Genom Kungl. Maj:ts beslut den 18 september 1908 uppdelades generalstabens militärstatistiska avdelning i central-, organisations- och utrikesavdelningen. Någon instruktion för utrikesavdelningen tycks aldrig ha utfärdas. Dess uppgift var att inhämta, granska och sammanställa underrättelser rörande militärväsendet i utlandet, särskilt grannländerna, och bearbeta dessa så att kännedom kunde erhållas om militär organisation och utveckling i olika länder.
Avsikten var - enligt vad avdelningschefen förklarade i sina bestämmelser för utrikesavdelningen, fastställda 1928 - att alla uppgifter skulle finnas samlade på ett ställe och där vara tillgängliga då så erfordrades. Studiematerial var militärattachéernas rapporter, andra rapporter av kommenderade officerare, handlingar från utrikesdepartementet och andra myndigheter samt offentligt tryckt i litteratur och tidningar.
Avdelningen var organiserad på en expedition med arkiv, olika utländska detaljer samt en detalj, som sysslade med frågor rörande mobilisering, underrättelsetjänst och inhemsk press (Den s.k. underrättelsebyrån, UB). Antalet utländska detaljer växlade - år 1926 fanns sju sådana, år 1928 tre.
Utrikesavdelningen arkiv tjänstgjorde som ett slags arkivdepå. Här förvarades inte bara centralexpeditionens arkiv. Detaljernas diarier, föredragningslistor och bearbetningar fördes hit och inordnades i serierna. Ålandsdetachementen 1918 och 1919 lämnade också sina handlingar hit (F IV). Hit översände militärattachéerna sina arkiv. Även enskilda arkiv överlämnades hit. År 1934 översände överste Erland Mossberg sina handlingar från militärattachétiden i London 1915-1920 (handbrev 378) och överstelöjtnant Gösta Drake sina anteckningar från en kommendering till franska armén 1910-1911 (handbrev 309). Flera exempel härpå ges. Dessa båda privatarkiv blev inte inarbetade i Utrikesavdelningens arkiv. Så var däremot fallet med fil. doktor Gustaf Hallströms privata anteckningar.
Arkivbildarhistorik
Generalstaben Generalstaben tillkom 1873 (SFS 1873:87). Generalstabens uppgifter var bl. a. att bidra till den krigsvetenskapliga bildningen inom armén, utbilda sina officerare och avlämna dessa till tjänst hos andra myndigheter, studera militärväsendet utomlands, i detalj utarbeta planer för arméns moblisering och dess koncentrering på olika krigsskådeplatser, skriva landets krigshistoria och vårda dess krigshistoriska arkiv, utföra landets militära kartläggning samt dess undersökning och beskrivning i militärt hänseende (varigenom Topografiska kåren uppgick i Generalstaben). Generalstaben organiserades till en början på en chef med chefsexpedition och fyra avdelningar: kommunikationsavdelningen (1873-1937), militärstatistiska avdelningen (1873-1908), krigshistoriska avdelningen (1873-1937) med krigsarkivet och topografiska avdelningen (1873-1937). Uppgiften att handha rikets militära kartläggning överfördes till Rikets allmänna kartverk 1894. Den militärstatistiska avdelningen delades 1908 upp på tre: centralavdelningen, organisationsavdelningen och utrikesavdelningen. År 1912 delades kommunikationsavdelningen. Den enda delen behöll det gamla namnet och ägnade sig åt det egentliga transportväsendet. Den andra kallades tekniska avdelningen och ägnade sig år telegraf, telefon, ballonger, flygmaskiner, bilar m. m. Den tekniska avdelningen upphörde 1712 1931 och ersattes av utbildningsavdelningen, som dessutom handlade frågor om reglementen och instruktioner som rörde utbildningen. Generalstaben upphörde 1/7 1937 och dess uppgifter övertogs i första hand av försvarsstaben och arméstaben. För fullständig historik se BÖ 1:34.
