Arkiv

Allmänna sektionen

Länsstyrelsen i Södermanlands län

Grunddata

Referenskod

SE/ULA/11034/301

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/CxyZIcmaweZJTe018W43t3

Omfång

22,7 Hyllmeter

Datering

1954 – 1971 (Tidsomfång)

Villkor

Delvis

Villkorsanm

Vissa handlingar kan omfattas av sekretess.
En sekretessprövning ska göras innan handlingar kan lämnas ut.

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning

Arkivinstitution

Riksarkivet i Uppsala (depå: Borgen)

Arkivbildare/upphov

Länsstyrelsen i Södermanlands län, 1634 – (Arkivbildare)

Kategori: Statlig myndighet

Innehåll och historik

Innehåll

När landskansliet indelades i sektioner 1953 fick allmänna sektionen hand om många olika typer av ärenden. Som exempel kan nämnas medborgarskapsärenden, passärenden, utsökningsärenden (vräkning och utmätning) och allmänna val.

En huvudserie handlingar är A 1, ”Protokoll och koncept”, som innehåller de beslut som fattades. Inkomna handlingar med anknytning till dessa ärenden finns i den omfattande serien D1.

Allmänna sektionen utgjorde del I i länsstyrelsens dåvarande organisation.

Vid omorganisationen 1971 övertogs allmänna sektionens uppgifter främst av allmänna enheten.

Arkivbildarhistorik

Länsstyrelsen i Södermanlands län
Länsstyrelsen är den högsta statliga myndigheten i varje län. Länsstyrelsens chef är landshövdingen. När länsstyrelserna infördes 1634 fick de en mycket stark maktställning. Landshövdingen betraktades som kungens ställföreträdare ute i landet. Långt in på 1900-talet användes oftast beteckningen K. M:ts befallningshafvande, inte länsstyrelse.

Södermanlands län kallades under 1700- och 1800-talen ofta Nyköpings län.

Under loppet av 1900-talet överfördes många av länsstyrelsens tidigare uppgifter till fristående myndigheter. Dessutom fick många andra statliga myndigheter avdelningar på länsnivå. Länsstyrelsens roll har förändrats. Den skall nu inte bara företräda statsmakten i länet, utan även tillvarata länets intressen gentemot staten och verka för utveckling av länets näringsliv.

Från 1600-talet till 1950-talet bestod länsstyrelserna av två huvudavdelningar med egna arkiv: landskontor och landskansli. I princip ägnade sig landskontoret åt mantalsskrivning och skatter, landskansliet åt alla andra frågor. Militära ärenden förekom på båda avdelningarna.

Den första större omorganisationen skedde på 1950-talet. Landskansliet indelades i allmänna sektionen, socialsektionen, civilförsvarssektionen och planeringssektionen. 1967 tillkom en naturvårdssektion. Landskontoret delades upp på kameralsektionen, taxeringssektionen och uppbördssektionen. 1971 upphörde sektionerna och ersattes med avdelningar och enheter. Hela skatteverksamheten överfördes 1987 till nya länsskattemyndigheter.

Ordning & struktur

Allmänna sektionens protokoll åren 1953-1958 ingår i landskansliets serie A XI. Handlingarna till dessa ärenden ingår i landskansliets serie D IV, ”Avgjorda mål”.

Handelsregistret och föreningsregistret fanns på allmänna sektionen, men övertogs 1971 av allmänna enheten och finns i dess arkiv.

Tillgänglighet

Sekretess