Östra distriktet. Distriktskontoret, Stockholm, med Distriktsbyrån 1968 - 1975 (1879 - 1975)
Historik, organisation och verksamhet
Under 1854 öppnas den elektriska telegraflinjen Stockholm - Göteborg och Stockholm - Helsingborg. Den 1 januari 1855 öppnas linjen till Danmark. Under 1854 tillsattes en telegrafinspektör och en telegrafförvaltare i Stockholm. År 1855 delade man in Stockholm i västra och östra linjen, med två telegrafstationer, med varsin telegrafdirektör. Dessutom fanns en linjeintendent för den västra respektive den östra linjen, som var an- svariga för såväl anläggning som drift på respektive linje. År 1857 ersattes dessa med intendenter för norra respektive södra distriktet, med Stockholm som skiljeort. Denna organisation kvarstår till 1878.
Trafikdistriktet 1879-1941
Från år 1879 delas stationer och linjer upp i fyra distrikt med huvudstationer i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall. År 1902 tillsätts fyra telegrafinspektörer med ansvar för var sitt huvudstationsområde, som nu benämns Östra trafikdistriktet. Dessa skulle utöva tillsyn över telegraf- och telefonstationer jämte stations- personalen samt över telegraf- och telefontrafiken inom distriktet. År 1920 blir trafikdistrikten sex stycken. Ansvaret för 4:e trafikdistriktet tas över av Telefondirektören.
Linjedistriktet 1891-1941
Under 1880-talet tillsätts telefoninspektörer med ansvar för de nya telefonanläggningarna, och år 1891 delas landet in i sex linjedistrikt. Redan år 1895, då de flesta enskilda telefonnäten övertagits av Telegrafverket, ombildas distrikten. Mellersta nedre distriktet omfattar Stockholm och de delar av Stockholms, Södermanlands och Uppsala län som är beläget inom ett avstånd av 70 kvm från Stockholm. Distriktet leds av Stockholms telefoninspektör. År 1902 delas landet in i sex linjedistrikt. Chefen kallas linjedirektör och ansvarar för en distriktsbyrå, varunder lyder ett distriktsförråd.
År 1920 bildas IV Distriktets Linjedistriktsbyrå, ledd av linjedirektören, varunder lyder fyra linjesektioner, vars chefstitlar var Förste sektionsingenjör. Dessa var: Stockholms Landssektion, Stockholms Stadssektion, Stockholms stationer och Felbyrån.
Distriktsbyrån 1941-1967
Vid omorganisationen av Telegrafverket 1942 förs trafik- och linjedistriktet samman. Det nya IV:e Distriktet lyder under Driftbyrån. För Stockholms del innebär omorganisationen att titeln telefon- direktör försvinner i formella sammanhang. Distriktet leds av den distriktschef. Under sig har han:
Teknik- och trafikavdelningen. Linjeavdelningens kassa- och avlöningskontor. Personalbyrån. Telegrafstationen.
Arbetsuppgifterna vid Stockholms telefonstation delas in i tre trafiksektioner, nämligen:
Lokal- och landsstationerna med lokal- och landstrafik. Riksstationen med rikstrafik. Telefonbyrån med abonnemangs- och uppbördsverksamhet.
Linjesektionerna, det vill säga sektionerna som svarar för anläggning, modernisering och drift av nätet, inom distriktet är:
1954 års organisationsutredning lägger fram förslaget att de i riket befintliga 28 sektionerna och 116 centralstationsområdena skulle ersättas av 21 teleområden. För Stockholms del innebär detta att Stockholms teleområde bildas i april 1965.
År 1959 finns en beskrivning av distriktets organisation i personaltidningen Telekontakt (Nr 2):
Organisationen under Distriktsbyrån består av Telegrafstationen, Telefonstationen, Telefonbyrån (se Telefonstationens arkiv), Felbyrån och Stockholms stationer (se Driftsektionens arkiv) samt Lands- och Stadssektionen (se Anläggningssektionens arkiv).
Inom Distriktsbyrån finns följande funktioner 1959:
Personal- och kansliavdelningen (Pka).
