INLEDNING När Rotemanssystemet infördes i Stockholm den 1 januari 1878 bildades 16 rotar. Allt eftersom befolkningsmängden ökade inrättades nya rotar för att underlätta mantalsskrivningen hos rotemansexpeditionerna. Vid Rotemanssystemets upphörande den 30 juni 1926 var Stockholm indelat i 36 rotar.
Rote 7 Jakobsroten och rote 8 Roslagsroten tillhörde Jakobs och Johannes församling. Rote 21 Vanadisroten tillkom den 1 januari 1893 efter delning av Roslagsroten.
Den 1 maj 1907 genomfördes en delning av församlingen, den ena benämndes Jakobs och den andra Johannes församling, enligt Kungl. Maj:ts delningsbeslut 1905. Gränsen mellan församlingarna drogs vid Lutternsgatan, f.d. östra delen av Kungsgatan. Rote 7 kom att tillhöra Jakobs församling, rote 8 och 21 Johannes församling. Skiljegränsen mellan de sistnämnda gick vid Odengatan. Den främsta anledningen till församlingsdelningen var att folkmängden hade ökat ansenligt till att omfatta 35.830 personer vid mantalsskrivningen i början av 1905, en ökning som hade skapat missförhållanden i församlingsvården. År 1878 omfattade den då gemensamma församlingen 19.634 mantalsskrivna personer.
När rotemansinstitutionen upphörde 1926 var gatugränserna för rote 7 följande: Ström-, Malmtorgs-, Malmskillnads-, Kungs- och Birger Jarlsgatorna samt Skeppsholmens och Kastellsholmens stränder.
Rotarnas namn i Jakob och Johannes församling samt Jakobs församling fr.o.m. 1/5 1907: Jakobs södra rote (rote 7) 1878-1892 Jakobsroten (rote 7) 1893-30/6 1926 Jakobs norra rote med Johannis (rote 8) 1878-1892 Roslagsroten (rote 8) 1893-30/4 1907 Vanadisroten (rote 21) 1893-30/4 1907
Följande rotemän tjänstgjorde i rote 7: Oscar Åkerhjelm 1878-1887 Emil Lind 1887-1908 Carl S. Alm (från rote 15) 1908-1926
I Svante Jakobssons bok om Rotemansinstitutionen ingår bland annat biografiska anteckningar över de 76 rotemän som var verksamma 1878-1926 (s.128-151). Rotemans- expeditionernas adresser (s.104-112) är hämtade ur Jakobsson och överensstämmer inte helt med uppgifterna i f.d. roteman Fritiof Gustafssons manus (se nedan).
Stockholms stadsarkiv den 17 mars 2015
Christina Hellgren
Källor: Jakobsson, Svante, Rotemansinstitutionen i Stockholm för folkbokföring och mantalsskrivning m.m. 1878-1926, Uppsala 1977 Gustafsson, Fritiof, Mantalsboksarkivet - rotemansarkivet 1878-1926, handskrivet manus deponerat 1968 i Stockholms stadsarkiv, tryckt 1981 under rubriken Stockholms historiska databas Dokumentation 1981:1 Stahre, Nils-Gustaf m.fl. (red.), Stockholms gatunamn, Stockholmsmonografier utgivna av Stockholms stad nr 50, Stockholm 1992 Stockholms kommunalkalender 1907-1927
Allmän anmärkning
Rote 7 (Jakobsroten) bildades den 1 januari 1878 och omfattade Jakobs församling samt Skeppsholmen. Rotens expedition låg 1878 (t.o.m. september) på Mäster Samuelsgatan 19 B, 1878-1884 Norrlandsgatan 36, 1884-1886 Jakobsbergsgatan 19 A, 1886-1887 Malmskillnadsgatan 48 C, 1887-1890 Norrlandsgatan 9, 1890-1893 Mäster Samulesgatan 35, 1893-1895 Mäster Samulesgatan 17, 1895-1899 Jakobsbergsgatan 17, 1899-1915 Lästmakargatan 20 och 1915-1926 Jakobsgatan 4. Som roteman fungerade 1878-1887 Oscar Åkerhjelm, 1887-1908 Emil Lind och 1908-1926 Carl S. Alm. Roten upphörde den 30 juni 1926.
Rotemansarkivet
Kontroll
Skapad
2013-06-03 13:10:16
Senast ändrad
2021-11-12 10:40:10
ROTE 7 JAKOBSROTEN
INLEDNING När Rotemanssystemet infördes i Stockholm den 1 januari 1878 bildades 16 rotar. Allt eftersom befolkningsmängden ökade inrättades nya rotar för att underlätta mantalsskrivningen hos rotemansexpeditionerna. Vid Rotemanssystemets upphörande den 30 juni 1926 var Stockholm indelat i 36 rotar.
Rote 7 Jakobsroten och rote 8 Roslagsroten tillhörde Jakobs och Johannes församling. Rote 21 Vanadisroten tillkom den 1 januari 1893 efter delning av Roslagsroten.
Den 1 maj 1907 genomfördes en delning av församlingen, den ena benämndes Jakobs och den andra Johannes församling, enligt Kungl. Maj:ts delningsbeslut 1905. Gränsen mellan församlingarna drogs vid Lutternsgatan, f.d. östra delen av Kungsgatan. Rote 7 kom att tillhöra Jakobs församling, rote 8 och 21 Johannes församling. Skiljegränsen mellan de sistnämnda gick vid Odengatan. Den främsta anledningen till församlingsdelningen var att folkmängden hade ökat ansenligt till att omfatta 35.830 personer vid mantalsskrivningen i början av 1905, en ökning som hade skapat missförhållanden i församlingsvården. År 1878 omfattade den då gemensamma församlingen 19.634 mantalsskrivna personer.
