Överbefälhavaren Försvarsstaben (Fst) tillkom 1/7 1937 (SFS 1937:667) med uppgift att planlägga rikets försvarsmedels användande och utföra det för försvarsgrenarna gemensamma krigsförberedelsearbetet samt verka för enhetlighet och samverkan försvarsgrenarna emellan. Fst organiserades på 10 avdelningar, arméoperations-, marinoperations-, flygoperations-, signaltjänst-, krypto-, luftförsvars-, kommunikations-, underrättelse-, krigshistorisk och fotoavdelning. År 1942 skedde den första stora omorganisationen. Försvarsstaben blev överbefälhavarens (ÖB) stab, organiserad på tre sektioner samt en marin och en flygavdelning (senare till sektion 1). Sektion 1 omfattade sex avdelningar: armé-, kvartermästar-, luftförsvars-, kommunikations-, signal-, tjänst- och fotoavdelning. Sektion 2 omfattade tre avdelningar: utrikes-, inrikes- och krigshistorisk avdelning och sektion 3 två avdelningar: press och film- samt personalvårdsavdelning. Nästa genomgripande omorganisation av försvarsstaben skedde 1961. En operationsledning (OPL 1 för studier, OPL 2 för krigsplanläggning och OPL 3 för beredskap och övningar), fyra sektioner, en administrativ och en informationsavdelning samt en personalvårdsbyrå bildades. Sektion 1 omfattade fyra avdelningar, allmänna, kommunikations-, signaltjänst- och kvartermästaravdelningen, sektion 2 tre avdelningar: attaché-, underrättelse- och inrikesavdelningen, sektion 3 två avdelningar: press och film- och krigshistorisk avdelning, sektion 4 budgetdetalj och två avdelningar, forsknings- och planeringsavdelning. Ett ADB-kontor i sektion 1 tillkom 1965 (sedermera ADB-avdelning). År 1968 tillfördes totalförsvarets signalskyddsavdelning (f. d. Statens signalskyddsnämnd). Försvarsstaben organiserades åter om 1980 med en operationsavdelning, sex operationssektioner, en planeringsavdelning med fyra planeringssektioner, en administrativ sektion samt en informationsavdelning. Myndigheten, benämnd överbefälhavaren, enl. instruktion (SFS 1983:276), utövar ledning av rikets militära försvar och därmed sammanhängande operativ verksamhet. Myndigheten Försvarsstaben som sedan den 1 juli 1981 benämndes Överbefälhavaren, uppgick i samband med Försvarsmaktens omstrukturering den 1 juli 1994 i Högkvarteret (HKV).
Avhemligat. Krigsexpeditionen fanns mellan 1940 och 1945 och fungerade som ett nav för underrättelser under beredskapen. Organisatoriskt låg den under Underrättelseavdelningen t o m sept 1942, därefter Utrikesavdelningen. En föregångare under 1939 kallades Expeditionssektionen och dess handlingar har införlivats i Krigsexpeditionen.
1940-12-08 förordnades generallöjtnanten G. Thörnell att förutom denna befattning även vara överbefälhavare över Rikets försvarskrafter (ÖB). Enligt 1937 års rulla hade han såsom ch Fst två adjutanter (1 adjutanten och 2 adjutanten). Antalet adjutanter minskades sedemera till en adjutant. 1943 års rulla upptar en regementsofficer till förfogande, redovisad efter ÖB. I handlingarna benämns denne som Regoff ÖB. 1946-03-21 ändrades benämningen till ÖB adjutant.
Efter 1968 har ÖB adjutant ej lämnat något till arkivet.
Underrättelseavdelningen blev 1942 till sektion II för att 1961 åter bli Underrättelseavdelningen. Militärattachérapporter och annat material riktat mot utlandstjänsten under denna period ska sökas under 010:H, 034:H och 063:H.