Avdelningen för kontorsrationalisering.
Tekniska avdelningen (Tek) med ansvar för utredning, planläggning och samordning av distriktets anläggnings- och underhållsverksamhet. Dessutom hör fastighetsavdelningen (Fas) och centrala reparationsavdelningen (Cra) med underhållsförrådet (Uhf) till Tekniska avdelningen.
Trafikavdelningen (Tra) är uppdelad i två underavdelningar varav den ena handhar trafikaplanering, utveckling och övervakning av telefonanläggningar, huvudsakligen den trafik som passerar förmedlings- stationen, landsstationerna och den manuella stationen. Till den andra underavdelningen hör ärenden rörande telegraf-, telegraf- och samtalsautomater, abonnemangsfrågor, klagomål, kundtjänst, studie- besök samt trafikärenden av allmän natur.
Distriktskontoret 1968-1975
Den 1 januari 1968 träder en ny organisation i kraft. Det nya Östra Distriktet består av ett Distriktkontor med fem teleområden under sig med telekontor i Gävle, Norrköping (överflyttas först 1 oktober 1968), Stockholm, Uppsala och Västerås, samt ett Radio- och Fjärrnätsområde med huvudkontor i Stockholm. Av teleområdena är Gävle, Norrköping, Västerås och Uppsala så kallade normalteleområden och omorganisationen innebär således enbart ett byte av överordnad instans. För Stockholms del blir förändringen större eftersom Stockholms teleområde varit knutet till Distriktsbyrån, med gemensam chef. Nu tillsätts en teledirektör som chef för Stockholms teleområde. Distriktskontoret är indelat i:
Administrativa avdelningen handlägger personaladministrativa ärenden, administrerar distriktets utbildningsverksamhet, samt handhar kamerala ärenden och administrativa fastighetsfrågor (kontrakt, förhyrning av lokaler, förvärv och försäljning av lokaler med mera). Avdelningen delas upp i:
Personal- och kanslisektionen med beredning och samordning av personaladministrativa ärenden inom distriktet (inklusive företagsnämndsärenden och personalvårdsfrågor), administrativa fastighetsärenden, skadeståndsärenden, samt kansli.
Utbildningssektionen med ledning och samordning av utbildningsverksamheten.
Planeringsavdelningen handhar distriktsförvaltningens planeringsverksamhet samt är förvaltningens sammanhållande organ i resurs- och budgetfrågor. Avdelningen delas upp i:
Allmänna sektionen med övergripande organisationsfrågor, personal- och lokaldispositioner, insamling och sammanställning av statistik, planering av verksamheten vid distriktsförvalningen, samt ritnings- arbeten.
Planeringssektionen med tids- och resursplanering, samt koordinering av de lokala förvaltningarnas placering, planeringskort samt arbetstorder.
Budgetsektionen med långtidsplaner och programbudget för distriktsförvaltningen och de lokala förvaltningarna, samt budgetuppföljning med analys och förslag till åtgärder.
Teleavdelningen handlägger ärenden inom den operativa verksamheten i distriktet. Detta innebär att avdelningen följer upp och analyserar verksamheten inom distriktet, bedömer behov av anläggningar, personal, lokaler, materiel och verktyg, projekterar vissa större eller mera sällan förekommande anläggningsobjekt, är samordnande organ för trafikdimensioneringen och svarar för dimensioneringen i fjärrnätet, projekterar mindre ombyggnader av fastigheter, medverkar vid introduktionen av ny teknik, nya arbetsmetoder och hjälpmedel och handhar instruktionsverksamhet i anslutning därtill, initierar rationaliseringsåtgärder och planlägger organisationsförändringar och medverkar vid genomförandet av sådana därav, anger utbildningsbehov och medverkar vid genomförande och utformning av kurser, handlägger arbetarskyddsfrågor, biträder centralförvaltningen vid utredningar och undersökningar rörande den regionala operativa verksamheten samt är konsultorgan i övrigt inom sitt verksamhets- område. Avdelningen delas in i:
Metodsektionen med frågor rörande arbetsorganisation och arbetsmetoder, instruktion och uppföljning vid införande av nya eller modifierade arbetsrutiner inom distriktet, handläggning av arbetarskydds- frågor, handläggning av ackordsfrågor, samt ärenden rörande verktyg och materiel för verksamheten inom distriktet.
