INLEDNING När Rotemanssystemet infördes i Stockholm den 1 januari 1878 bildades 16 rotar. Allt eftersom befolkningsmängden ökade inrättades nya rotar för att mantalsskrivningen skulle underlättas vid rotemansexpeditionerna. Vid Rotemanssystemets upphörande den 30 juni 1926 var Stockholm indelat i 36 rotar.
Rote 21 Vanadisroten tillkom den 1 januari 1893 efter delning av rote 8 Roslagsroten och tillhörde först Jakobs och Johannes gemensamma församling. Den 1 maj 1907 genomfördes en delning av församlingen, den ena benämndes därefter Jakobs församling och den andra Johannes församling, enligt Kungl. Maj:ts delningsbeslut 1905. Gränsen mellan församlingarna drogs vid Lutternsgatan, f.d. östra delen av Kungsgatan. Rote 21 kom att omfatta Johannes församlings norra del. Skiljegränsen mellan rotarna 8 och 21 gick vid Odengatan. Den främsta anledningen till församlingsdelningen var att folkmängden hade ökat ansenligt till att omfatta 35.830 personer vid mantalsskrivningen i början av 1905, en ökning som hade skapat missförhållanden i församlingsvården. År 1878 omfattade den då gemensamma församlingen 19.634 mantalsskrivna personer.
När rotemansinstitutionen upphörde 1926 var gatugränserna för rote 21 följande: Sveavägen från Odengatan och norrut, stranden utmed Brunnsviken, Birger Jarls- och Odengatorna.
Rotarnas namn i Jakob och Johannes församling samt Johannes församling fr.o.m. 1/5 1907: Vanadisroten (rote 21) 1893-30/6 1926 Jakobs norra rote med Johannis (rote 8) 1878-1892 Roslagsroten (rote 8) 1893-30/4 1907, 1/5 1907-30/6 1926 Jakobs södra rote (rote 7) 1878-1892 Jakobsroten (rote 7) 1893-30/6 1926
Följande rotemän tjänstgjorde i rote 7: John Holm 1893-1926
I Svante Jakobssons bok om Rotemansinstitutionen ingår bland annat biografiska anteckningar över de 76 rotemän som var verksamma 1878-1926 (s.128-151). Rotemans- expeditionernas adresser är hämtade ur Jakobsson (s. 104-112) och överensstämmer inte helt med uppgifterna i f.d. roteman Fritiof Gustafssons manus (se nedan).
Stockholms stadsarkiv den 17 mars 2015
Christina Hellgren
Källor: Jakobsson, Svante, Rotemansinstitutionen i Stockholm för folkbokföring och mantalsskrivning m.m. 1878-1926, Uppsala 1977 Gustafsson, Fritiof, Mantalsboksarkivet - rotemansarkivet 1878-1926, handskrivet manus deponerat 1968 i Stockholms stadsarkiv, tryckt 1981 under rubriken Stockholms historiska databas Dokumentation 1981:1 Stahre, Nils-Gustaf m.fl. (red.), Stockholms gatunamn, Stockholmsmonografier utgivna av Stockholms stad nr 50, Stockholm 1992 Stockholms kommunalkalender 1907-1927
Allmän anmärkning
Rote 21 (Vanadisroten) bildades den 1 januari 1893 ur rote 8 (Roslagsroten) och omfattade den nordligaste delen av Jakob och Johannes församling, fr.o.m. den 1 maj 1907 Johannes församling. Rotens expedition låg januari-april 1893 på Ingemarsgatan 10, maj 1893-1896 på Surbrunnsgatan 30, 1896-1915 på Surbrunnsgatan 35 och 1915-1926 på Surbrunnsgatan 21. Som roteman tjänstgjorde John Holm under hela perioden 1893-1926. Roten upphörde den 30 juni 1926.
Rotemansarkivet
Kontroll
Skapad
2013-06-03 13:25:02
Senast ändrad
2021-11-12 10:58:31
ROTE 21 VANADISROTEN
INLEDNING När Rotemanssystemet infördes i Stockholm den 1 januari 1878 bildades 16 rotar. Allt eftersom befolkningsmängden ökade inrättades nya rotar för att mantalsskrivningen skulle underlättas vid rotemansexpeditionerna. Vid Rotemanssystemets upphörande den 30 juni 1926 var Stockholm indelat i 36 rotar.
Rote 21 Vanadisroten tillkom den 1 januari 1893 efter delning av rote 8 Roslagsroten och tillhörde först Jakobs och Johannes gemensamma församling. Den 1 maj 1907 genomfördes en delning av församlingen, den ena benämndes därefter Jakobs församling och den andra Johannes församling, enligt Kungl. Maj:ts delningsbeslut 1905. Gränsen mellan församlingarna drogs vid Lutternsgatan, f.d. östra delen av Kungsgatan. Rote 21 kom att omfatta Johannes församlings norra del. Skiljegränsen mellan rotarna 8 och 21 gick vid Odengatan. Den främsta anledningen till församlingsdelningen var att folkmängden hade ökat ansenligt till att omfatta 35.830 personer vid mantalsskrivningen i början av 1905, en ökning som hade skapat missförhållanden i församlingsvården. År 1878 omfattade den då gemensamma församlingen 19.634 mantalsskrivna personer.
