Enligt folkskolestadgan den 18 juni 1842 skulle det i varje stadsförsamling och i varje socken på landet inom fem år inrättas minst en skola med godkänd lärare. Varje stadsförsamling skulle utgöra ett skoldistrikt. I var och en av Stockholms åtta territoriella församling- ar skulle inrättas en skolstyrelse, med församlingens kyrkoherde som ordförande. Under hösten 1845 till- sattes skolstyrelser i dessa församlingar. Stockholm hade vid denna tid flera undervisningsanstalter, som kom att utgöra föregångare till de obligatoriska folk- skolorna, vilka började inrättas 1847. (Redan från denna tid finns här räkenskaper; G 1 b, G 1 c)
Den 27 september 1861 utfärdades en stadga angående folkundervisningen i Stockholms stad. Enligt denna skulle folkskoleväsendet i Stockholm förvaltas dels av en för samtliga folkskolor tillsatt överstyrelse, dels av åtta särskilda skolstyrelser, en för varje territo- rialförsamling i Stockholm. Skolan fick nu en mer en- hetlig organisation. Skolstyrelserna (skolråden) skulle bestå av kyrkoherden (ordförande) samt övriga ledamöter ej understigande fem.
Skolråden skulle bl.a. ansvara för att skolbyggnaden hölls i gott skick och eldades, att skolgången inte försummades, förvalta skolans donationsfonder samt ut- färda tjänstgöringsbetyg till lärare.
Enligt en lag angående folkskoleväsendet av den 15 maj 1903 skulle folkskolorna nu utgöra en för hela huvud- staden gemensam angelägenhet, som skulle handhas av överstyrelsen och skolråden.
Skolråden avskaffades den 23 maj 1958 genom en ny folk- skolestadga, som i stället omorganiserade skolväsendet i rektorsområden. Den samma år tillkomna skolstyrelse- lagen föreskrev att skolväsendet skulle överflyttas till kommunerna.
Maria skolråd förvaltade också ett antal donationsfon- der, främst Petreijiska donationsfonden och Meijerska bespisningen av fattiga skolbarn. (Räkenskaper för dessa se G 2 och G 3)
Flera skolhus har byggts och förvaltats av skolrådet. En kommitté tillsatt den 4 februari 1862 för att för- söka ordna huvudstadens bristfälliga skolsituation kri- tiserade den 13 april s.å. Maria m.fl. församlingar för att de saknade lämpliga skollokaler. 1863-64 uppfördes därför en skolbyggnad i kvarteret Gripen. 1874-76 upp- fördes ännu en i samma kvarter. (Räkenskaper för dessa se G 4) För byggandet av ett tredje skolhus tillsatte försam- lingen på hemställan av skolrådet den 28 maj 1889 en folkskolebyggnadskommitté. Eftersom denna lydde direkt under församlingen och således inte var underställd skolrådet behandlas dess handlingar här som ett sepa- rat arkiv; se MARIA FOLKSKOLEBYGGNADSKOMMITTÉ. Hand- lingar för alla tre fastigheterna är dock samlade i samma volym. (se F 1)
Enligt folkskolestadgan den 18 juni 1842 skulle det i varje stadsförsamling och i varje socken på landet inom fem år inrättas minst en skola med godkänd lärare. Varje stadsförsamling skulle utgöra ett skoldistrikt. I var och en av Stockholms åtta territoriella församling- ar skulle inrättas en skolstyrelse, med församlingens kyrkoherde som ordförande. Under hösten 1845 till- sattes skolstyrelser i dessa församlingar. Stockholm hade vid denna tid flera undervisningsanstalter, som kom att utgöra föregångare till de obligatoriska folk- skolorna, vilka började inrättas 1847. (Redan från denna tid finns här räkenskaper; G 1 b, G 1 c)
Den 27 september 1861 utfärdades en stadga angående folkundervisningen i Stockholms stad. Enligt denna skulle folkskoleväsendet i Stockholm förvaltas dels av en för samtliga folkskolor tillsatt överstyrelse, dels av åtta särskilda skolstyrelser, en för varje territo- rialförsamling i Stockholm. Skolan fick nu en mer en- hetlig organisation. Skolstyrelserna (skolråden) skulle bestå av kyrkoherden (ordförande) samt övriga ledamöter ej understigande fem.
Skolråden skulle bl.a. ansvara för att skolbyggnaden hölls i gott skick och eldades, att skolgången inte försummades, förvalta skolans donationsfonder samt ut- färda tjänstgöringsbetyg till lärare.
Enligt en lag angående folkskoleväsendet av den 15 maj 1903 skulle folkskolorna nu utgöra en för hela huvud- staden gemensam angelägenhet, som skulle handhas av överstyrelsen och skolråden.
Skolråden avskaffades den 23 maj 1958 genom en ny folk- skolestadga, som i stället omorganiserade skolväsendet i rektorsområden. Den samma år tillkomna skolstyrelse- lagen föreskrev att skolväsendet skulle överflyttas till kommunerna.
Maria skolråd förvaltade också ett antal donationsfon- der, främst Petreijiska donationsfonden och Meijerska bespisningen av fattiga skolbarn. (Räkenskaper för dessa se G 2 och G 3)
Flera skolhus har byggts och förvaltats av skolrådet. En kommitté tillsatt den 4 februari 1862 för att för- söka ordna huvudstadens bristfälliga skolsituation kri- tiserade den 13 april s.å. Maria m.fl. församlingar för att de saknade lämpliga skollokaler. 1863-64 uppfördes därför en skolbyggnad i kvarteret Gripen. 1874-76 upp- fördes ännu en i samma kvarter. (Räkenskaper för dessa se G 4) För byggandet av ett tredje skolhus tillsatte försam- lingen på hemställan av skolrådet den 28 maj 1889 en folkskolebyggnadskommitté. Eftersom denna lydde direkt under församlingen och således inte var underställd skolrådet behandlas dess handlingar här som ett sepa- rat arkiv; se MARIA FOLKSKOLEBYGGNADSKOMMITTÉ. Hand- lingar för alla tre fastigheterna är dock samlade i samma volym. (se F 1)