Rosendals gods i Kropps församling ägdes från 1753 av familjen Bennet. I godset ingick Vasatorps gård som utgjordes av byarna Todarp och Lågastorp med omkringliggande fäladsmarker. Namnet Vasatorp tillkom genom tillstånd av kammarkollegium år 1778. 1854 delades Rosendal mellan flera bröder Bennet i ett komplicerat arvskifte. Vasatorp drevs från 1907 av Carl Bennet. Han inköpte flera mindre gårdar runt Vasatorp och införlivade dem med huvudgården. 1930 inköptes dessutom skogsegendomen Dragesholm i Stenestads församling. De mindre gårdarna var till en början utarrenderade. Efter hand ville flera arrendatorer lämna sina arrenden på grund av jordens dåliga beskaffenhet och den dåliga lönsamheten. Gårdarna drogs då in under huvudgården och brukades gemensamt med denna av s.k. fördrängar.
Under Carl Bennets tid förändrades verksamheten så att resurserna utnyttjades betydligt bättre än tidigare, genom samspel mellan mark, utsäde och gödning. De sämsta åkrarna lades ut i permanenta betesmarker. (Vasatorp var bland de första gårdar som lät korna gå lösa på sommaren i stället för att tjudra dem). På Vasatorp bedrevs alltså dels åkerbruk, dels avel av häst, får, nötboskap (med försäljning av kontrollmjölk i glasflaskor i Helsingborg) och svin, dels intensivt skogsbruk, trädgårdsodling och slutligen jakt med försäljning av levande vilt.
Carl Bennet, som liksom sönerna Otto och Bengt hade utbildning i Danmark och Tyskland, var på många av dessa områden en föregångsman. Så startade han i Luggude härad Sveriges första försöksring 1928 och något senare en centralstyrelse för alla tretton försöksringarna i länet. Han var även en av grundarna till föreningen för växtförädling av skogsträd 1936. Efter Carl Bennets död 1952 ägdes Vasatorp från 1954 av sonen Otto och Dragesholm och Fjärestadstorp av sonen Bengt. Under början av 1960-talet planerades stora motorvägsbyggen över Vasatorps marker, och Helsingborgs industri- och bostadsbebyggelse kröp allt närmare. 1966 såldes Vasatorp till Skånska Cementgjuteriet. Jordbruksdriften arrenderades av Otto Bennet till 1979 och därefter av hans dotter Louise Rosenblad, Svalöv. Vasatorps godsarkiv innehåller i stort sett obrutna räkenskapsserier från 1875 till 1979. (Serierna B1-B9). Räkenskaperna fördes av godsinnehavaren med hjälp av en bokhållare, de sista decennierna av en bokföringsfirma. Vidare finns i arkivet ett mycket omfattande och fylligt material som berör alla de olika driftsgrenar som nämnts ovan: Stamböcker för samtliga djurslag (F1A-D), handlingar rörande mjölkproduktionen (F2), betäckningsjournaler (F1A-D), veterinärutlåtanden (F1F), korrespondens rörande avel och boskapsskötsel (E). Handlingar rörande skogen finns bevarade från seklets början (F4), jaktstatistik sedan 1875(F5), diverse handlingar angående sort- och gödslingsförsök etc (F3). Nämnas kan också handlingar från Sveriges utsädesförening i Svalöv, föreningen för växtförädling av skogsträd och från lantbruksmötet i Helsingborg 1943, där Carl Bennet var ordförande (F7).
Handlingar angående godsets uppkomst och historria finns bevarade från 1778 (serie A1-A2). Till arkivet hör också en stor samling kartor, de äldsta från 1700-talets mitt.
Handlingar rörande soldaten Johannes Nilsson Hjortsberg lämnades som gåva till Landsarkivet i augusti 2008 (lev 2008/59) och har inordnats i volym F 6:1 av arkivarie Annika Tergius 2008.
Ordning & struktur
Arkivnr LLA/30356
Förteckning 48/1984 Lev 47/1982
Förteckning
över
Vasatorps godsarkiv
Ordnat och förtecknat av arkivarie Anna Svenson i maj 1984.
Förteckningen delvis omarbetad 2020 i samband med genomgång av Landsarkivets pergamentsbrevsamling då ett hyllningsdiplom registrerats i arkivet.
