Förhållandet mellan Bunkeflo och Hyllie församlingar under 1500-talets första hälft är oklar. Att Hyllie 1545 givits som löneförstärkning åt skolmästaren i Malmö, som flera hävdat (se ex. S.Schartau, Malmö högre allm. lärov. under den danska tiden, 1929), har inte kunnat beläggas. Efter att en tid ha varit skilda åt förenades åter församlingarna då Olof Mortensen utnämndes till kyrkoherde i Bunkeflo 1552. Landebogen 1569 anger Hyllie som annex till Bunkeflo. Mellan 1599-03-03 och 1605-05-04 var de ånyo separerade. Sistnämnda datums kungl. brev föreskrev att de skulle vara förenade och ålade kyrkoherden att erlägga viss avgift av Hyllie till skolmästaren i Malmö. Detta brev gällde till 1806-10-22 då i nytt kungl. brev bestämdes att kyrkoherden i Malmö S:t Petri skulle erhålla Bunkeflo och Hyllie som annex efter dåvarande kyrkoherdens i Bunkeflo och Hyllie avgång. Enl. kungl. brev 1852-12-07 skulle Bunkeflo och Hyllie avskiljas från Malmö S:t Petri vid kyrkoherdens bortgång. Så skedde 1862, varefter Bunkeflo och Hyllie bildade eget pastorat med Bunkeflo som moderförsamling. Genom kungl. brev 1886-08-28 och 09-10 blev Limhamn municipalsamhälle, bestående av områden i Hyllie och Fosie socknar. Den gamla kyrkan i Hyllie by revs 1890. Ny kyrka, på Hyllie n:r 7 närmare Limhamn, stod färdig samma år. Befolkningstillväxten i Limhamn påkallade en ny prästbefattning under kyrkoherden. Sådan inrättades enl. kungl. brev 1899-02-22. I kungl. brev 1902-04-25 medgavs den del av Hyllie församling som omfattade Limhamns municipalsamhälle få utgöra Limhamns kapellförsamling, med Hyllie gemensam kyrka, kyrkobetjäning och skolväsende men med egen kyrkobokföring. Limhamn blev 1906-01-01 genom kungl. brev 1905-09-15 köping, innefattande municipalsamhället, inklusive delar av Fosie socken, samt övriga delar av Hyllie socken; dvs. hela Hyllie socken kom att ingå i Limhamns köping. Regleringen av de kyrkliga förhållandena skedde med kungl. Maj:ts förordnande 1908-04-24 att den del av Limhamns köping som ej ingick i Limhamns kapellförsamling skulle 1908-05-01 förenas med denna till en församling under benämning Limhamns församling och vara annex till Bunkeflo. Limhamns köping inkorporerades enl. kungl. brev 1913-12-12 med Malmö stad 1915-01-01. Genom samma brev utbröts Limhamns församling ur Bunkeflo pastorat 1915-05-01 och bildade därefter eget pastorat. I ecklesiastikt avseende införlivades Limhamn med Malmö 1917-01-01 enl. kungl. brev 1916-11-17. Tillsammans med övriga församlingar i Malmö formar sedan dess Limhamn en kyrklig samfällighet. I samband med ny församlingsindelning i Malmö 1969-01-01 tillkom Hyllie (nya) församling, som fr o m detta datum utgör egen arkivbildare.
Arkivförteckningen uppgjordes i stadsarkivet 1962 av Lennart Jonéus samt reviderades där 1986 av Lars Jörwall. Arkivet avslutades år 2000 av Cecilia Jansson och Stebbe Buzancic, båda stadsarkivet i Malmö.
Förhållandet mellan Bunkeflo och Hyllie församlingar under 1500-talets första hälft är oklar. Att Hyllie 1545 givits som löneförstärkning åt skolmästaren i Malmö, som flera hävdat (se ex. S.Schartau, Malmö högre allm. lärov. under den danska tiden, 1929), har inte kunnat beläggas. Efter att en tid ha varit skilda åt förenades åter församlingarna då Olof Mortensen utnämndes till kyrkoherde i Bunkeflo 1552. Landebogen 1569 anger Hyllie som annex till Bunkeflo. Mellan 1599-03-03 och 1605-05-04 var de ånyo separerade. Sistnämnda datums kungl. brev föreskrev att de skulle vara förenade och ålade kyrkoherden att erlägga viss avgift av Hyllie till skolmästaren i Malmö. Detta brev gällde till 1806-10-22 då i nytt kungl. brev bestämdes att kyrkoherden i Malmö S:t Petri skulle erhålla Bunkeflo och Hyllie som annex efter dåvarande kyrkoherdens i Bunkeflo och Hyllie avgång. Enl. kungl. brev 1852-12-07 skulle Bunkeflo och Hyllie avskiljas från Malmö S:t Petri vid kyrkoherdens bortgång. Så skedde 1862, varefter Bunkeflo och Hyllie bildade eget pastorat med Bunkeflo som moderförsamling. Genom kungl. brev 1886-08-28 och 09-10 blev Limhamn municipalsamhälle, bestående av områden i Hyllie och Fosie socknar. Den gamla kyrkan i Hyllie by revs 1890. Ny kyrka, på Hyllie n:r 7 närmare Limhamn, stod färdig samma år. Befolkningstillväxten i Limhamn påkallade en ny prästbefattning under kyrkoherden. Sådan inrättades enl. kungl. brev 1899-02-22. I kungl. brev 1902-04-25 medgavs den del av Hyllie församling som omfattade Limhamns municipalsamhälle få utgöra Limhamns kapellförsamling, med Hyllie gemensam kyrka, kyrkobetjäning och skolväsende men med egen kyrkobokföring. Limhamn blev 1906-01-01 genom kungl. brev 1905-09-15 köping, innefattande municipalsamhället, inklusive delar av Fosie socken, samt övriga delar av Hyllie socken; dvs. hela Hyllie socken kom att ingå i Limhamns köping. Regleringen av de kyrkliga förhållandena skedde med kungl. Maj:ts förordnande 1908-04-24 att den del av Limhamns köping som ej ingick i Limhamns kapellförsamling skulle 1908-05-01 förenas med denna till en församling under benämning Limhamns församling och vara annex till Bunkeflo. Limhamns köping inkorporerades enl. kungl. brev 1913-12-12 med Malmö stad 1915-01-01. Genom samma brev utbröts Limhamns församling ur Bunkeflo pastorat 1915-05-01 och bildade därefter eget pastorat. I ecklesiastikt avseende införlivades Limhamn med Malmö 1917-01-01 enl. kungl. brev 1916-11-17. Tillsammans med övriga församlingar i Malmö formar sedan dess Limhamn en kyrklig samfällighet. I samband med ny församlingsindelning i Malmö 1969-01-01 tillkom Hyllie (nya) församling, som fr o m detta datum utgör egen arkivbildare.
