Arkiv

Rättsenheten

Länsstyrelsen i Södermanlands län

Grunddata

Referenskod

SE/ULA/11034/403

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/HByZIcmaweZJTe018W43t3

Omfång

12,7 Hyllmeter

Datering

1971 – 1979 (Tidsomfång)

Villkor

Delvis

Villkorsanm

Vissa handlingar kan omfattas av sekretess.
En sekretessprövning ska göras innan handlingar kan lämnas ut.

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning

Arkivinstitution

Riksarkivet i Uppsala (depå: Borgen)

Arkivbildare/upphov

Länsstyrelsen i Södermanlands län, 1634 – (Arkivbildare)

Kategori: Statlig myndighet

Fastighetstaxeringsrätten (Ingående arkivbildare)

Kategori: Statlig myndighet

Förvaltningsavdelningen (Ingående arkivbildare)

Kategori: Statlig myndighet

Länsskatterätten i Södermanlands län, 1971 – 1979 (Ingående arkivbildare)

Kategori: Statlig myndighet

Innehåll och historik

Innehåll

Rättsenheten bildades i samband med omorganisationen av länsstyrelsen den 1 juli 1971. Enheten var kansli för den nybildade länsskatterätten, som var första instans i förvaltningsmål angående taxering m.m.

1975 bildades en särskild rätt för fastighetstaxeringsmål, fastighetstaxeringsrätten. Dessa ärenden hade tidigare avgjorts av länsskatterätten. Även fastighetstaxeringsrätten ingår i rättsenhetens arkiv.

Arkivet innehåller framför allt protokoll och handlingar från mål som avgjorts av länsskatterätten och fastighetstaxeringsrätten.

Enheten upphörde den 1 juli 1979, när länsrätten, länsskatterätten och fastighetstaxeringsrätten bröts ut från länsstyrelsen och blev den nya länsrätten.

Arkivbildarhistorik

Länsstyrelsen i Södermanlands län
Länsstyrelsen är den högsta statliga myndigheten i varje län. Länsstyrelsens chef är landshövdingen. När länsstyrelserna infördes 1634 fick de en mycket stark maktställning. Landshövdingen betraktades som kungens ställföreträdare ute i landet. Långt in på 1900-talet användes oftast beteckningen K. M:ts befallningshafvande, inte länsstyrelse.

Södermanlands län kallades under 1700- och 1800-talen ofta Nyköpings län.

Under loppet av 1900-talet överfördes många av länsstyrelsens tidigare uppgifter till fristående myndigheter. Dessutom fick många andra statliga myndigheter avdelningar på länsnivå. Länsstyrelsens roll har förändrats. Den skall nu inte bara företräda statsmakten i länet, utan även tillvarata länets intressen gentemot staten och verka för utveckling av länets näringsliv.

Från 1600-talet till 1950-talet bestod länsstyrelserna av två huvudavdelningar med egna arkiv: landskontor och landskansli. I princip ägnade sig landskontoret åt mantalsskrivning och skatter, landskansliet åt alla andra frågor. Militära ärenden förekom på båda avdelningarna.

Den första större omorganisationen skedde på 1950-talet. Landskansliet indelades i allmänna sektionen, socialsektionen, civilförsvarssektionen och planeringssektionen. 1967 tillkom en naturvårdssektion. Landskontoret delades upp på kameralsektionen, taxeringssektionen och uppbördssektionen. 1971 upphörde sektionerna och ersattes med avdelningar och enheter. Hela skatteverksamheten överfördes 1987 till nya länsskattemyndigheter.

Tillgänglighet

Sekretess

Delvis

Kontroll

Skapad	2000-04-17 00:00:00
Senast ändrad	2023-07-21 12:56:32

Serier (14 st)

Referenskod	Titel	Anmärkning
A I	Allmän serie protokoll och koncept, länsskatterätten	Serien inbunden.
A I a	Allmän serie protokoll och koncept, fastighetstaxeringsrätten	Serien inbunden.
B I	Kronologiskt diarium (målförteckning), länsskatterätten	Serien inbunden.
B I a	Kronologiskt diarium (målförteckning), fastighetstaxeringsrätten	Serien inbunden.
C I	Minnesböcker	Serien som omfattade åren 1971-1973 har gallrats enligt länsstyrelsens beslut den 5 september 1990, med stöd av SFS 1953:716. Gallringsfrist: 2 år.
C II	Arkivförteckningar	Serien i arkivkartong.
C III	Register till protokoll- och konceptsamlingen, länsskatterätten	Serien inbunden.
C III a	Register till fastighetstaxeringsrättens protokoll och koncept	Serien inbunden.
C III b	Postböcker	Serien som omfattade åren 1971-1979 har gallrats enligt länsstyrelsens beslut den 5 september 1990, med stöd av SFS 1953:716. Gallringsfrist: 10 år.
D I a	Inkomna diarieförda handlingar, länsskatterätten	Serien i arkivkartong. Handlingarna ordnade i grupper enligt diarieplanens beteckningar, inom varje grupp efter beslutsdatum eller datum för ad acta-läggning.
D I b	Inkomna diarieförda handlingar, fastighetstaxeringsrätten	Serien i arkivkartong. Handlingarna ordnade i grupper enligt diarieplanens beteckningar, inom varje grupp efter beslutsdatum eller datum för ad acta-läggning.
D I c	Inkomna diarieförda handlingar, utgallringsbara	Serien som omfattade handlingar åren 1971-1979 har gallrats med stöd av Riksarkivets gallringsbeslut nr 285 och 464, med en gallringsfrist av 10 år. Gallringen har avsett ärendegrupperna: 31.07, 31.161 och 31.171.
D II a	Inkomna ej diarieförda handlingar	Serien i arkivkartong.
D II b	Inkomna ej diarieförda handlingar, utgallringsbara	Serien som omfattade åren 1975-1979 har gallrats enligt K cirk 693/55 samt SFS 398/1971. Gallringsfrist: 6 år. För kännedom inkomna ej diarieförda handlingar.