INLEDNING När rotemanssystemet infördes i Stockholm den 1 januari 1878 bildades 16 rotar inom stadens dåvarande 8 territoriella församlingar. Allt eftersom befolkningsmängden ökade inrättades nya rotar för att underlätta mantalsskrivningen hos rotemansexpeditionerna. Staden var indelad i 36 rotar när rotemanssystemet upphörde den 30 juni 1926.
Södermalm bestod 1878 av två församlingar: Katarina församling som omfattade den östra delen och Maria Magdalena som omfattade den västra delen. I Katarina församling uppgick den mantalsskrivna folkmängden vid årsskiftet 1877/1878 till 24.657 personer. Församlingen delades till två den 1 maj 1917 då Sofia församling inrättades.
De första rotarna i Katarina församling var rote 12 Katarina sydöstra rote, rote 13 Katarina norra rote och rote 14 Katarina sydvästra rote. År 1887 ändrades namnen för rote 12 till Katarina östra rote och rote 14 till Katarina västra rote, medan rote 13 behöll sitt namn Katarina norra rote. Namnen för de tre rotarna ändrades åter 1894 till: rote 12 Barnängsroten, rote 13 Stadsgårdsroten och rote 14 Skanstullsroten.
I januari 1898 uppgick folkmängden i Katarina församling till 43.954 personer, varav 17.746 i 12:e roten och 15.550 i 14:e roten. En ny rote bildades genom delning av dessa rotar den 1 oktober 1899 efter beslut av stadsfullmäktige. Orsaken var den ökade belastningen på nämnda rotars rotemansexpeditioner på grund av att den kraftigt tilltagande befolkningen som huvudsakligen bestod av fattiga personer. Det bidrog i sin tur till ökad handläggning av ärenden rörande fattigvård på bekostnad av dess övriga verksamhet. Den nya roten kallades rote 25 Barnängsroten. Samtidigt ändrade rote 12 namn från Barnängsroten till Danviksroten.
Rote 25 omfattade från tillkomsten 1899 till upphörandet 1926 området mellan Östgötagatan (från Hammarby sjö) till Bondegatan och från den gatan till Hammarby sjö.
När Sofia församling inrättades i maj 1917 ändrade rote 25 namn till Nytorgsroten, men fortsatte allmänt att kallas Barnängsroten. Rote 25 fortsatte att tillhöra Katarina församling även efter församlingsdelningen.
25:e rotens föregångares namn och namn efter 1 maj 1917 i Katarina församling: Barnängsroten (rote 12) 1894-30/9 1899 Danviksroten (rote 12) 1/10 1899-30/4 1917 Skanstullsroten (rote 14) 1894-30/4 1917 Katarina mellanrote (rote 14) 1/5 1917-30/6 1926 Barnängsroten (rote 25) 1/10 1899-30/4 19170 Nytorgsroten (rote 25) 1/5 1917-30/6 1926
Följande rotemän tjänstgjorde i rote 25: Karl Steenmark 1899-1909 Berndt Aminoff 1909-1913 Tor Hellquist 1913-1926
I Svante Jakobssons bok om Rotemansinstitutionen ingår bland annat biografiska anteckningar över de 76 rotemän som var verksamma 1878-1926 (s.128-151). Rotemans- expeditionernas adresser är hämtade ur Jakobsson (s. 104-112) och överensstämmer inte helt med uppgifterna i f.d. roteman Fritiof Gustafssons manus (se nedan).
Stockholms stadsarkiv den 31 mars 2015
Christina Hellgren
Källor: Jakobsson, Svante, Rotemansinstitutionen i Stockholm för folkbokföring och mantalsskrivning m.m. 1878-1926, Uppsala 1977 Gustafsson, Fritiof, Mantalsboksarkivet - rotemansarkivet 1878-1926, handskrivet manus deponerat 1968 i Stockholms stadsarkiv, tryckt 1981 under rubriken Stockholms historiska databas Dokumentation 1981:1 Stahre, Nils-Gustaf m.fl. (red.), Stockholms gatunamn, Stockholmsmonografier utgivna av Stockholms stad nr 50, Stockholm 1992 Stockholms kommunalkalender 1907-1927
General note
Rote 25 (Barnängsroten) bildades den 1 oktober 1899 och kom att omfatta delar av dåvarande Katarina församling. Den var vid bildandet större än vid upphörandet den 1 juli 1926. Stora delar av rote 25 verkar ha överförts till rote 12 i samband med Sofia församlings tillkomst den 1 maj 1917. Rotens expedition 1899-1904 på Södermannagatan 54, 1904-1913 på Skånegatan 55, 1913-1924 på Nytorget 6 och 1924-1926 på Nytorget 8. Som roteman fungerade 1899-1909 Karl M A L Steenmark, 1909-1913 Berndt Aminoff och 1913-1926 Tor G F Hellquist. Roten upphörde den 30 juni 1926.
