Arkiv

Riksgäldskontoret 1981-1996

Riksgäldsarkiven

Grunddata

Referenskod

SE/RA/622/6222

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/5ehYFecRrH6d0G02H087k3

Omfång

210,9 Hyllmeter

Datering

1980 – 1996 (Tidsomfång)

Villkor

Tillståndsgivare

S-avd, resp enhet

Villkorsanm

SL 6 kap. 3), 8 kap.6), 8 kap. 8)

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): F häfte (F-exp/pärm)

Arkivinstitution

Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)

Arkivbildare/upphov

Riksgäldskontoret, 1789 – (Arkivbildare)

Kategori: Statlig myndighet. Riksdagen och dess verk

Innehåll och historik

Ordning & struktur	ARKIVHANDLINGAR OCH SÖKVÄGAR I ARKIVET I samband med omorganisation 1 juli 1989 ersätts fullmäktige av en styrelse. Serien fullmäktiges protokoll upphör därmed och ersätts av den nya serien styrelsens protokoll. En arkivförteckning, den femte i ordningen, omfattar tiden från och med 1980 som är tänkt att föras fortlöpande av myndigheten, upprättades under 1996. Den närmast föregående arkivförteckningen omfattar myndighetens arkivhandlingar för tiden 1930-1980, men undantag för garanti- och rättsenheten, bildad 1979. Detta material har levererats till Riksarkivet. Diarieförda handlingar har arkivlagts i en huvudserie enligt dossié/diarienummerordning, serie F 1. Garantiavdelningen förde under samma tid ett eget manuellt diarium över garantiärenden och juridiska ärenden. Dessa diarieförda handlingar har arkivlagts under garantityp och garantitagare under serierna F 3-F 4. Juridiska ärenden ej kopplade till särskild garanti har arkivlagts i diarienummerordning under serie F 2. Som sökingång till Riksgäldskontorets handlingar från och med 1981 finns arkivförteckning och diarium. Från början (1981) fördes ett manuellt diarium med register i form av ett sökordsregister. 1993 inskaffades ett datoriserat diarium. Först 1997, i samband med ett nytt ADB-baserat diarium inskaffades, inordnades samtliga avdelningar i det gemensamma huvuddiariet, ÄHS. Uppgifterna i det tidigare datoriserade diarieföringssystemet (Notis IR) har genom konvertering i sin helhet överförts till ÄHS-systemet. För garantiavdelningens ärenden torde sökning i diariet behöva kompletteras med sökning i arkivförteckningen. Upplåning i utländsk valuta har medfört ett stort antal avtal. Endast ett fåtal nya valutalån har tillkommit sedan 1998 på grund av det minskade lånebehovet. Valutalåneavtalen upprättades av Avdelningen för juridik och dokumenthantering, som ansvarar för dokumentationen av lånen. Varje valutalån tilldelas ett löpnummer, "U-nummer", i en serie som påbörjades 1977. Avtalen och annan dokumentation som tillkommit i samband med avtalsskrivningen återfinns i serie F 8 A, handlingar rörande upptagande av valutalån. Vad gäller den löpande redovisningen av utlandslånen och till den hörande korrespondens, finns den dokumentationen arkivlagd i serie F 9. Med tanke på framtida forskning kommer samtliga Riksgäldskontorets verifikationer att bevaras. I arkivet finns tre verifikationsserier: Riksgälden och dess verk, avslutad 1986 Statsskuldens verifikationer Den egna förvaltningens verifikationer Riksgäldskontoret har en stor mängd IT-system för att administrera alla sorters lånetyper. Många av dessa är egenutvecklade. Här finns en stor mängd systemdokumentation som visar framväxandet av dessa komplexa IT-system som har ett intresse utöver den förvaltningsmässiga roll som själva systemet spelar. SEKRETESS För Riksgäldskontorets verksamhet gäller bl a följande sekretessregler: 6 kap 3 § sekretesslagen - sekretess gäller för uppgift som hänför sig till myndighets verksamhet för upplåning, om det kan antas att det allmännas ställning som låntagare försämras om uppgiften röjs; 8 kap 6 § sekretesslagen jämförd med 72 p bilagan till sekretessförordningen - sekretess gäller i Riksgäldskontorets garantiverksamhet om det kan antas att en enskild lider skada om uppgiften röjs; 8 kap 8 § sekretesslagen - sekretess gäller i Riksgäldskontorets upplåningsverksamhet för uppgift om enskilds ekonomiska förhållanden. GALLRINGSREGLER Fram till och med juni 1989 var Riksgäldskontoret en myndighet under Riksdagen. Det innebar att Riksgäldskontoret först från och med den 1 juli 1989 omfattas av regelverket för statliga myndigheters arkiv. I och med detta berördes man först då av Riksarkivets föreskrifter och generella gallringsbeslut. Inte heller har några myndighetsspecifika gallringsföreskrifter/beslut fattats av Riksarkivet. Från och med