Service- och övervakningssektionen med uppföljning, analys och förslag till åtgärder beträffande verksamheten inom teleområden och radio-fjärrnätsområden (främst med avseende på service, produktivitet och effektivitet), handläggning av kundtjänstärenden och allmänna servicefrågor, samt servicefrågor rörande teletjänster.
Tekniska sektionen med ärenden rörande projektering av stationer, nät och förbindelser, projektering av större och speciella anläggningar, byggnadstekniska ärenden, samt utredningar och speciella frågor rörande kopplingsteknik, transmissionsteknik och radioteknik.
Distriktkontoret upphör 31 mars 1975. I den nya organisationen förs mycket av Distriktkontorets verksamhet över på teleområdena, som är egna resultatenheter. Regionkontoret fungerar som konsultorgan vid vissa mer övergripande frågor. Efterföljare är alltså Östra Regionen, Region- kontoret, samt teleområdena som hörde till Östra distriktet.
Arkivets struktur och överensstämmelser med verksamheten
De flesta handlingar som verksamheten avsatt är gallringsbara enligt Televerkets bevarande- och gallringsriktlinjer, diarienummer MZ 17/93, och har således gallrats. Personalhandlingarna i serie F 2 omfattas i vissa fall av personsekretess, enligt Sekretesslagen, SFS 1980: 100, 7 kap 11 §.
Arkivförteckning upprättad den 30 augusti 1996, av Christina Hipfl, Telia Ab, Bodelningsprojektet Stockholm.
Ordning & struktur
Förteckning över
420509.052
Televerket Östra Distriktet Distriktskontoret, Stockholm, med Distriktsbyrån 1968-1975 (1879-1975)
Förteckning: Christina Hipfl, 1996 Reviderad och digitaliserad i Riksarkivet 1998 Handläggare: Roger Nyberg
Kontroll
Senast ändrad
2022-10-06 13:11:57
Östra distriktet. Distriktskontoret, Stockholm, med Distriktsbyrån 1968 - 1975 (1879 - 1975)
Historik, organisation och verksamhet
Under 1854 öppnas den elektriska telegraflinjen Stockholm - Göteborg och Stockholm - Helsingborg. Den 1 januari 1855 öppnas linjen till Danmark. Under 1854 tillsattes en telegrafinspektör och en telegrafförvaltare i Stockholm. År 1855 delade man in Stockholm i västra och östra linjen, med två telegrafstationer, med varsin telegrafdirektör. Dessutom fanns en linjeintendent för den västra respektive den östra linjen, som var an- svariga för såväl anläggning som drift på respektive linje. År 1857 ersattes dessa med intendenter för norra respektive södra distriktet, med Stockholm som skiljeort. Denna organisation kvarstår till 1878.
Trafikdistriktet 1879-1941
Från år 1879 delas stationer och linjer upp i fyra distrikt med huvudstationer i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall. År 1902 tillsätts fyra telegrafinspektörer med ansvar för var sitt huvudstationsområde, som nu benämns Östra trafikdistriktet. Dessa skulle utöva tillsyn över telegraf- och telefonstationer jämte stations- personalen samt över telegraf- och telefontrafiken inom distriktet. År 1920 blir trafikdistrikten sex stycken. Ansvaret för 4:e trafikdistriktet tas över av Telefondirektören.
Linjedistriktet 1891-1941
Under 1880-talet tillsätts telefoninspektörer med ansvar för de nya telefonanläggningarna, och år 1891 delas landet in i sex linjedistrikt. Redan år 1895, då de flesta enskilda telefonnäten övertagits av Telegrafverket, ombildas distrikten. Mellersta nedre distriktet omfattar Stockholm och de delar av Stockholms, Södermanlands och Uppsala län som är beläget inom ett avstånd av 70 kvm från Stockholm. Distriktet leds av Stockholms telefoninspektör. År 1902 delas landet in i sex linjedistrikt. Chefen kallas linjedirektör och ansvarar för en distriktsbyrå, varunder lyder ett distriktsförråd.