Senast ändrad
2025-03-31 13:34:43
HISTORIK
Rosendals gods i Kropps församling ägdes från 1753 av familjen Bennet. I godset ingick Vasatorps gård som utgjordes av byarna Todarp och Lågastorp med omkringliggande fäladsmarker. Namnet Vasatorp tillkom genom tillstånd av kammarkollegium år 1778. 1854 delades Rosendal mellan flera bröder Bennet i ett komplicerat arvskifte. Vasatorp drevs från 1907 av Carl Bennet. Han inköpte flera mindre gårdar runt Vasatorp och införlivade dem med huvudgården. 1930 inköptes dessutom skogsegendomen Dragesholm i Stenestads församling. De mindre gårdarna var till en början utarrenderade. Efter hand ville flera arrendatorer lämna sina arrenden på grund av jordens dåliga beskaffenhet och den dåliga lönsamheten. Gårdarna drogs då in under huvudgården och brukades gemensamt med denna av s.k. fördrängar.
Under Carl Bennets tid förändrades verksamheten så att resurserna utnyttjades betydligt bättre än tidigare, genom samspel mellan mark, utsäde och gödning. De sämsta åkrarna lades ut i permanenta betesmarker. (Vasatorp var bland de första gårdar som lät korna gå lösa på sommaren i stället för att tjudra dem). På Vasatorp bedrevs alltså dels åkerbruk, dels avel av häst, får, nötboskap (med försäljning av kontrollmjölk i glasflaskor i Helsingborg) och svin, dels intensivt skogsbruk, trädgårdsodling och slutligen jakt med försäljning av levande vilt.
Carl Bennet, som liksom sönerna Otto och Bengt hade utbildning i Danmark och Tyskland, var på många av dessa områden en föregångsman. Så startade han i Luggude härad Sveriges första försöksring 1928 och något senare en centralstyrelse för alla tretton försöksringarna i länet. Han var även en av grundarna till föreningen för växtförädling av skogsträd 1936. Efter Carl Bennets död 1952 ägdes Vasatorp från 1954 av sonen Otto och Dragesholm och Fjärestadstorp av sonen Bengt. Under början av 1960-talet planerades stora motorvägsbyggen över Vasatorps marker, och Helsingborgs industri- och bostadsbebyggelse kröp allt närmare. 1966 såldes Vasatorp till Skånska Cementgjuteriet. Jordbruksdriften arrenderades av Otto Bennet till 1979 och därefter av hans dotter Louise Rosenblad, Svalöv. Vasatorps godsarkiv innehåller i stort sett obrutna räkenskapsserier från 1875 till 1979. (Serierna B1-B9). Räkenskaperna fördes av godsinnehavaren med hjälp av en bokhållare, de sista decennierna av en bokföringsfirma. Vidare finns i arkivet ett mycket omfattande och fylligt material som berör alla de olika driftsgrenar som nämnts ovan: Stamböcker för samtliga djurslag (F1A-D), handlingar rörande mjölkproduktionen (F2), betäckningsjournaler (F1A-D), veterinärutlåtanden (F1F), korrespondens rörande avel och boskapsskötsel (E). Handlingar rörande skogen finns bevarade från seklets början (F4), jaktstatistik sedan 1875(F5), diverse handlingar angående sort- och gödslingsförsök etc (F3). Nämnas kan också handlingar från Sveriges utsädesförening i Svalöv, föreningen för växtförädling av skogsträd och från lantbruksmötet i Helsingborg 1943, där Carl Bennet var ordförande (F7).
Handlingar angående godsets uppkomst och historria finns bevarade från 1778 (serie A1-A2). Till arkivet hör också en stor samling kartor, de äldsta från 1700-talets mitt.
Handlingar rörande soldaten Johannes Nilsson Hjortsberg lämnades som gåva till Landsarkivet i augusti 2008 (lev 2008/59) och har inordnats i volym F 6:1 av arkivarie Annika Tergius 2008.
Vasatorp och dess arrendegårdar hade tidvis gemensam bokföring. Huvudböckerna har ordnats i en serie. Där inget anges avses Vasatorp med arrendegårdar. Se även serie B 10. Serien i arkivkartonger.