Fjällsjö var ända från medeltiden ett mycket vidsträckt annex till Ramsele. Efter hand gav det upphov till Tåsjö och Bodums socknar. I Tåsjö skulle enl. k. brev 1772-10-06 en kapellpredikant anställas, och i Bodums by byggdes 1798-1799 en kyrka för de s.k. ovanåsborna (i byarna Bodum, Bölen, Hellvattnet, Norrnäs, Noret, Orrnäs, Skärsjö och Ön). Emellertid kom Fjällsjö, när Ramsele pastorat genom k. resol. 1835-09-16 och 1837-12-30 delades, under Bodum såsom kapell och annex. Genom k. brev 1902-11-28 skulle Fjällsjö vid dåvarande pastors i Bodum avgång bli pastorat. Det fick sin förste kyrkoherde 1909. Genom k. brev 1889-11-29 överfördes fr.o.m. 1891 Trångåsen som i kommunalt hänseende och i jordeboken tillhörde Fjällsjö sn men som hade s.k. kyrkorätt i Ströms sn, Jämtlands län, i kyrkligt och kommunalt hänseende samt i jordeboken till Ströms sn.
I Fjällsjö kyrkoarkiv ingår två förhörsboksfragment avseende - 1812 gäller endast Böle; det andra omfattande tiden 1815 - Bodum. Det ena, omfattande tiden omkr. 1791-/ omkr. 1825, gäller Bodum, Böle, Flyn, Hocksjö, Nagasjön och Staversjö. Vidare ingår i arkivet en topografiskt uppställd kommunionlängd 1801-1814 upptagande Bodum, Böle, Flyn, Hällvattnet, Näset, Orrnäs, Staversjö och Ön i Bodum samt Backe, Jansjö, Rudsjön, Sil och Sunnansjö i Fjällsjö jämte Långvattnet (i Junsele ?). I övrigt må beträffande vissa byars eller gårdars förekomst i förhörsböckerna anmärkas följande. Edsta upptages i längderna 1827-1834, 1834-1843, Mogården upptages i längden 1780-1814, Norrnäs i Bodum upptages i längden 1780-1814, Siksele upptages i längden 1834-1843, Sil upptages i längderna 1814-1823, 1827-1834, 1834-1843, Silsjönäs upptages i längderna 1814-1823, 1827-1834, 1834-1843, Tjärnäset upptages i längden 1834-1843, Vängel upptages i längden 1834-1843.
Församlingen överförd till Jämtlands län 1974-01-01.
Ordning & struktur
Arkivnr ÖLA/11047
Förteckning 19/1996
Lev. FB21/1996 FB42/1996 FB88/1996
Förteckning
över
FJÄLLSJÖ KYRKOARKIV
Allmän anmärkning
Kyrkokommunalt material (äldre och nylevererat) för närvarande ouppackat i SH 600.
Fjällsjö var ända från medeltiden ett mycket vidsträckt annex till Ramsele. Efter hand gav det upphov till Tåsjö och Bodums socknar. I Tåsjö skulle enl. k. brev 1772-10-06 en kapellpredikant anställas, och i Bodums by byggdes 1798-1799 en kyrka för de s.k. ovanåsborna (i byarna Bodum, Bölen, Hellvattnet, Norrnäs, Noret, Orrnäs, Skärsjö och Ön). Emellertid kom Fjällsjö, när Ramsele pastorat genom k. resol. 1835-09-16 och 1837-12-30 delades, under Bodum såsom kapell och annex. Genom k. brev 1902-11-28 skulle Fjällsjö vid dåvarande pastors i Bodum avgång bli pastorat. Det fick sin förste kyrkoherde 1909. Genom k. brev 1889-11-29 överfördes fr.o.m. 1891 Trångåsen som i kommunalt hänseende och i jordeboken tillhörde Fjällsjö sn men som hade s.k. kyrkorätt i Ströms sn, Jämtlands län, i kyrkligt och kommunalt hänseende samt i jordeboken till Ströms sn.
I Fjällsjö kyrkoarkiv ingår två förhörsboksfragment avseende - 1812 gäller endast Böle; det andra omfattande tiden 1815 - Bodum. Det ena, omfattande tiden omkr. 1791-/ omkr. 1825, gäller Bodum, Böle, Flyn, Hocksjö, Nagasjön och Staversjö. Vidare ingår i arkivet en topografiskt uppställd kommunionlängd 1801-1814 upptagande Bodum, Böle, Flyn, Hällvattnet, Näset, Orrnäs, Staversjö och Ön i Bodum samt Backe, Jansjö, Rudsjön, Sil och Sunnansjö i Fjällsjö jämte Långvattnet (i Junsele ?). I övrigt må beträffande vissa byars eller gårdars förekomst i förhörsböckerna anmärkas följande. Edsta upptages i längderna 1827-1834, 1834-1843, Mogården upptages i längden 1780-1814, Norrnäs i Bodum upptages i längden 1780-1814, Siksele upptages i längden 1834-1843, Sil upptages i längderna 1814-1823, 1827-1834, 1834-1843, Silsjönäs upptages i längderna 1814-1823, 1827-1834, 1834-1843, Tjärnäset upptages i längden 1834-1843, Vängel upptages i längden 1834-1843.
Församlingen överförd till Jämtlands län 1974-01-01.
Innehåller erkännande av faderskap, erkännande av att barn är trolovningsbarn, arvsrättsförklaringar, anmälan om gemensam vårdnad samt i utlandet upprättade handlingar.
Fr.o.m. 1968 är samtliga bilagor med undantag av de under H VII upptagna handlingarna gallringsbara med en frist av 20 år enligt Riksarkivets gallringsbeslut 2000:5.
I utlandet utfärdade handlingar och handlingar från andra samfund skall undantas från gallring. I övrigt ska bilagor till dopboken gallras med en frist av tjugo år, övriga bilagor gallras med en frist av fem år (RA-MS 2000:5).
Löneverifikat gallras med femtio års frist enligt Riksarkivets rekommendation RA 233-2003. Övriga räkenskapsverifikat gallras fr.o.m. år 1933 med en frist av tio år jämlikt Riksarkivets gallringsbeslut 1988:19.
På grund av ofullständiga räkenskaper undantages verifikationerna för år 1988 samt åren 1992-1999 från gallring.