År 1920 bildas IV Distriktets Linjedistriktsbyrå, ledd av linjedirektören, varunder lyder fyra linjesektioner, vars chefstitlar var Förste sektionsingenjör. Dessa var: Stockholms Landssektion, Stockholms Stadssektion, Stockholms stationer och Felbyrån.
Distriktsbyrån 1941-1967
Vid omorganisationen av Telegrafverket 1942 förs trafik- och linjedistriktet samman. Det nya IV:e Distriktet lyder under Driftbyrån. För Stockholms del innebär omorganisationen att titeln telefon- direktör försvinner i formella sammanhang. Distriktet leds av den distriktschef. Under sig har han:
Teknik- och trafikavdelningen. Linjeavdelningens kassa- och avlöningskontor. Personalbyrån. Telegrafstationen.
Arbetsuppgifterna vid Stockholms telefonstation delas in i tre trafiksektioner, nämligen:
Lokal- och landsstationerna med lokal- och landstrafik. Riksstationen med rikstrafik. Telefonbyrån med abonnemangs- och uppbördsverksamhet.
Linjesektionerna, det vill säga sektionerna som svarar för anläggning, modernisering och drift av nätet, inom distriktet är:
1954 års organisationsutredning lägger fram förslaget att de i riket befintliga 28 sektionerna och 116 centralstationsområdena skulle ersättas av 21 teleområden. För Stockholms del innebär detta att Stockholms teleområde bildas i april 1965.
År 1959 finns en beskrivning av distriktets organisation i personaltidningen Telekontakt (Nr 2):
Organisationen under Distriktsbyrån består av Telegrafstationen, Telefonstationen, Telefonbyrån (se Telefonstationens arkiv), Felbyrån och Stockholms stationer (se Driftsektionens arkiv) samt Lands- och Stadssektionen (se Anläggningssektionens arkiv).
Inom Distriktsbyrån finns följande funktioner 1959:
Personal- och kansliavdelningen (Pka).
Avdelningen för kontorsrationalisering.
Tekniska avdelningen (Tek) med ansvar för utredning, planläggning och samordning av distriktets anläggnings- och underhållsverksamhet. Dessutom hör fastighetsavdelningen (Fas) och centrala reparationsavdelningen (Cra) med underhållsförrådet (Uhf) till Tekniska avdelningen.
Trafikavdelningen (Tra) är uppdelad i två underavdelningar varav den ena handhar trafikaplanering, utveckling och övervakning av telefonanläggningar, huvudsakligen den trafik som passerar förmedlings- stationen, landsstationerna och den manuella stationen. Till den andra underavdelningen hör ärenden rörande telegraf-, telegraf- och samtalsautomater, abonnemangsfrågor, klagomål, kundtjänst, studie- besök samt trafikärenden av allmän natur.
Distriktskontoret 1968-1975
Den 1 januari 1968 träder en ny organisation i kraft. Det nya Östra Distriktet består av ett Distriktkontor med fem teleområden under sig med telekontor i Gävle, Norrköping (överflyttas först 1 oktober 1968), Stockholm, Uppsala och Västerås, samt ett Radio- och Fjärrnätsområde med huvudkontor i Stockholm. Av teleområdena är Gävle, Norrköping, Västerås och Uppsala så kallade normalteleområden och omorganisationen innebär således enbart ett byte av överordnad instans. För Stockholms del blir förändringen större eftersom Stockholms teleområde varit knutet till Distriktsbyrån, med gemensam chef. Nu tillsätts en teledirektör som chef för Stockholms teleområde. Distriktskontoret är indelat i:
Administrativa avdelningen handlägger personaladministrativa ärenden, administrerar distriktets utbildningsverksamhet, samt handhar kamerala ärenden och administrativa fastighetsfrågor (kontrakt, förhyrning av lokaler, förvärv och försäljning av lokaler med mera). Avdelningen delas upp i:
Personal- och kanslisektionen med beredning och samordning av personaladministrativa ärenden inom distriktet (inklusive företagsnämndsärenden och personalvårdsfrågor), administrativa fastighetsärenden, skadeståndsärenden, samt kansli.