Arkivförteckningen uppgjordes i stadsarkivet 1962 av Lennart Jonéus samt reviderades där 1986 av Lars Jörwall. Arkivet avslutades år 2000 av Cecilia Jansson och Stebbe Buzancic, båda stadsarkivet i Malmö.
Serien inbunden. Främst i vol. topografiskt register om inget annat anges. A I:13-17 sist i vol. anteckningar om utländska medborgare, främmande trosbekännare, dövstumma, sinnessjuka och idioter med hänvisning till uppslag.
Serin i kartonger. Serien, som består av personakter över församlingens invånare, omfattar tiden 1947--1991-06-30 och är lagd i bokstavsordning inom kvarteret.
Serien i arkivkartonger. Förda mellan åren 1947--1991-06-30. Dessa akter har sänts från församlingen till statistiska centralbyrån varefter de har levererats till Malmö stadsarkiv. Ordnad efter personnummer för varje dödsår.
Serien i arkivkartonger. Ordnad efter personnummer. Serien består av personavier för avgågna personer (avlidna, obefintliga eller utflyttade) under perioden 1973--1991-06-30.
Serien i kartong. Förs med ADB som en del av det centrala kyrkobokföringssystemet. Bevaras långsiktigt genom uttag på arkivbeständigt papper Svenskt Arkiv 100. Efterhand som uttag på papper sker skall upptagningarna i ADB-registret gallras med stöd av RA-MS 1997:65. Papperslistor för tillfälligt bruk förstörs när de inte längre behövs.
Serien i kartong. Förs med ADB som en del av det centrala kyrkobokföringssystemet. Bevaras långsiktigt genom uttag på Arkivbeständigt papper Svenskt Arkiv 100. Efterhand som uttag på papper sker skall upptagningarna i ADB-registret gallras med stöd av RA-MS 1997:65. Papperslistor uttagna för tillfälligt bruk förstörs när de inte längre behövs.
Serien inbunden. Serien ersattes fr o m 1969-07-01 av äktenskapsböcker, se serie E II. Alfabetiskt efternamnsregister över manliga resp kvinnliga kontrahenter till lysnings- och vigselböckerna 1688-1894 finns tillgängligt i stadsarkivet.
Serien i kartong. Förs med ADB som del av det centrala kyrkobokföringssystemet. Bevaras långsiktigt genom uttag på arkivbeständigt papper Svenskt Arkiv 100. Efterhand som uttag på papper sker skall upptagningarna i ADB-registret gallras med stöd av 1997:65. Papperslistor uttagna för tillfälligt bruk förstörs när de inte längre behövs.
Serien i kartong. Förs med ADB som del av det centrala kyrkobokföringssystemet. Bevaras långsiktigt genom uttag på arkivbeständigt papper Svenskt Arkiv 100. Efterhand som uttag sker skall upptagningarna i ADB-registret gallras med stöd av RA-MS 1997:65. Papperslistor uttagna för tillfälligt bruk förstörs när de inte längre behövs.
Handlingar utgallras fr.o.m. 1968 med en frist av 20 år med undantag av handlingar rörande erkännande av faderskap, erkännande av att barn är trolovningsbarn, arvsrättsförklaringar, anmälan från icke gifta föräldrar om gemensam vårdnad av barn samt i utlandet utfärdade handlingar, enligt Riksarkivets gallringsbeslut 1997:65.
Handlingarna utgallras med en frist av 20 år fr.o.m. 1968 med undantag av handlingar rörande erkännande av faderskap, erkännande av att barn är trolovningsbarn, arvsrättsförklaringar, anmälningar från icke gifta föräldrar om gemensam vårdnad av barn samt i utlandet utfärdade handlingar, enligt Riksarkivets gallringsbeslut 1997:65.
Särskild skolstyrelse utsågs på Hyllie sockenstämma 1842. Den ersattes 1863 av ett skolråd i enlighet med den nya kommunallagen. Se även förteckningar över Hyllie-Limhamns skolarkiv.
Serien gallringsbar from 1933 med stöd av Riksarkivets gallringsbeslut 1988:19. Från gallring undantas handlingar ang utbetalning av löner samt vissa handlingar avseende inköp av inventarier mm.