/upphov
Äs gård
Kategori: Gård

Innehåll

Inledning (äldre form)Inledning

Ägandeförhållanden

Äs beläget i Julita socken, Oppunda härad, i Södermanlands län, tillhörde på medeltiden Julita kloster. Drottning Kristina gav 1645 Julitagodset, där Äs ingick, till den österrikiske burggreven Paul Khevenhuller (1627-1658). Då hans svågers Mathias Palbitzkis (1623-1677) äldsta dotter Christina Beatrix (1661-1696) ärvde Äs blev det ett självständigt säteri. Hon var gift med friherre Nils Alexander von Ungern-Stenberg (1654-1721). Deras söner Matthias Alexander (1689-1763) och Nils von Ungern-Sternberg (1696-1756) ärvde Äs vid arvsskifte efter Christina. 1714 överlät Nils sin andel till sin bror Matthias Alexander.

Matthias Alexander von Ungern-Sternberg gjorde krigstjänst i Frankrike och Holland. Vid slaget vid Hälsingborg utmärkte han sig och som politiker i mösspartiet blev han en känd person. Han blev lantmarskalk och slutligen fältmarskalk. Det var han som lät uppföra den nuvarande gårdsbyggnaden.

Vid hans bortgång 1763 ärvdes Äs av sonen friherre Fredrik von Ungern-Sternberg (1733-1816), som vid sin död efterföljdes av sin ende son Mattias Alexander (1764-1826), vilken blev den siste ättlingen på svärdsidan av ättens svenska gren. 1826 övergick Äs till hans dotter Christina Sofia (1794-1874), gift med översten Stafs von Post (1780-1845).

1874 ärvdes Äs av fyra syskon von Post, men inlöstes samma år av yngsta systern målarinnan Christina Beate Jacqueline Wilhelmine (1835-1917). Hon överlät 1880 gården till sin systerson Stafs Adolf von Post
(1854-1930) som i sin tur 1889 sålde Äs till greve Walter von Hallwyl (1839-1927), gift med Wilhelmina Kempe (1844-1930). Emellertid bodde inte de nya ägarna på Äs som istället förvaltades och beboddes av den gamle ägaren. Från början av 1900-talet har Äs bytt ägare flera gånger. Henry Forsell sålde Äs 1970 till nuvarande ägare Uppsala universitet. (Litt: Bengt G. Söderberg i Slott och Herresäten i Sverige. Södermanland del 2. 1968.)

Äs herrgård - byggnaden

Huvudbyggnaden av sten i två våningar under brutet tak med valmat övre fall och med två envåningsflyglar byggdes vid 1700-talets mitt. I huvudbyggnaden finns tre ursprungliga, påkostade rokokoinredningar med boaserade väggar. (Litt: Nationalencyklopedin del 20. 1996).

Arkivet

Arkivet överlämnades som gåva av Uppsala universitet 1979. Beståndet omfattar handlingar från slutet av 1600-talet till början av 1900-talet, och innehåller bl.a. räkenskapsmaterial, mjölknings- och spannmålsjournaler, viss korrespondens samt ett fåtal privata dokument rörande främst Äs gård med egendomar och dess ägare.

Utmärkande för arkivet är dess räkenskapshandlingar från 1700-1800-talen som speglar gårdens ekonomiska status under denna tid. Räkenskaperna finns i serie 1, men även i serie 2. Arkivet har dock betydande luckor för visst material.

Ytterligare handlingar rörande Äs gård finns i Hallwylska museet i Stockholm (handlingar från åren 1894-1921) och i bruksarkivet vid Forssjö bruk (handlingar från åren 1924-1933).


Arkivet är fritt tillgängligt för forskning


Riksarkivet den 15 december 1997



Thomas Lundgren

Ämnesord

Ämnesord, ort
Julita församling
Ämnesord, sak
Lantbruk (Svenska ämnesord)

Tillgänglighet

SpråkSvenska

Kontroll

Skapad1993-09-30 00:00:00
Senast ändrad2013-06-10 13:06:24