Rotemansarkivet
Control
Created
03/06/2013 13:26:34
Amended
12/11/2021 10:59:25
ROTE 25 BARNÄNGSROTEN (NYTORGSROTEN)
INLEDNING När rotemanssystemet infördes i Stockholm den 1 januari 1878 bildades 16 rotar inom stadens dåvarande 8 territoriella församlingar. Allt eftersom befolkningsmängden ökade inrättades nya rotar för att underlätta mantalsskrivningen hos rotemansexpeditionerna. Staden var indelad i 36 rotar när rotemanssystemet upphörde den 30 juni 1926.
Södermalm bestod 1878 av två församlingar: Katarina församling som omfattade den östra delen och Maria Magdalena som omfattade den västra delen. I Katarina församling uppgick den mantalsskrivna folkmängden vid årsskiftet 1877/1878 till 24.657 personer. Församlingen delades till två den 1 maj 1917 då Sofia församling inrättades.
De första rotarna i Katarina församling var rote 12 Katarina sydöstra rote, rote 13 Katarina norra rote och rote 14 Katarina sydvästra rote. År 1887 ändrades namnen för rote 12 till Katarina östra rote och rote 14 till Katarina västra rote, medan rote 13 behöll sitt namn Katarina norra rote. Namnen för de tre rotarna ändrades åter 1894 till: rote 12 Barnängsroten, rote 13 Stadsgårdsroten och rote 14 Skanstullsroten.
I januari 1898 uppgick folkmängden i Katarina församling till 43.954 personer, varav 17.746 i 12:e roten och 15.550 i 14:e roten. En ny rote bildades genom delning av dessa rotar den 1 oktober 1899 efter beslut av stadsfullmäktige. Orsaken var den ökade belastningen på nämnda rotars rotemansexpeditioner på grund av att den kraftigt tilltagande befolkningen som huvudsakligen bestod av fattiga personer. Det bidrog i sin tur till ökad handläggning av ärenden rörande fattigvård på bekostnad av dess övriga verksamhet. Den nya roten kallades rote 25 Barnängsroten. Samtidigt ändrade rote 12 namn från Barnängsroten till Danviksroten.
Rote 25 omfattade från tillkomsten 1899 till upphörandet 1926 området mellan Östgötagatan (från Hammarby sjö) till Bondegatan och från den gatan till Hammarby sjö.
När Sofia församling inrättades i maj 1917 ändrade rote 25 namn till Nytorgsroten, men fortsatte allmänt att kallas Barnängsroten. Rote 25 fortsatte att tillhöra Katarina församling även efter församlingsdelningen.
25:e rotens föregångares namn och namn efter 1 maj 1917 i Katarina församling: Barnängsroten (rote 12) 1894-30/9 1899 Danviksroten (rote 12) 1/10 1899-30/4 1917 Skanstullsroten (rote 14) 1894-30/4 1917 Katarina mellanrote (rote 14) 1/5 1917-30/6 1926 Barnängsroten (rote 25) 1/10 1899-30/4 19170 Nytorgsroten (rote 25) 1/5 1917-30/6 1926
Följande rotemän tjänstgjorde i rote 25: Karl Steenmark 1899-1909 Berndt Aminoff 1909-1913 Tor Hellquist 1913-1926
I Svante Jakobssons bok om Rotemansinstitutionen ingår bland annat biografiska anteckningar över de 76 rotemän som var verksamma 1878-1926 (s.128-151). Rotemans- expeditionernas adresser är hämtade ur Jakobsson (s. 104-112) och överensstämmer inte helt med uppgifterna i f.d. roteman Fritiof Gustafssons manus (se nedan).