När rotemansinstitutionen upphörde 1926 var gatugränserna för rote 21 följande: Sveavägen från Odengatan och norrut, stranden utmed Brunnsviken, Birger Jarls- och Odengatorna.
Rotarnas namn i Jakob och Johannes församling samt Johannes församling fr.o.m. 1/5 1907: Vanadisroten (rote 21) 1893-30/6 1926 Jakobs norra rote med Johannis (rote 8) 1878-1892 Roslagsroten (rote 8) 1893-30/4 1907, 1/5 1907-30/6 1926 Jakobs södra rote (rote 7) 1878-1892 Jakobsroten (rote 7) 1893-30/6 1926
Följande rotemän tjänstgjorde i rote 7: John Holm 1893-1926
I Svante Jakobssons bok om Rotemansinstitutionen ingår bland annat biografiska anteckningar över de 76 rotemän som var verksamma 1878-1926 (s.128-151). Rotemans- expeditionernas adresser är hämtade ur Jakobsson (s. 104-112) och överensstämmer inte helt med uppgifterna i f.d. roteman Fritiof Gustafssons manus (se nedan).
Stockholms stadsarkiv den 17 mars 2015
Christina Hellgren
Källor: Jakobsson, Svante, Rotemansinstitutionen i Stockholm för folkbokföring och mantalsskrivning m.m. 1878-1926, Uppsala 1977 Gustafsson, Fritiof, Mantalsboksarkivet - rotemansarkivet 1878-1926, handskrivet manus deponerat 1968 i Stockholms stadsarkiv, tryckt 1981 under rubriken Stockholms historiska databas Dokumentation 1981:1 Stahre, Nils-Gustaf m.fl. (red.), Stockholms gatunamn, Stockholmsmonografier utgivna av Stockholms stad nr 50, Stockholm 1992 Stockholms kommunalkalender 1907-1927
Mantalsböckerna innehåller information om personernas namn, yrke eller näringsfång, nationalitet (om utlänning), eventuellt adelsstånd (inskrivningsnummer), födelse (år, månad och dag), folio i födelseboken (om född i roten), födelseort (län eller stad), civilstånd (gift, ogift, änkling, änka eller frånskild), fräjd, koppor (naturliga, vaccination), undervisning (i skola eller i hemmet), kyrkoskrivningsort (församling i Stockholm, utom Stockholm, territoriell eller annan), mantalsskrivning, fattigunderstöd (folie i fattigboken), för fattigdom fria från personskatt, uppgift om flyttning till egendomen (år, från vilken församling i vilket län eller stad, från rote, folio i inflyttningslängden, om inom roten folio i häftet), särskilda anteckningar, uppgifter om flyttning från egendomen (år, från vilken församling i vilket län eller stad, till vilken rote, folio i utflyttningslängden, om inom roten folio i häftet), om död (år och folio i dödboken). Häfte 19583-19952 och 40712-40939.
Innehåller information om inskrivningens nummer, månad, dag, de inskrivnas namn, stånd, ämbete, yrke och näringsfång, om personen ej företett utflyttningsbevis, summa inflyttade (män och kvinnor), flyttat från bostad i Stockholm (församling, roten n:r), flyttad från ort utom Stockholm (församling, län eller stad), flyttad till (gata, adressnummer), folio i mantalsboken, prästerskapets anteckning om delfåendet.
Innehåller information om utskrivningens nummer, månad, dag, den utskrivnes namn, stånd, ämbete, yrke, näringsfång, uppgift om ej underfått utflyttningsbevis, summa utflyttade (män och kvinnor), flyttade från bostad i Stockholm (gata, adressnummer), folio i mantalsboken, flyttad till annan bostad i Stockholm (församling, rote n:r, gata, adress n:r), flyttat till ort utom Stockholm (församling/län eller stad), prästerskapets anteckning om delfåendet.
Innehåller information om inskrivningens löpande årsnummer, de framfödda barnens födelse (år, månad, dag), kön (man, kvinna), de levande födda barnens dop-eller förnamn, barnens civilstånd (äkta, oäkta, man, kvinna), folio i mantalsboken, om dödfödda (äkta, oäkta, man, kvinna), föräldrarnas namn, ämbete, yrke, stånd, hemvist, nationalitet och religionsbekännelse (främmande trosbekännare) samt stället för moderns nedkomst (om ej i hemorten), barnets adlighet, uppgifter om modern (gift, änka, frånskild, trolovad, ogift), föräldrarnas sist fyllda åldersår, examinerat församlingsbiträde, anteckning av vad särskilt är föreskrivet.
Innehåller information om den avlidnes dödsdatum (år, månad, dag), uppgift om den avlidne tillhört adeln, kön (man, kvinna), släkt-och förnamn, ämbete, yrke, stånd, hemvist, nationalitet och religionsbekännelse (främmande trosbekännare), samt för minderåriga föräldrarnas namn, yrke och hemvist, ålder vid dödsfall (år, månader och dagar), folio i mantalsboken, civilstånd (ogift, gift, änka, änkling, frånskild), dödsorsak, dödsort (sjukhus), anteckningar om vad särskilt är föreskrivet.