Tillgänglighet
Sekretess
Nej
Kontroll
Senast ändrad
2024-01-04 11:49:08
Genom Kungl. Maj:ts beslut den 18 september 1908 uppdelades generalstabens militärstatistiska avdelning i central-, organisations- och utrikesavdelningen. Någon instruktion för utrikesavdelningen tycks aldrig ha utfärdas. Dess uppgift var att inhämta, granska och sammanställa underrättelser rörande militärväsendet i utlandet, särskilt grannländerna, och bearbeta dessa så att kännedom kunde erhållas om militär organisation och utveckling i olika länder.
Avsikten var - enligt vad avdelningschefen förklarade i sina bestämmelser för utrikesavdelningen, fastställda 1928 - att alla uppgifter skulle finnas samlade på ett ställe och där vara tillgängliga då så erfordrades. Studiematerial var militärattachéernas rapporter, andra rapporter av kommenderade officerare, handlingar från utrikesdepartementet och andra myndigheter samt offentligt tryckt i litteratur och tidningar.
Avdelningen var organiserad på en expedition med arkiv, olika utländska detaljer samt en detalj, som sysslade med frågor rörande mobilisering, underrättelsetjänst och inhemsk press (Den s.k. underrättelsebyrån, UB). Antalet utländska detaljer växlade - år 1926 fanns sju sådana, år 1928 tre.
Utrikesavdelningen arkiv tjänstgjorde som ett slags arkivdepå. Här förvarades inte bara centralexpeditionens arkiv. Detaljernas diarier, föredragningslistor och bearbetningar fördes hit och inordnades i serierna. Ålandsdetachementen 1918 och 1919 lämnade också sina handlingar hit (F IV). Hit översände militärattachéerna sina arkiv. Även enskilda arkiv överlämnades hit. År 1934 översände överste Erland Mossberg sina handlingar från militärattachétiden i London 1915-1920 (handbrev 378) och överstelöjtnant Gösta Drake sina anteckningar från en kommendering till franska armén 1910-1911 (handbrev 309). Flera exempel härpå ges. Dessa båda privatarkiv blev inte inarbetade i Utrikesavdelningens arkiv. Så var däremot fallet med fil. doktor Gustaf Hallströms privata anteckningar.
Serien har hållits samlad som en enhet. Till denna har lagts en utredning om Sveriges inre politik 1932 och mobiliseringsplaner för underrättelseavdelningen 1914, vilka ingått i en samling Diverse.
Serien består av koncept till utgående skrivelser utfärdade av chefen för generalstaben efter föredragning av avdelningschefen (bl.a. skrivelser till riksdagen 1925).
Serien består av H- och R-handlingar från olika myndigheter vilka hållits samlade som en enhet. Till denna har förts inkomna Rödakorshandlingar 1916, radiolyssningsjournaler 1925 samt handlingar rörande fälttjänstövningar 1924, 1926 och 1929, vilka hört till en samling Diverse.
Serien omfattar rapporter, som tillkommit på grund av lantmilitära officerares utländska studieresor och tjänstgöringar vid främmande arméer. I de flesta fall har rapporterna inkommit till lantförsvarets kommandoexpedition och därifrån till chefen för generalstaben och till utrikesavdelningen. Ett alfabetiskt upplagt register över rapporternas författare har uppgjorts i Krigsarkivet på 1950-talet. Vol 1-37 se Generalstabens militärstatistiska avd öppna arkivet. E I b.
Serien består av en rad anteckningar, brev, räkningar m.m. rörande den lettiska frikåren och förefaller att vara delar av fil. dr Gustaf Hallströms privata arkiv.
Serien består av avskrifter eller maskinskrivna kopior av telegram mellan Ryssland och dess allierade. Telegrammen, som till större delen är krypto, sändes över Stockholm och överlämnades till generalstaben i avskrift. De blev delvis dechiffrerade här och i Tyskland åren 1914-1919 samt i Krigsarkivet från år 1947 av överstelöjtnant Carl Herslow och överste Willem Saarsen. De flesta telegrammen är odaterade, varför årtalen är mycket ungefärliga. Det är mycket troligt att även andra år än de angivna finnes i buntarna.