Formellt tillkom bouppteckningsavdelningen så sent som 1955. Man hade tidigare utgjort en eller två rotlar inom förmynderskapsavdelningen. Denna hade i sin tur ingått som en underavdelning till rådhusrättens första avdelning. Det något oegentliga i att låta en mindre del av avdelningens verksamhet ge namn åt hela enheten ledde dock till att man i dagligt tal andvände sig av beteckningen bouppteckningsavdelningen under hela den aktuella perioden, utan att det formellt fanns någon täckning för detta. Den organisatoriska uppdelningen märks inte minst tydligt i arkivbildningen. Det har därför fallit sig naturligt att förteckna de handlingar som emanerat ur förmynderskapsverksamheten och de ur bouppteckningsärendena var för sig. Detta förfarings- sätt ansluter också till Lars Wikströms förteckning från 1972 över den följande tidsperioden. Så långt det varit möjligt har även den förteckningsplan som Lars Wikström utarbetat följts i föreliggande förteckning.
Bouppteckningar protokollförs i bouppteckningsproto- kollet. Den väldiga serien bouppteckningar utgör med andra ord bilagor till protokollet. Med tanke på seriens storlek är det dock mest praktiskt att förteckna dessa i en egen serie (E1). Bouppteckningarna återfinns lättast genom det årsvist upplagda person- registret (D1a). Det är också möjligt att återfinna en enskild bouppteckning genom de dödlistor (E2) som pastorämbetena insände till rådhusrätten varje månad. På dessa listor, som även upptar bröstarvingar, noterades boupptecknigens nummer och handläggande rotel. Dödslistorna har försetts med ett person-register i början av varje volym.
Genom de sk fattigbevisen (E3), intygades att dödsboet helt saknade tillgångar och därför skulle undantas från bouppteckning. Fattigbevisen upphörde i och med 1934 års ingång.
Fram till 1939 upprättades de flesta bouppteckningar av rådhusrätten deputerade. Detta krävde inlämnande av sk bouppteckningsuppgift (E4), vilken innehåller under- laget till den senare upprättade bouppteckningen. I och med att deputeradeinstitutet upphörde tillkom nya ärendetyper som i sin tur avsatt ytterligare en protokollserie i bouppteckningssavdelningens arkiv (A3).
Även testamentbevakningar avknoppades från bouppteckningsprotokollet och bildar en egen protokollserie från 1942 (A2).
System of arrangement
Arkivnr: SSA/15673
Förteckning 145 C
Förteckning
över
Stockholms rådhusrätt, bouppteckningsavd 1925-1947
Accessibility
Secrecy
Nej
Control
Amended
03/04/2024 14:29:48
Bouppteckningsavdelningen arkiv 1925-1947.
Formellt tillkom bouppteckningsavdelningen så sent som 1955. Man hade tidigare utgjort en eller två rotlar inom förmynderskapsavdelningen. Denna hade i sin tur ingått som en underavdelning till rådhusrättens första avdelning. Det något oegentliga i att låta en mindre del av avdelningens verksamhet ge namn åt hela enheten ledde dock till att man i dagligt tal andvände sig av beteckningen bouppteckningsavdelningen under hela den aktuella perioden, utan att det formellt fanns någon täckning för detta. Den organisatoriska uppdelningen märks inte minst tydligt i arkivbildningen. Det har därför fallit sig naturligt att förteckna de handlingar som emanerat ur förmynderskapsverksamheten och de ur bouppteckningsärendena var för sig. Detta förfarings- sätt ansluter också till Lars Wikströms förteckning från 1972 över den följande tidsperioden. Så långt det varit möjligt har även den förteckningsplan som Lars Wikström utarbetat följts i föreliggande förteckning.
Bouppteckningar protokollförs i bouppteckningsproto- kollet. Den väldiga serien bouppteckningar utgör med andra ord bilagor till protokollet. Med tanke på seriens storlek är det dock mest praktiskt att förteckna dessa i en egen serie (E1). Bouppteckningarna återfinns lättast genom det årsvist upplagda person- registret (D1a). Det är också möjligt att återfinna en enskild bouppteckning genom de dödlistor (E2) som pastorämbetena insände till rådhusrätten varje månad. På dessa listor, som även upptar bröstarvingar, noterades boupptecknigens nummer och handläggande rotel. Dödslistorna har försetts med ett person-register i början av varje volym.
Genom de sk fattigbevisen (E3), intygades att dödsboet helt saknade tillgångar och därför skulle undantas från bouppteckning. Fattigbevisen upphörde i och med 1934 års ingång.
Fram till 1939 upprättades de flesta bouppteckningar av rådhusrätten deputerade. Detta krävde inlämnande av sk bouppteckningsuppgift (E4), vilken innehåller under- laget till den senare upprättade bouppteckningen. I och med att deputeradeinstitutet upphörde tillkom nya ärendetyper som i sin tur avsatt ytterligare en protokollserie i bouppteckningssavdelningens arkiv (A3).
Även testamentbevakningar avknoppades från bouppteckningsprotokollet och bildar en egen protokollserie från 1942 (A2).
Av pastorsämbetet månadsvis insända förteckningar över avlidna personer. Bouppteckningsnummret är noterat. Alfabetiskt register i början av varje år. Serien inbunden.