INLEDNING I Stockholms indelades stadens dåvarande 8 territoriella församlingar i rotar när det s.k. rotemanssystemet infördes den 1 januari 1878. Från början var antalet rotar 16. Allt eftersom folkmängden ökade inrättades fler rotar för att underlätta mantalsskrivningen och andra uppgifter hos rotemansexpeditionerna. När rotemanssystemet upphörde den 30 juni 1926 uppgick antalet rotar till 36.
Kungsholms (Ulrika Eleonora) församling omfattade 11.221 mantalsskrivna personer vid årsskiftet 1877/1878. Till församlingen hörde Kungsholmen samt Blekholmen vilken överfördes till Klara församling 1924. Enligt Kungl. Maj:ts beslut delades församlingen den 1 januari 1925 till två: Kungsholms församling omfattande den östra delen av Kungsholmen och den nybildade S:t Görans församling den västra delen.
Ursprungligen hade församlingen endast en rote, rote 4 Kungsholmsroten. Vid 1884 års början hade folkmängden ökat till 16.503 personer och beräknades stiga till ca 18.800 vid årets slut på grund av den fortgående nybyggnadsverksamheten.
Till följd av befolkningsökningen blev belastningen för en enda rotemansexpedition för hög. Stadsfullmäktige biföll därför mantalsnämndens begäran om medel till inrättande av en ny rote genom delning av rote 4. Delningen trädde i kraft den 12 februari 1885 och rote 4 Kungsholmsroten namnändrades till Kungsholms östra rote, medan den nya roten fick namnet rote 17 Kungsholms västra rote. Liksom de flesta rotar namnändrades 4:e och 17:e rotarna den 1 januari 1894 och erhöll då namnen Kungsbroroten (rote 4) och Kronobergsroten (rote 17). Gränsen mellan rotarna utgjordes av Pilgatan från Mälaren till Fleminggatan och Inedalsgatan från Fleminggatan till Karlbergssjön.
Efter att rote 23 Stadshagsroten hade bildats den 1 oktober 1897 överfördes följande kvarter från 4:e till 17:e roten: Bergamotträdet, Asplunden, Fikonträdet, Plommonträdet, Skörden och Tegelslagaren. Gränsen mellan rote 17 Kronobergsroten och rote 23 Stadshagsroten drogs i S:t Eriksgatan söder om Hantverkargatan och norr om Fleminggatan samt i Kronobergsgatan mellan de sistnämnda två gatorna.
Församlingsdelningen 1925 föregicks i november 1924 av att kvarteren Rodret och Stenbrottet flyttades från 17:e roten till 23:e roten. Därefter kom gränsen mellan dessa rotar att gå i en linje dragen från Kungsholmsstrand mitt i Inedalsgatan, Parkgatan, Kronobergsgatan, Hantverkargatan och S:t Eriksgatan till Norr Mälarstrand. Rote 17 Kronobergsroten omfattade området inom gatugränserna: Kungsholmstorg - Hantverkargatan - Agnegatan - Kungsholms strand - Inedalsgatan - Parkgatan - Kronobergsgatan - Hantverkargatan - S:t Eriksgatan - Norr Mälarstrand.
Rotemansexpeditionens adresser i rote 17: Pilgatan 9 12/2-september 1885 Fleminggatan 54 A Oktober 1885-1897 Fleminggatan 41 A 1897-1903 Kungsholmsgatan 28 1903-1916 Polishuset, Agnegatan 1916-1917 S:t Eriksgatan 61 1917-1924 Inedalsgatan 8 1924-30/6 1926
Följande rotemän tjänstgjorde i rote 17: Claes Beamesh 1885-1899 Harald Österdahl 1899-1919 Magnus Hjertstrand 1919-1926
I Svante Jakobssons bok om Rotemansinstitutionen ingår bland annat biografiska anteckningar över de 76 rotemän som var verksamma 1878-1926 (s.128-151). Rotemans- expeditionernas adresser är hämtade ur Jakobsson (s. 104-112) och överensstämmer inte helt med uppgifterna i f.d. roteman Fritiof Gustafssons manus (se nedan).
