Sök i arkiven
Genvägar MENY

Efter en systemuppdatering saknas viss funktionalitet i bildvisaren. Vi arbetar med att åtgärda problemet så fort som möjligt.
bild
Arkiv

Rote 14 Skanstullsroten

Överståthållarämbetet, Skatteverket.

Grunddata

ReferenskodSE/SSA/0032/03/14
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/a6lb4emXLaoJRTfHqbuyU5
ExtraID14
Omfång
10,9 Hyllmeter 
Datering
1878-01-01 – 1926-06-30  (Tidsomfång)
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Innehåll och historik

Innehåll
ROTE 14 SKANSTULLSROTEN (KATARINA MELLANROTE)

INLEDNING
När rotemanssystemet infördes i Stockholm den 1 januari 1878 bildades 16 rotar inom stadens dåvarande 8 territoriella församlingar. Allt eftersom befolkningsmängden ökade inrättades nya rotar för att underlätta mantalsskrivningen hos rotemansexpeditionerna. Staden var indelad i 36 rotar när rotemanssystemet upphörde den 30 juni 1926.

Södermalm bestod 1878 av två församlingar: Katarina församling som omfattade den östra delen och Maria Magdalena som omfattade den västra delen. I Katarina församling uppgick den mantalsskrivna folkmängden vid årsskiftet 1877/1878 till 24.657 personer. Församlingen delades till två den 1 maj 1917 då Sofia församling inrättades.

De första rotarna i Katarina församling var rote 12 Katarina sydöstra rote, rote 13 Katarina norra rote och rote 14 Katarina sydvästra rote. Den 14:e rotens område utgjordes av kvarteren väster om Götgatan mellan Pilgatan och Högbergsgatan samt Stadsträdgårdsgatan (nuvarande Malmgårdsvägen och Nytorgsgatan) mellan Pilgatan och Hammarby sjö. Gränserna ändrades något mellan de tre rotarna 1887 och samtidigt namnändrades rote 12 till Katarina östra rote och rote 14 till Katarina västra rote, medan rote 13 behöll sitt namn Katarina norra rote.

År 1894 erhöll de tre rotarna nya namn till: rote 12 Barnängsroten, rote 13 Stadsgårdsroten och rote 14 Skanstullsroten. Då ändrades också gränserna mellan 12:e och 14:e roten till Nytorgsgatan söder om Folkungagatan - Nytorget - Värmdögatan (f.d. Stadsträdgårdsgatan, nu Malmgårdsvägen) - Hammarbytorgets östra sida.

I januari 1898 uppgick folkmängden i Katarina församling till 43.954 personer, varav 17.746 i 12:e roten och 15.550 i 14:e roten. Dessa rotar beboddes huvudsakligen av stadens allra fattigaste befolkning. Det innebar att rotemansexpeditionerna i hög grad upptogs av fattigvårdsärenden vilket inverkade negativt på dess övriga verksamhet. Dessutom var invånarantalet för högt i respektive rote, då man vid rotemanssystemets tillkomst hade beräknat att inte mer än ca 10.000 personer borde tillhöra en rote. Av den anledningen biföll stadsfullmäktige mantalsnämndens begäran om tredelning av rotarna 12 och 14 genom inrättande av en ny rote den 1 oktober 1899. Den nya roten, rote 25, erhöll namnet Barnängsroten från rote 12 som nu namnändrades till Danviksroten.

När Sofia församling inrättades i maj 1917 ändrade rote 25 namn till Nytorgsroten och rote 14 till Katarina mellanrote, men fortsatte allmänt att kallas Skanstullsroten. Rote 14 fortsatte att tillhöra Katarina församling efter församlingsdelningen.

Rote 14 Skanstullsroten (Katarina mellanrote) kom därefter att omfatta området inom gatugränserna: Folkungagatan - Götgatan - Skånegatan - Östgötagatan norrut till Bondegatan - Bondegatan österut till Renstiernas gata.

Samtliga rotars namn i Katarina församling:
Katarina sydvestra rote (rote 14) 1878-1886
Katarina västra rote (rote 14) 1887-1893
Skanstullsroten (rote 14) 1894-30/4 1917
Katarina mellanrote (rote 14) 1/5 1917-30/6 1926


Katarina sydöstra rote (rote 12) 1878-1886
Katarina östra rote (rote 12) 1887-1893
Barnängsroten (rote 12) 1894-30/9 1899
Danviksroten (rote 12) 1/10 1899-30/4 1917
Katarina norra rote (rote 13) 1878-1893
Stadsgårdsroten (rote 13) 1894-30/6 1926
Barnängsroten (rote 25) 1/10 1899-30/4 1917
Nytorgsroten (rote 25) 1/5 1917-30/6 1926
Helgaroten (rote 36) 1/5 1917-30/6 1926

Följande rotemän tjänstgjorde i rote 14:
Gustaf Wessberg 1878-1898
Mauritz Ahlm 1898-1926

Rotemansexpeditionens adresser i rote 14:
Götgatan 44 1878-1881
Södermanlandsgatan 9 (Södermannag.) 1881-1889
Götgatan 73 1889-1899
Åsögatan 42 C 1899-1902
Katarina Bangata 9 A 1902-30/6 1926

I Svante Jakobssons bok om Rotemansinstitutionen ingår bland annat biografiska anteckningar över de 76 rotemän som var verksamma 1878-1926 (s.128-151). Rotemans- expeditionernas adresser är hämtade ur Jakobsson (s. 104-112) och överensstämmer inte helt med uppgifterna i f.d. roteman Fritiof Gustafssons manus (se nedan).

Stockholms stadsarkiv den 31 mars 2015

Christina Hellgren

Källor:
Jakobsson, Svante, Rotemansinstitutionen i Stockholm för folkbokföring och mantalsskrivning m.m. 1878-1926, Uppsala 1977
Gustafsson, Fritiof, Mantalsboksarkivet - rotemansarkivet 1878-1926, handskrivet manus deponerat 1968 i Stockholms stadsarkiv, tryckt 1981 under rubriken Stockholms historiska databas Dokumentation 1981:1
Stahre, Nils-Gustaf m.fl. (red.), Stockholms gatunamn, Stockholmsmonografier utgivna av Stockholms stad nr 50, Stockholm 1992
Stockholms kommunalkalender 1907-1927
Allmän anmärkningRote 14 (Skanstullsroten/Katarina mellanrote) bildades den 1 januari 1878 och omfattade delar av dåvarande Katarina församling. Den 1 maj 1917 övergick stora delar av rote 14 till den nybildade roten 36. Rotens expedition låg 1878-1881 på Götgatan 44, 1881-1889 Södermannagatan 9, 1889-1899 på Götgatan 73, 1899-1902 på Åsögatan 42 C och 1902-1926 på Katarina Bangata 9 A. Som roteman fungerade 1877-1898 Gustaf F Wessberg och 1898-1926 J Mauritz Ahlm, Roten upphörde den 30 juni 1926.

Rotemansarkivet; Skanstullsroten/Katarina mellanrote

Kontroll

Skapad2013-06-03 13:19:13
Senast ändrad2021-11-12 10:56:12