I början av 1920-talet började man, med den nya fattigvårdslagen i ryggen, se över den framtida utvecklingen av Stockholms fattigvård. Man delade upp vården i tre delar: försörjningshem, avsedda för medellösa personer som har någon arbetsförmåga, men saknar möjlighet att själva ordna med försörjning, ålderdomshem, avsedda för orkeslösa åldringar som ej är i behov av permanent vård, vårdhem, avsedda för medellösa personer vilkas tillstånd icke kräver egentlig sjukhusvård, men dock varaktig sjukvård av skolad personal.
Resultatet av inventeringen blev att en brist på ålderdomshemsplatser och vårdhemsplatser konstaterades. Bristen på ålderdomshemsplatser avhjälptes dock snart genom bildandet av Gammelby ålderdomshem och ålderdomshemmet Skarpnäck Gård 1930 respektive 1933. När S:t Erik sjuk- och vårdhem ombildades till sjukhus blev bristen på vårdhemsplatser snart akut. Många tillfälliga lokaler fick tas i anspråk. 1928 tillsatte fattigvårdsnämnden en kommitté som skulle utarbeta ett förslag till ett nytt vårdhem. 1936 kunde Stureby vårdhem med 710 platser, varav 374 försörjningsplatser och 336 platser för kroniskt sjuka, tas i bruk. Det nya vårdhemmet byggdes i anslutning till Gammelby ålderdomshem i Enskede. Redan från början hade de två hemmen gemensam administration och syssloman.
1942 flyttade Åkeshovs sinnesslöanstalt till före detta Försörjningshemmet Årsta, som hade byggts om för ändamålet. I och med detta överfördes det nybildade Årsta sinnesslöanstalt administrativt till Stureby. Årsta försörjningshem hade legat under Rosenlunds ålderdomshem. 1945 fick även ålderdomshemmet Skarpnäck Gård gemensam syssloman med Stureby. Skarpnäck och Årsta inkorporerades dock aldrig helt med Stureby utan har haft sin egen redovisning och är egna arkivbildare.
Gammelby ålderdomshem och Stureby vårdhem som ligger i anslutning till varandra och redan från början hade delvis gemensamma ekonomilokaler, bildar så småningom en enhet. Fram till och med 1944 fungerar de sida vid sida men 1945, när man går över till maskinbokföring, slås de båda hemmen ihop och från 1946-01-01 har man gemensam stat. Därför går Gammelby ålderdomshems arkiv från och med 1945 upp i Stureby vårdhems arkiv, som fortsätter fram till idag.
1945 övergår man från manuell bokföring till maskinbokföring. I den manuella redovisningen hade man kassaböcker, fördelningsböcker och huvudböcker, men 1945 försvinner huvudboken och istället får den maskinbokförda fördelningsboken en något högre status då huvudbokföringen sker där. Samtidigt tillkommer också journaler där bokföringen sker kronologiskt per kontoklass. I fördelningsboken sker redovisningen per konto.
På Gammelby ålderdomshem och Stureby vårdhem fanns också två, från vårdhemmen fristående, kaffestugor. Där kunde man köpa kaffe eller pilsner och priserna kunde hållas låga genom pensionärernas medverkan. (Se biarkiv under Stureby vårdhem). 1971 övertog Landstinget administrationen av vårdhemmen och arkiven har i princip levererats fram till dess.
Arkivet ordnades och förtecknades av Pernille Petersen som seminarieuppgift för universitetsämnet Arkivkunskap hösten 1983. Förteckningen delvis omarbetad våren 1984.