juli 1989 kom vissa av Riksarkivets generella gallringsregler att gälla Riksgäldskontoret. Det gällde då: Riksarkivets gallringsbeslut nr 785 rörande redovisningssystemet System S, TEMOS. Senare kom RA:FS 1993:4 rörande gallring i redovisningssystemet Cosmos att beröra vissa räkenskapshandlingar. För den egna förvaltningen och statsskulden hade man egna system som låg utanför gällande gallringsföreskrifter. För handlingar tillhörande SLÖRP-PIR gäller RA-FS 1986:42, för övriga personalhandlingar från och med 1994 gäller RA-FS 1996:4. Ett internt gallrings dokument har antagits 1997. ARKIVORGANISATION OCH ARKIVANSVAR Från och med den 1 januari 1997 har Avdelningen för juridik och dokumenthantering det övergripande arkivansvaret. Registrator är arkivredogörare. HANDLINGA RÖRANDE STATENS BETALINGSSYSTEM Riksarkivet har den 26 juni 1998 beslutat om överföring av vissa handlingar rörande statens betalningssystem från Riksrevisionsverket till Riksgäldskontoret. Riksarkivet har utfärdat föreskriften RA-MS 1998:35 om överföringen. I arkivförteckningen registreras ärenden om statens betalningssystem under bokstaven F. Upprättad år 2000 Karin Forslund Riksgäldskontoret
Arkivhistorik	HISTORIK Riksgäldskontoret inrättades år 1789 för att ge ständerna kontrollen över statsupplåningen. Kontoret ställdes under ständernas förvaltning och har därefter ända till år 1989 varit en myndighet under riksdagen. Under 1800-talet tog kontoret upp lån för att finansiera bl a byggandet av Göta kanal och av järnvägar. Lån togs upp både i Sverige och i utlandet. Under första hälften av 1900-talet medförde de båda världskrigen ett ökat behov av statsupplåning. År 1918 gavs det första premieobligationslånet ut. Under andra världskriget togs ett antal försvarslån upp. Efter en längre tids uppehåll började Riksgäldskontoret år 1977 på nytt ta upp lån i utlandet. I samband med avregleringen av kreditmarknaden på 1980-talet började kontoret ge ut nya instrument på den svenska penning- och obligationsmarknaden, nämligen statsobligationer (tidigare benämnda riksobligationer) och statsskuldsväxlar, vilka säljs genom bl a auktionsförfarande. Den 1 juli 1989 övergick Riksgäldskontoret från att vara en myndighet under riksdagen till att bli en myndighet under regeringen. Därvid ersattes kontorets tidigare högsta organ, riksgäldsfullmäktige, av en styrelse. En kort tid därefter genomfördes en intern omorganisation varvid den tidigare enhetsindelningen ersattes med en avdelningsindelning. År 1989 avskaffades valutaregleringen. Detta medförde att utländska placerare fick rätt att förvärva kontorets instrument i svenska kronor. År 1996 gjordes en ny intern omorganisation av kontoret. Det som därvid skedde var bl a att kontorets avdelningar för upplåning på den svenska institutionsmarknaden och på utlandsmarknaden slags samman till en gemensam avdelning. Utöver upptagande av lån har kontoret till uppgift bl a utfärda garantier för statens räkning. Garantier har tidigare utfärdats bl a till beställare av fartyg vid svenska varv i syfte att stödja svensk varvindustri. Numera avser flertalet garantier infrastruktursatsningar, bl a Öresundsförbindelsen och ringlederna kring Stockholm. På grund av de förbättrade statsfinanserna har kontoret under de senaste åren minskat sin upplåning både i Sverige och utlandet, varför statsskulden numera minskar. ORGANISATION OCH ARBETSUPPGIFTER Riksgäldskontoret leds av en styrelse med åtta ledamöter. Kontorets chef, riksgäldsdirektören, är styrelsens ordförande. Hälften av styrelsens medlemmar är riksdagsledamöter. Överdirektören är riksgäldsdirektörens ställföreträdare. Den operativa verksamheten är sedan september 2000 indelad i tre avdelningar: - Marknad och skuldförvaltning - Garantier och lån - Statens internbank Tidigare var Avdelningen marknad och skuldförvaltning två avdelningar. Avdelningen för upplåning och skuldförvaltning och Avdelningen för hushållsupplåning. Utöver de operativa avdelningarna finns nio avdelningar för stöd och kontroll av kontorets verksamhet. Till Riksgäldskontorets uppgifter hör att ta upp och förvalta lån till staten. Vidare skall det utfärda och förvalta garantier som riksdagen beslutat om samt lämna lån till och förvalta medel åt bl a statliga myndigheter.
Allmän anmärkning	OBS! Förteckningen omfattar även material som ej är levererat

Kontroll

Skapad	2000-12-20 00:00:00
Senast ändrad	2024-11-29 11:01:02

Riksgäldskontoret 1981-1996

Grunddata

Innehåll och historik

Kontroll

Serier (8 st)