Stockholms stadsarkiv den 10 april 2015
Christina Hellgren
Källor: Jakobsson, Svante, Rotemansinstitutionen i Stockholm för folkbokföring och mantalsskrivning m.m. 1878-1926, Uppsala 1977 Gustafsson, Fritiof, Mantalsboksarkivet - rotemansarkivet 1878-1926, handskrivet manus deponerat 1968 i Stockholms stadsarkiv, tryckt 1981 under rubriken Stockholms historiska databas Dokumentation 1981:1 Stahre, Nils-Gustaf m.fl. (red.), Stockholms gatunamn, Stockholmsmonografier utgivna av Stockholms stad nr 50, Stockholm 1992 Stockholms kommunalkalender 1907-1927
Allmän anmärkning
Rote 17 (Kronobergsroten) bildades den 12 februari 1885 ur rote 4 och omfattade de västra delarna av ön Kungsholmen. De västra delarna av rote 17 bildade den 1 oktober 1897 rote 23. Rotens expedition låg 1885 på Pilgatan 9, 1885-1897, på Fleminggatan 54 A, på 1897-1903 Fleminggatan 41 A, på Kungsholmsgatan 28, 1916-1917 i Polishuset på Agnegatan, 1917-1924 på S:t Eriksgatan 61 och 1924-1926 på Inedalsgatan 8. Som roteman fungerade 1885-1899 Claes T Beamesh, 1899-1919 Harald M Österdahl och 1919-1926 Magnus D Hjertstrand. Roten upphörde den 30 juni 1926.
Rotemansarkivet
Kontroll
Skapad
2013-06-03 13:20:39
Senast ändrad
2021-11-12 10:57:22
ROTE 17 KRONOBERGSROTEN
INLEDNING I Stockholms indelades stadens dåvarande 8 territoriella församlingar i rotar när det s.k. rotemanssystemet infördes den 1 januari 1878. Från början var antalet rotar 16. Allt eftersom folkmängden ökade inrättades fler rotar för att underlätta mantalsskrivningen och andra uppgifter hos rotemansexpeditionerna. När rotemanssystemet upphörde den 30 juni 1926 uppgick antalet rotar till 36.
Kungsholms (Ulrika Eleonora) församling omfattade 11.221 mantalsskrivna personer vid årsskiftet 1877/1878. Till församlingen hörde Kungsholmen samt Blekholmen vilken överfördes till Klara församling 1924. Enligt Kungl. Maj:ts beslut delades församlingen den 1 januari 1925 till två: Kungsholms församling omfattande den östra delen av Kungsholmen och den nybildade S:t Görans församling den västra delen.
Ursprungligen hade församlingen endast en rote, rote 4 Kungsholmsroten. Vid 1884 års början hade folkmängden ökat till 16.503 personer och beräknades stiga till ca 18.800 vid årets slut på grund av den fortgående nybyggnadsverksamheten.
Till följd av befolkningsökningen blev belastningen för en enda rotemansexpedition för hög. Stadsfullmäktige biföll därför mantalsnämndens begäran om medel till inrättande av en ny rote genom delning av rote 4. Delningen trädde i kraft den 12 februari 1885 och rote 4 Kungsholmsroten namnändrades till Kungsholms östra rote, medan den nya roten fick namnet rote 17 Kungsholms västra rote. Liksom de flesta rotar namnändrades 4:e och 17:e rotarna den 1 januari 1894 och erhöll då namnen Kungsbroroten (rote 4) och Kronobergsroten (rote 17). Gränsen mellan rotarna utgjordes av Pilgatan från Mälaren till Fleminggatan och Inedalsgatan från Fleminggatan till Karlbergssjön.
Efter att rote 23 Stadshagsroten hade bildats den 1 oktober 1897 överfördes följande kvarter från 4:e till 17:e roten: Bergamotträdet, Asplunden, Fikonträdet, Plommonträdet, Skörden och Tegelslagaren. Gränsen mellan rote 17 Kronobergsroten och rote 23 Stadshagsroten drogs i S:t Eriksgatan söder om Hantverkargatan och norr om Fleminggatan samt i Kronobergsgatan mellan de sistnämnda två gatorna.
Församlingsdelningen 1925 föregicks i november 1924 av att kvarteren Rodret och Stenbrottet flyttades från 17:e roten till 23:e roten. Därefter kom gränsen mellan dessa rotar att gå i en linje dragen från Kungsholmsstrand mitt i Inedalsgatan, Parkgatan, Kronobergsgatan, Hantverkargatan och S:t Eriksgatan till Norr Mälarstrand. Rote 17 Kronobergsroten omfattade området inom gatugränserna: Kungsholmstorg - Hantverkargatan - Agnegatan - Kungsholms strand - Inedalsgatan - Parkgatan - Kronobergsgatan - Hantverkargatan - S:t Eriksgatan - Norr Mälarstrand.
