Sök i arkiven
Genvägar MENY

Torsdagen den 4 december, klockan 16.30–22.00, pågår underhållsarbete på webbplatsen. Sökning, bildvisning och andra funktioner påverkas.
bild
Arkiv

Länsrätten

Länsstyrelsen i Södermanlands län

Grunddata

ReferenskodSE/ULA/11034/414
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/CPuZd0N2aKUDACVwKJzuN0
ExtraIDlst_länsrätt
Omfång
35,9 Hyllmeter 
Datering
1971 – 1979  (Tidsomfång)
VillkorDelvis
VillkorsanmVissa handlingar kan omfattas av sekretess.
En sekretessprövning ska göras innan handlingar kan lämnas ut.
ArkivinstitutionRiksarkivet i Uppsala (depå: Borgen)
Arkivbildare/upphov
Länsstyrelsen i Södermanlands län, 1634 – (Arkivbildare)
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll och historik

Innehåll
Länsrätten inrättades som en förvaltningsdomstol inom länsstyrelsen i samband med omorganisationen av länsförvaltningen den 1 juli 1971. Länsrätten utgjorde första instans i förvaltningsmål rörande exempelvis barnavårds-, nykterhetsvårds- och körkortsärenden.

Den 1 juli 1979 bröts länsdomstolarna (länsrätten, länsskatterätten och fastighetstaxeringsrätten) ut från länsstyrelsen till en ny fristående förvaltningsdomstol, kallad länsrätten som lydde under Domstolsverket. Icke avgjorda mål hos länsstyrelsen överfördes då till den nya länsrätten.
Arkivbildarhistorik
Länsstyrelsen i Södermanlands län
Länsstyrelsen är den högsta statliga myndigheten i varje län. Länsstyrelsens chef är landshövdingen. När länsstyrelserna infördes 1634 fick de en mycket stark maktställning. Landshövdingen betraktades som kungens ställföreträdare ute i landet. Långt in på 1900-talet användes oftast beteckningen K. M:ts befallningshafvande, inte länsstyrelse.

Södermanlands län kallades under 1700- och 1800-talen ofta Nyköpings län.

Under loppet av 1900-talet överfördes många av länsstyrelsens tidigare uppgifter till fristående myndigheter. Dessutom fick många andra statliga myndigheter avdelningar på länsnivå. Länsstyrelsens roll har förändrats. Den skall nu inte bara företräda statsmakten i länet, utan även tillvarata länets intressen gentemot staten och verka för utveckling av länets näringsliv.

Från 1600-talet till 1950-talet bestod länsstyrelserna av två huvudavdelningar med egna arkiv: landskontor och landskansli. I princip ägnade sig landskontoret åt mantalsskrivning och skatter, landskansliet åt alla andra frågor. Militära ärenden förekom på båda avdelningarna.

Den första större omorganisationen skedde på 1950-talet. Landskansliet indelades i allmänna sektionen, socialsektionen, civilförsvarssektionen och planeringssektionen. 1967 tillkom en naturvårdssektion. Landskontoret delades upp på kameralsektionen, taxeringssektionen och uppbördssektionen. 1971 upphörde sektionerna och ersattes med avdelningar och enheter. Hela skatteverksamheten överfördes 1987 till nya länsskattemyndigheter.

Tillgänglighet

SekretessDelvis
UpphovsrättUpphovsmannen

Hänvisningar

ReproduceratNej

Kontroll

Skapad2023-06-30 00:00:00
Senast ändrad2023-09-27 12:42:11