Stockholms stadsarkiv den 31 mars 2015
Christina Hellgren
Källor: Jakobsson, Svante, Rotemansinstitutionen i Stockholm för folkbokföring och mantalsskrivning m.m. 1878-1926, Uppsala 1977 Gustafsson, Fritiof, Mantalsboksarkivet - rotemansarkivet 1878-1926, handskrivet manus deponerat 1968 i Stockholms stadsarkiv, tryckt 1981 under rubriken Stockholms historiska databas Dokumentation 1981:1 Stahre, Nils-Gustaf m.fl. (red.), Stockholms gatunamn, Stockholmsmonografier utgivna av Stockholms stad nr 50, Stockholm 1992 Stockholms kommunalkalender 1907-1927
Mantalsböckerna innehåller information om personernas namn, yrke eller näringsfång, nationalitet (om utlänning), eventuellt adelsstånd (inskrivningsnummer), födelse (år, månad och dag), folio i födelseboken (om född i roten), födelseort (län eller stad), civilstånd (gift, ogift, änkling, änka eller frånskild), fräjd, koppor (naturliga, vaccination), undervisning (i skola eller i hemmet), kyrkoskrivningsort (församling i Stockholm, utom Stockholm, territoriell eller annan), mantalsskrivning, fattigunderstöd (folie i fattigboken), för fattigdom fria från personskatt, uppgift om flyttning till egendomen (år, från vilken församling i vilket län eller stad, från rote, folio i inflyttningslängden, om inom roten folio i häftet), särskilda anteckningar, uppgifter om flyttning från egendomen (år, från vilken församling i vilket län eller stad, till vilken rote, folio i utflyttningslängden, om inom roten folio i häftet), om död (år och folio i dödboken). Häfte 20876-21242.
Innehåller information om inskrivningens nummer, månad, dag, de inskrivnas namn, stånd, ämbete, yrke och näringsfång, om personen ej företett utflyttningsbevis, summa inflyttade (män och kvinnor), flyttat från bostad i Stockholm (församling, roten n:r), flyttad från ort utom Stockholm (församling, län eller stad), flyttad till (gata, adressnummer), folio i mantalsboken, prästerskapets anteckning om delfåendet.
Innehåller information om utskrivningens nummer, månad, dag, den utskrivnes namn, stånd, ämbete, yrke, näringsfång, uppgift om ej underfått utflyttningsbevis, summa utflyttade (män och kvinnor), flyttade från bostad i Stockholm (gata, adressnummer), folio i mantalsboken, flyttad till annan bostad i Stockholm (församling, rote n:r, gata, adress n:r), flyttat till ort utom Stockholm (församling/län eller stad), prästerskapets anteckning om delfåendet.
Innehåller information om inskrivningens löpande årsnummer, de framfödda barnens födelse (år, månad, dag), kön (man, kvinna), de levande födda barnens dop-eller förnamn, barnens civilstånd (äkta, oäkta, man, kvinna), folio i mantalsboken, om dödfödda (äkta, oäkta, man, kvinna), föräldrarnas namn, ämbete, yrke, stånd, hemvist, nationalitet och religionsbekännelse (främmande trosbekännare) samt stället för moderns nedkomst (om ej i hemorten), barnets adlighet, uppgifter om modern (gift, änka, frånskild, trolovad, ogift), föräldrarnas sist fyllda åldersår, examinerat församlingsbiträde, anteckning av vad särskilt är föreskrivet.
Innehåller information om den avlidnes dödsdatum (år, månad, dag), uppgift om den avlidne tillhört adeln, kön (man, kvinna), släkt-och förnamn, ämbete, yrke, stånd, hemvist, nationalitet och religionsbekännelse (främmande trosbekännare), samt för minderåriga föräldrarnas namn, yrke och hemvist, ålder vid dödsfall (år, månader och dagar), folio i mantalsboken, civilstånd (ogift, gift, änka, änkling, frånskild), dödsorsak, dödsort (sjukhus), anteckningar om vad särskilt är föreskrivet.