När rotemansinstitutionen upphörde 1926 var gatugränserna för rote 7 följande: Ström-, Malmtorgs-, Malmskillnads-, Kungs- och Birger Jarlsgatorna samt Skeppsholmens och Kastellsholmens stränder.
Rotarnas namn i Jakob och Johannes församling samt Jakobs församling fr.o.m. 1/5 1907: Jakobs södra rote (rote 7) 1878-1892 Jakobsroten (rote 7) 1893-30/6 1926 Jakobs norra rote med Johannis (rote 8) 1878-1892 Roslagsroten (rote 8) 1893-30/4 1907 Vanadisroten (rote 21) 1893-30/4 1907
Följande rotemän tjänstgjorde i rote 7: Oscar Åkerhjelm 1878-1887 Emil Lind 1887-1908 Carl S. Alm (från rote 15) 1908-1926
I Svante Jakobssons bok om Rotemansinstitutionen ingår bland annat biografiska anteckningar över de 76 rotemän som var verksamma 1878-1926 (s.128-151). Rotemans- expeditionernas adresser (s.104-112) är hämtade ur Jakobsson och överensstämmer inte helt med uppgifterna i f.d. roteman Fritiof Gustafssons manus (se nedan).
Stockholms stadsarkiv den 17 mars 2015
Christina Hellgren
Källor: Jakobsson, Svante, Rotemansinstitutionen i Stockholm för folkbokföring och mantalsskrivning m.m. 1878-1926, Uppsala 1977 Gustafsson, Fritiof, Mantalsboksarkivet - rotemansarkivet 1878-1926, handskrivet manus deponerat 1968 i Stockholms stadsarkiv, tryckt 1981 under rubriken Stockholms historiska databas Dokumentation 1981:1 Stahre, Nils-Gustaf m.fl. (red.), Stockholms gatunamn, Stockholmsmonografier utgivna av Stockholms stad nr 50, Stockholm 1992 Stockholms kommunalkalender 1907-1927
Mantalsböckerna innehåller information om personernas namn, yrke eller näringsfång, nationalitet (om utlänning), eventuellt adelsstånd (inskrivningsnummer), födelse (år, månad och dag), folio i födelseboken (om född i roten), födelseort (län eller stad), civilstånd (gift, ogift, änkling, änka eller frånskild), fräjd, koppor (naturliga, vaccination), undervisning (i skola eller i hemmet), kyrkoskrivningsort (församling i Stockholm, utom Stockholm, territoriell eller annan), mantalsskrivning, fattigunderstöd (folie i fattigboken), för fattigdom fria från personskatt, uppgift om flyttning till egendomen (år, från vilken församling i vilket län eller stad, från rote, folio i inflyttningslängden, om inom roten folio i häftet), särskilda anteckningar, uppgifter om flyttning från egendomen (år, från vilken församling i vilket län eller stad, till vilken rote, folio i utflyttningslängden, om inom roten folio i häftet), om död (år och folio i dödboken). Häfte 06815-07954 och 40500-40568.
Innehåller information om inskrivningens nummer, månad, dag, de inskrivnas namn, stånd, ämbete, yrke och näringsfång, om personen ej företett utflyttningsbevis, summa inflyttade (män och kvinnor), flyttat från bostad i Stockholm (församling, roten n:r),flyttad från ort utom Stockholm (församling, län eller stad), flyttad till (gata, adressnummer), folio i mantalsboken, prästerskapets anteckning om delfåendet.
Innehåller information om utskrivningens nummer, månad, dag, den utskrivnes namn, stånd, ämbete, yrke, näringsfång, uppgift om ej underfått utflyttningsbevis, summa utflyttade (män och kvinnor), flyttade från bostad i Stockholm (gata, adressnummer), folio i mantalsboken, flyttad till annan bostad i Stockholm (församling, rote n:r, gata, adress n:r), flyttat till ort utom Stockholm (församling/län eller stad), prästerskapets anteckning om delfåendet.
Innehåller information om inskrivningens löpande årsnummer, de framfödda barnens födelse (år, månad,dag), kön (man, kvinna), de levande födda barnens dop-eller förnamn, barnens civilstånd (äkta, oäkta, man,kvinna), folio i mantalsboken, om dödfödda (äkta, oäkta, man, kvinna), föräldrarnas namn, ämbete, yrke, stånd, hemvist, nationalitet och religionsbekännelse (främmande trosbekännare) samt stället för moderns nedkomst (om ej i hemorten), barnets adlighet, uppgifter om modern (gift, änka, frånskild, trolovad, ogift), föräldrarnas sist fyllda åldersår, examinerat församlingsbiträde, anteckning av vad särskilt är föreskrivet.
Innehåller information om den avlidnes dödsdatum (år, månad, dag), uppgift om den avlidne tillhört adeln, kön (man, kvinna), släkt-och förnamn, ämbete, yrke, stånd, hemvist, nationalitet och religionsbekännelse (främmande trosbekännare), samt för minderåriga föräldrarnas namn, yrke och hemvist, ålder vid dödsfall (år, månader och dagar), folio i mantalsboken, civilstånd (ogift, gift, änka, änkling, frånskild), dödsorsak, dödsort (sjukhus), anteckningar om vad särskilt är föreskrivet.