Torsdagen den 4 december, klockan 16.30–22.00, pågår underhållsarbete på webbplatsen. Sökning, bildvisning och andra funktioner påverkas.

Arkiv

Länsrätten

Länsstyrelsen i Södermanlands län

Grunddata

Referenskod

SE/ULA/11034/414

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/CPuZd0N2aKUDACVwKJzuN0

ExtraID

lst_länsrätt

Omfång

35,9 Hyllmeter

Datering

1971 – 1979 (Tidsomfång)

Villkor

Delvis

Villkorsanm

Vissa handlingar kan omfattas av sekretess.
En sekretessprövning ska göras innan handlingar kan lämnas ut.

Arkivinstitution

Riksarkivet i Uppsala (depå: Borgen)

Arkivbildare/upphov

Länsstyrelsen i Södermanlands län, 1634 – (Arkivbildare)

Kategori: Statlig myndighet

Innehåll och historik

Innehåll

Länsrätten inrättades som en förvaltningsdomstol inom länsstyrelsen i samband med omorganisationen av länsförvaltningen den 1 juli 1971. Länsrätten utgjorde första instans i förvaltningsmål rörande exempelvis barnavårds-, nykterhetsvårds- och körkortsärenden.

Den 1 juli 1979 bröts länsdomstolarna (länsrätten, länsskatterätten och fastighetstaxeringsrätten) ut från länsstyrelsen till en ny fristående förvaltningsdomstol, kallad länsrätten som lydde under Domstolsverket. Icke avgjorda mål hos länsstyrelsen överfördes då till den nya länsrätten.

Arkivbildarhistorik

Länsstyrelsen i Södermanlands län
Länsstyrelsen är den högsta statliga myndigheten i varje län. Länsstyrelsens chef är landshövdingen. När länsstyrelserna infördes 1634 fick de en mycket stark maktställning. Landshövdingen betraktades som kungens ställföreträdare ute i landet. Långt in på 1900-talet användes oftast beteckningen K. M:ts befallningshafvande, inte länsstyrelse.

Södermanlands län kallades under 1700- och 1800-talen ofta Nyköpings län.

Under loppet av 1900-talet överfördes många av länsstyrelsens tidigare uppgifter till fristående myndigheter. Dessutom fick många andra statliga myndigheter avdelningar på länsnivå. Länsstyrelsens roll har förändrats. Den skall nu inte bara företräda statsmakten i länet, utan även tillvarata länets intressen gentemot staten och verka för utveckling av länets näringsliv.

Från 1600-talet till 1950-talet bestod länsstyrelserna av två huvudavdelningar med egna arkiv: landskontor och landskansli. I princip ägnade sig landskontoret åt mantalsskrivning och skatter, landskansliet åt alla andra frågor. Militära ärenden förekom på båda avdelningarna.

Den första större omorganisationen skedde på 1950-talet. Landskansliet indelades i allmänna sektionen, socialsektionen, civilförsvarssektionen och planeringssektionen. 1967 tillkom en naturvårdssektion. Landskontoret delades upp på kameralsektionen, taxeringssektionen och uppbördssektionen. 1971 upphörde sektionerna och ersattes med avdelningar och enheter. Hela skatteverksamheten överfördes 1987 till nya länsskattemyndigheter.

Tillgänglighet

Sekretess	Delvis
Upphovsrätt	Upphovsmannen

Hänvisningar

Reproducerat

Nej

Kontroll

Skapad	2023-06-30 00:00:00
Senast ändrad	2023-09-27 12:42:11

Serier (7 st)

Referenskod	Titel	Tid	Anmärkning
A 1	Allmän serie protokoll och koncept	1971-07-01 – 1979	Serien inbunden.
B 1	Kronologiskt diarium (målförteckning)	1971 – 1979	Serien inbunden. Diarie- och dossierplan finns inbunden främst i varje volym, dock ej i volym B1:9.
B 2	Personregister till diarier	1971 – 1979	Serien i arkivkartong.
C 1	Minnes- och dagböcker	1971 – 1979	Serien i arkivkartong.
C 2	Arkivförteckningar	1971 – 1979	Serien i arkivkartong.
C 3 a	Nykterhetsregister	1971 – 1977	Serien i arkivkartong.
D 1 a	Diarieförda handlingar, ej gallringsbara	1971 – 19973	Serien i arkivkartong. Diarie- och dossierplan finns i serie B1.

Success! You have made an order!

An error ocurred!