Rotemansexpeditionens adresser i rote 17: Pilgatan 9 12/2-september 1885 Fleminggatan 54 A Oktober 1885-1897 Fleminggatan 41 A 1897-1903 Kungsholmsgatan 28 1903-1916 Polishuset, Agnegatan 1916-1917 S:t Eriksgatan 61 1917-1924 Inedalsgatan 8 1924-30/6 1926
Följande rotemän tjänstgjorde i rote 17: Claes Beamesh 1885-1899 Harald Österdahl 1899-1919 Magnus Hjertstrand 1919-1926
I Svante Jakobssons bok om Rotemansinstitutionen ingår bland annat biografiska anteckningar över de 76 rotemän som var verksamma 1878-1926 (s.128-151). Rotemans- expeditionernas adresser är hämtade ur Jakobsson (s. 104-112) och överensstämmer inte helt med uppgifterna i f.d. roteman Fritiof Gustafssons manus (se nedan).
Stockholms stadsarkiv den 10 april 2015
Christina Hellgren
Källor: Jakobsson, Svante, Rotemansinstitutionen i Stockholm för folkbokföring och mantalsskrivning m.m. 1878-1926, Uppsala 1977 Gustafsson, Fritiof, Mantalsboksarkivet - rotemansarkivet 1878-1926, handskrivet manus deponerat 1968 i Stockholms stadsarkiv, tryckt 1981 under rubriken Stockholms historiska databas Dokumentation 1981:1 Stahre, Nils-Gustaf m.fl. (red.), Stockholms gatunamn, Stockholmsmonografier utgivna av Stockholms stad nr 50, Stockholm 1992 Stockholms kommunalkalender 1907-1927
Mantalsböckerna innehåller information om personernas namn, yrke eller näringsfång, nationalitet (om utlänning), eventuellt adelsstånd (inskrivningsnummer), födelse (år, månad och dag), folio i födelseboken (om född i roten), födelseort (län eller stad), civilstånd (gift, ogift, änkling, änka eller frånskild), fräjd, koppor (naturliga, vaccination), undervisning (i skola eller i hemmet), kyrkoskrivningsort (församling i Stockholm, utom Stockholm, territoriell eller annan), mantalsskrivning, fattigunderstöd (folie i fattigboken), för fattigdom fria från personskatt, uppgift om flyttning till egendomen (år, från vilken församling i vilket län eller stad, från rote, folio i inflyttningslängden, om inom roten folio i häftet), särskilda anteckningar, uppgifter om flyttning från egendomen (år, från vilken församling i vilket län eller stad, till vilken rote, folio i utflyttningslängden, om inom roten folio i häftet), om död (år och folio i dödboken). Häfte 43200-44224.
Innehåller information om inskrivningens nummer, månad, dag, de inskrivnas namn, stånd, ämbete, yrke och näringsfång, om personen ej företett utflyttningsbevis, summa inflyttade (män och kvinnor), flyttat från bostad i Stockholm (församling, roten n:r), flyttad från ort utom Stockholm (församling, län eller stad), flyttad till (gata, adressnummer), folio i mantalsboken, prästerskapets anteckning om delfåendet.
Innehåller information om utskrivningens nummer, månad, dag, den utskrivnes namn, stånd, ämbete, yrke, näringsfång, uppgift om ej underfått utflyttningsbevis, summa utflyttade (män och kvinnor), flyttade från bostad i Stockholm (gata, adressnummer), folio i mantalsboken, flyttad till annan bostad i Stockholm (församling, rote n:r, gata, adress n:r), flyttat till ort utom Stockholm (församling/län eller stad), prästerskapets anteckning om delfåendet.
Innehåller information om inskrivningens löpande årsnummer, de framfödda barnens födelse (år, månad, dag), kön (man, kvinna), de levande födda barnens dop-eller förnamn, barnens civilstånd (äkta, oäkta, man, kvinna), folio i mantalsboken, om dödfödda (äkta, oäkta, man, kvinna), föräldrarnas namn, ämbete, yrke, stånd, hemvist, nationalitet och religionsbekännelse (främmande trosbekännare) samt stället för moderns nedkomst (om ej i hemorten), barnets adlighet, uppgifter om modern (gift, änka, frånskild, trolovad, ogift), föräldrarnas sist fyllda åldersår, examinerat församlingsbiträde, anteckning av vad särskilt är föreskrivet.
Innehåller information om den avlidnes dödsdatum (år, månad, dag), uppgift om den avlidne tillhört adeln, kön (man, kvinna), släkt-och förnamn, ämbete, yrke, stånd, hemvist, nationalitet och religionsbekännelse (främmande trosbekännare), samt för minderåriga föräldrarnas namn, yrke och hemvist, ålder vid dödsfall (år, månader och dagar), folio i mantalsboken, civilstånd (ogift, gift, änka, änkling, frånskild), dödsorsak, dödsort (sjukhus), anteckningar om vad särskilt är föreskrivet.