Flyg- och luftförsvarsavdelningen ingick i sektion I och var från starten 1946 indelad i: Expedition Detalj I. Flygdetalj. Flygvapnets uppgifter, krigsplanläggning, beredskap och operationer. Samövningar och samverkan mellan flygvapnet och övriga försvarsgrenar. Detalj II. Allmän luftförsvarsdetalj. Luftförsvaret: samverkan, stridsledning, luftförsvarsunderrättelser, viss signaltjänst, robotvapen, reglementen och instruktioner. Luftbevakningen: Grundläggande bestämmelser, otillåten överflygning, rymdfenomen. Detalj III. Luftvärnsdetalj. Krigsplanläggning, gruppering (terr lv och fflv), materiel, befästningar och byggnader, granskning av flygkartor m.m. med hänsyn till lv-ställningar. Detalj IV. Luftfartsdetalj. Civil luftfart i krig, luftleder, förbjudna områden, civil flygfotografering, fotograferingstillstånd, bildgranskning (arkiv), flygplanigenkänning: FIB, flygplankort m.m. 1960 såg indelningen ut: Expedition Flygdetalj Luftvärnsdetalj Luftfartsdetalj Bildgranskning
Före 1/10 1946 sköttes uppgifterna av Flygavdelningen, (004:Ö och 004:H) samt Luftförsvarsavdelningen (006:Ö och 006:H). Efter 30/9 1961 sköttes uppgifterna av Operationsledningen (064Ö och 064:H) samt Allmänna avdelningen (062:Ö och 062:H).
Flyg- och luftförsvarsavdelningen ingick i sektion I och var från starten 1946 indelad i: Expedition Detalj I. Flygdetalj. Flygvapnets uppgifter, krigsplanläggning, beredskap och operationer. Samövningar och samverkan mellan flygvapnet och övriga försvarsgrenar. Detalj II. Allmän luftförsvarsdetalj. Luftförsvaret: samverkan, stridsledning, luftförsvarsunderrättelser, viss signaltjänst, robotvapen, reglementen och instruktioner. Luftbevakningen: Grundläggande bestämmelser, otillåten överflygning, rymdfenomen. Detalj III. Luftvärnsdetalj. Krigsplanläggning, gruppering (terr lv och fflv), materiel, befästningar och byggnader, granskning av flygkartor m.m. med hänsyn till lv-ställningar. Detalj IV. Luftfartsdetalj. Civil luftfart i krig, luftleder, förbjudna områden, civil flygfotografering, fotograferingstillstånd, bildgranskning (arkiv), flygplanigenkänning: FIB, flygplankort m.m. 1960 såg indelningen ut: Expedition Flygdetalj Luftvärnsdetalj Luftfartsdetalj Bildgranskning
Före 1/10 1946 sköttes uppgifterna av Flygavdelningen, (004:Ö och 004:H) samt Luftförsvarsavdelningen (006:Ö och 006:H). Efter 30/9 1961 sköttes uppgifterna av Operationsledningen (064Ö och 064:H) samt Allmänna avdelningen (062:Ö och 062:H).
Bildsamlingen omfattar: A: Svartvita fotografier uppklistrade på pappskivor, från ca 1940-1970. Med uppgifter om bl a plats och tidpunkt samt fotografens eller bildbyråns namn. Varje bild har ett bildnummer och har klassificerats med ämne och underrubrik. Efter insortering har de stämplats med löpnummer. Om bilden tagits av Fst finns ibland även ett negativ i negativsamlingen. Ett negativnummer som i regel föregås med ett N finns då vid bilden. Förvaras i bildskåp med 21 lådor. Detaljförteckning finns i den manuella förteckningen 202:5.
B: Fotografier i mindre format, från ca 1940-1970. Dessa förvaras i 23 st pärmar. Ofta kopior av foton i A. Negativ finns som regel i negativsamsamlingen.
C: 427 st foton över utländska fartyg, flygplan mm (19080-tal) förvaras i bildlåda 18. Detaljförteckning finns i den manuella förteckningen 202:5.
D: Ett mindre antal foton av högre befattningshavare vid Försvarsstaben under 1980-talet förvaras i bokstavsordning i ett av bildskåpen, utan register.
E: Ett stort antal foton från FN-verksamhet finns i såväl bildskåpen som i bildpärmarna samt i diabildsskåpet. Detaljförteckning finns i den manuella förteckningen 202:2 flik 27.
F: Diabildsskåpet innehåller dels foton av FN-verksamhet dels foton av militär materiel. Detaljförteckning finns i den manuella förteckningen 202:2, flik 27.
G: Foton från krigsmaktsövning (KMÖ) 1952, 1954, 1956 och 1965 förvaras i bildpärm 24-27.
Till stora delar av samlingen finns ett analogt register, som överförs hit vartefter. Bilderna är numrerade i flera omgångar vilket kan vara förvillande.