Ett tingslag var benämningen på ett område, vanligtvis en socken, vars invånare hade ett gemensamt ting. I Norrland fanns fr.o.m. cirka 1670 en häradsrätt, som domstol i första instans, i varje tingslag. Under 1800-talet började små tingslags häradsrätter läggas samman till domsagor, som så småningom blev det normala distriktet för underdomstol på landsbygden. I 1942 års rättegångsbalk (1942:740) stadgas att domsaga utgör ett tingslag och att en domsaga endast i undantagsfall kan bestå av två eller flera tingslag.
Domsagorna utgjorde före 1971 vanligtvis endast domkretsindelningen på landet. Rådhusrätternas domkretsar var de städer där de låg, och de städer som lydde under rådhusrätt stod således utanför domsagoindelningen. Domsagorna utgjorde även valkretsar vid val av ledamöter till riksdagens andra kammare. I varje domsaga fanns ett kansli som var öppet för allmänheten. Domsaga är fortfarande namnet på distriktet för tingsrätterna, som infördes fr.o.m. 1971.
Mellan 1671 och 1756 utgjorde hela Ångermanland en enda domsaga uppdelad i det norra och det södra kontraktet. Domsagan omfattade från slutet av 1600-talet tio tingslag. Då domsagan 1756 delades i två jurisdiktioner bildade tingslagen Arnäs, Nordingrå, Nätra och Själevad Ångermanlands norra domsaga. Redan 1788 slogs de två jurisdiktionerna samman varmed hela Ångermanland återigen utgjorde en enda domsaga. Det dröjde dock inte längre än till 1811 innan domsagan delades på nytt i en nordlig och sydlig del.
Arnäs tingslag, som omfattde socknarna Arnäs, Gideå, Grundsuna (tillhörde Nordmalings tingslag åren 1787-1818), Nordmaling (t.o.m. 1787) och Trehörningsjö, tillhörde åren 1811-1900 Norra Ångermanlands domsaga och åren 1901-1929 Själevads och Arnäs domsaga, tillsammans med Själevads tingslag. Fr.o.m. 1906 slogs Arnäs tingslag samman med Själevads tingslags och bildade Själevads och Arnäs domsagas tingslag. Då Nätra tingslag tillkom fr.o.m. 1930 ändrades namnet på tingslaget, och domsaga, till Ångermanlands norra domsagas tingslag.
Källor: Svensk författningssamling, SFS 1929:74, 1942:740, 1947:679 J. E. Almqvist, Lagsagor och domsagor i Sverige med särskild hänsyn till den judiciella indelningen, Stockholm 1954 Nordisk familjebok Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007, domsagohistorik, Härnösands tingsrätt
Ett tingslag var benämningen på ett område, vanligtvis en socken, vars invånare hade ett gemensamt ting. I Norrland fanns fr.o.m. cirka 1670 en häradsrätt, som domstol i första instans, i varje tingslag. Under 1800-talet började små tingslags häradsrätter läggas samman till domsagor, som så småningom blev det normala distriktet för underdomstol på landsbygden. I 1942 års rättegångsbalk (1942:740) stadgas att domsaga utgör ett tingslag och att en domsaga endast i undantagsfall kan bestå av två eller flera tingslag.
Domsagorna utgjorde före 1971 vanligtvis endast domkretsindelningen på landet. Rådhusrätternas domkretsar var de städer där de låg, och de städer som lydde under rådhusrätt stod således utanför domsagoindelningen. Domsagorna utgjorde även valkretsar vid val av ledamöter till riksdagens andra kammare. I varje domsaga fanns ett kansli som var öppet för allmänheten. Domsaga är fortfarande namnet på distriktet för tingsrätterna, som infördes fr.o.m. 1971.
Mellan 1671 och 1756 utgjorde hela Ångermanland en enda domsaga uppdelad i det norra och det södra kontraktet. Domsagan omfattade från slutet av 1600-talet tio tingslag. Då domsagan 1756 delades i två jurisdiktioner bildade tingslagen Arnäs, Nordingrå, Nätra och Själevad Ångermanlands norra domsaga. Redan 1788 slogs de två jurisdiktionerna samman varmed hela Ångermanland återigen utgjorde en enda domsaga. Det dröjde dock inte längre än till 1811 innan domsagan delades på nytt i en nordlig och sydlig del.
Arnäs tingslag, som omfattde socknarna Arnäs, Gideå, Grundsuna (tillhörde Nordmalings tingslag åren 1787-1818), Nordmaling (t.o.m. 1787) och Trehörningsjö, tillhörde åren 1811-1900 Norra Ångermanlands domsaga och åren 1901-1929 Själevads och Arnäs domsaga, tillsammans med Själevads tingslag. Fr.o.m. 1906 slogs Arnäs tingslag samman med Själevads tingslags och bildade Själevads och Arnäs domsagas tingslag. Då Nätra tingslag tillkom fr.o.m. 1930 ändrades namnet på tingslaget, och domsaga, till Ångermanlands norra domsagas tingslag.
Källor: Svensk författningssamling, SFS 1929:74, 1942:740, 1947:679 J. E. Almqvist, Lagsagor och domsagor i Sverige med särskild hänsyn till den judiciella indelningen, Stockholm 1954 Nordisk familjebok Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007, domsagohistorik, Härnösands tingsrätt
Domböcker för åren 1628-1668 återfinns i Ångermanlands domsagas arkiv (serie A I a). Domböcker för åren 1669-1735 återfinns i Norra Ångermanlands domsagas arkiv (serie A I a).
Domböckerna omfattar åren 1736-1780 även tingsprotokoll från Nordingrå tingslags häradsrätt och Nätra tingslags häradsrätt samt åren 1736-1788 tingsprotokoll från Själevads tingslags häradsrätt.
Volymerna 1-116 är mikrofilmade och finns tillgängliga på mikrofiche. Volymerna 67 och 97-184 är skannade och finns tillgängliga i elektronisk form.
Serien omfattar serier av uppbud- och lagfartsprotokoll, inteckningsprotokoll, bouppteckningsprotokoll, förmynderskapsprotokoll, äktenskapsförordsprotokoll och avhandlingsprotokoll.
Volymerna 1-50 är mikrofilmade och finns tillgängliga på mikrofiche. Volymerna 13-50 är skannade och finns tillgängliga i elektronisk form.
Serien omfattar serier av syneprotokoll, värderingsprotokoll samt jordrannsaknings- och skattläggningsprotokoll. En vanligt förekommande form av extra förrättning var syner av olika slag, såsom av- och tillträdessyner vid kyrkliga boställen, syner och besiktningar av kyrkor och häradssyner.
Protokoll vid extra förrättningar återfinns även i serierna A I a och A I b.
Volymerna 1-7 är mikrofilmade och finns tillgängliga på mikrofiche. Volymerna 1-3 och 5-7 är skannade och finns tillgängliga i elektronisk form.