Utbildningssektionen med ledning och samordning av utbildningsverksamheten.
Planeringsavdelningen handhar distriktsförvaltningens planeringsverksamhet samt är förvaltningens sammanhållande organ i resurs- och budgetfrågor. Avdelningen delas upp i:
Allmänna sektionen med övergripande organisationsfrågor, personal- och lokaldispositioner, insamling och sammanställning av statistik, planering av verksamheten vid distriktsförvalningen, samt ritnings- arbeten.
Planeringssektionen med tids- och resursplanering, samt koordinering av de lokala förvaltningarnas placering, planeringskort samt arbetstorder.
Budgetsektionen med långtidsplaner och programbudget för distriktsförvaltningen och de lokala förvaltningarna, samt budgetuppföljning med analys och förslag till åtgärder.
Teleavdelningen handlägger ärenden inom den operativa verksamheten i distriktet. Detta innebär att avdelningen följer upp och analyserar verksamheten inom distriktet, bedömer behov av anläggningar, personal, lokaler, materiel och verktyg, projekterar vissa större eller mera sällan förekommande anläggningsobjekt, är samordnande organ för trafikdimensioneringen och svarar för dimensioneringen i fjärrnätet, projekterar mindre ombyggnader av fastigheter, medverkar vid introduktionen av ny teknik, nya arbetsmetoder och hjälpmedel och handhar instruktionsverksamhet i anslutning därtill, initierar rationaliseringsåtgärder och planlägger organisationsförändringar och medverkar vid genomförandet av sådana därav, anger utbildningsbehov och medverkar vid genomförande och utformning av kurser, handlägger arbetarskyddsfrågor, biträder centralförvaltningen vid utredningar och undersökningar rörande den regionala operativa verksamheten samt är konsultorgan i övrigt inom sitt verksamhets- område. Avdelningen delas in i:
Metodsektionen med frågor rörande arbetsorganisation och arbetsmetoder, instruktion och uppföljning vid införande av nya eller modifierade arbetsrutiner inom distriktet, handläggning av arbetarskydds- frågor, handläggning av ackordsfrågor, samt ärenden rörande verktyg och materiel för verksamheten inom distriktet.
Service- och övervakningssektionen med uppföljning, analys och förslag till åtgärder beträffande verksamheten inom teleområden och radio-fjärrnätsområden (främst med avseende på service, produktivitet och effektivitet), handläggning av kundtjänstärenden och allmänna servicefrågor, samt servicefrågor rörande teletjänster.
Tekniska sektionen med ärenden rörande projektering av stationer, nät och förbindelser, projektering av större och speciella anläggningar, byggnadstekniska ärenden, samt utredningar och speciella frågor rörande kopplingsteknik, transmissionsteknik och radioteknik.
Distriktkontoret upphör 31 mars 1975. I den nya organisationen förs mycket av Distriktkontorets verksamhet över på teleområdena, som är egna resultatenheter. Regionkontoret fungerar som konsultorgan vid vissa mer övergripande frågor. Efterföljare är alltså Östra Regionen, Region- kontoret, samt teleområdena som hörde till Östra distriktet.
Arkivets struktur och överensstämmelser med verksamheten
De flesta handlingar som verksamheten avsatt är gallringsbara enligt Televerkets bevarande- och gallringsriktlinjer, diarienummer MZ 17/93, och har således gallrats. Personalhandlingarna i serie F 2 omfattas i vissa fall av personsekretess, enligt Sekretesslagen, SFS 1980: 100, 7 kap 11 §.
Arkivförteckning upprättad den 30 augusti 1996, av Christina Hipfl, Telia Ab, Bodelningsprojektet Stockholm.
Timblanketterna är egentligen gallringsbara enligt Televerkets bevarande- och gallringsriktlinjer, diarienummer MZ 17/93, men eftersom information om viss extraordinarie personal saknas har serien bevarats.